”Kineser ser upp till Trump”

I podden Affärsvärlden intervjuas Joakim Hedhill, ansvarig för Handelsbankens Pekingkontor. Sammanlagt har han bott i Kina i nio år. I podden Affärsvärlden handlar diskussionen om Kinas framtid som ekonomisk stormakt, inte minst är demografin avgörande för utvecklingen framåt, men diskussionen handlar även om varför handelsrelationerna med omvärlden lär bli ännu viktigare på sikt.

USA:s president Donald Trump tycker att Kina har fått för många fördelar och vill stoppa det men från en svensk banks perspektiv i Kina, hur märker du av handelskriget?

– Handelskriget i absoluta termer har fått begränsade effekter för Kinas ekonomi. Det är vissa sektorer som påverkas men i det stora hela har det än så länge varit marginellt. Dessutom har den kinesiska valutan försvagats vilket bidragit till att Kinas export totalt sett inte har gått ner. För de flesta företag som vi träffar har detta fått väldigt lite påverkan. Majoriteten av de nordiska företagen som är i Kina är där för den lokala marknaden och då spelar handelskriget mindre roll. Donald Trump tycker att handelsunderskottet med Kina är alldeles för stort men ungefär 40 procent av all export från Kina är gjord av västerländska företag. Det är amerikanska företag till stor del som flyttat sin produktion till Kina – och sedan exporterar tillbaks till USA, så de har också skapat en stor del av detta själv.

Du har bott i Kina i nio år, är gift med en kinesiska. Hur ser en vanlig kines, exempelvis era vänner, på Donald Trump?

– Där skiljer vi oss ganska mycket från Europa. Även om Donald Trump har varit aggressiv mot Kina och retoriken varit väldigt hård så ser många kineser upp till Trump. De ser honom som en stark ledare som står upp för sitt land. Man har, under Kinas historia, haft olika dynastier med kejsare – man måste ha en stark ledare för att överleva. Det är väldigt sällan jag träffar utbildade kineser som säger: jag avskyr Trump – det är många som har förståelse för det man gör. Vi är kanske i början av en dålig relation mellan USA och Kina.

Du har tidigare sagt att det känns som att du åker tidsmaskin bakåt i tiden när du kommer till Stockholm?

– Ja, jag tänkte på det nu när jag är i Stockholm och bor hos mina kusiner behöver jag fyra kort, för at åka tunnelbana, komma in på mitt jobb, mitt bankkonto. När jag lämnar mitt hem i Peking har jag endast med mig min mobil.

I Kina är det ett 70-årsjubileum och ett hundraårsjubileum, det ena avser grundandet av Folkrepubliken Kina som var 1949 och sedan grundandet av partiet som grundades 1921 i Shanghai.

– Jag tror det är viktigt för styret i Kina att man håller en stark tillväxt under den perioden och jag tror att efter det kan Kina släppa sina tillväxtmål på mellan 6 – 6,5 procent. Men man får inte glömma att även om Kina växer 6 procent nu jämfört med 2007 då det växte tio procent så är det fortfarande väldigt stora tal, Kina växer fortfarande med 1400 miljarder dollar per år. 

I Kina har enbarnspolitiken successivt luckrats upp sedan den började för 40 år sedan, år 1978 men sedan 2015 har man två-barnspolitik i Kina.

– Nu uppmanas man till aktivt ha två barn. Om man kollar fertiliteten så måste varje kvinna ha 2,1 barn per kvinna för att behålla sin befolkning. I Kina ligger den på 1,6. Tittar man på dagis och förskolor är det väldigt dyrt i förhållande till inkomst. Om man tittar på marknaden är det ofta väldigt kortsiktigt när man gör prognoser men om man tittar på demografin som har otroligt stor påverkan på en ekonomi så måste man titta lite längre fram. Enligt FN, UN population division, och då kommer Kinas befolkning att toppa 2029 med 1,4 miljarder människor och sedan kommer befolkningen at minska med 450 miljoner människor. Det finns de som säger att Kina kommer att ta över hela världen men om man tittar på demografin kommer Kina att tappa 8 miljoner invånare per år och färre människor måste försörja fler människor som inte arbetar och det kommer också att få effekter på Kinas konsumtion.

Hela intervjun med Joakim Hedhill finns i podden Affärsvärlden som utkommer varje torsdag.