”Kineser ser upp till Trump”

USA:s president Donald Trump tycker att Kina har fått för många fördelar och att man ska stoppa det. Från en svensk banks perspektiv i Kina – hur märker du av handelskriget?

– Handelskriget i absoluta termer har fått begränsade effekter av Kinas ekonomi. Det är vissa sektorer som påverkas men i det stora hela har det än så länge varit marginellt. Dessutom har den kinesiska valutan försvagats vilket har gjort att Kinas export totalt sett inte har gått ner. För de flesta företag som vi träffar har detta fått väldigt lite påverkan. Majoriteten av de nordiska företagen som är i Kina är här för den lokala marknaden och då spelar handelskriget mindre roll. Donald Trump tycker att handelsunderskottet med Kina är alldeles för stort, men ungefär 40 procent av all export från Kina är gjord av västerländska företag. Och det är till stor del amerikanska företag som flyttat sin produktion till Kina och sedan exporterar tillbaks till USA, så de har också skapat en stor del av underskottet.

Du har bott i Kina i nio år, är gift med en kinesiska, ni har dottern Wilma och ett nytt barn på väg. Hur ser en vanlig kines, era vänner, på Donald Trump?

– Där skiljer vi oss ganska mycket från Europa. Även om Donald Trump har varit aggressiv mot Kina och retoriken varit väldigt hård så ser många kineser upp till Trump. De ser honom som en stark ledare som står upp för sitt land. Man har, under Kinas historia, haft olika dynastier med kejsare. Det finns en tro på att man måste ha en stark ledare för att överleva. Det är väldigt sällan jag träffar utbildade kineser som säger: ”Jag avskyr Trump”. Tvärtom har många förståelse för det han gör. Vi är kanske i början av en dålig relation mellan USA och Kina.

Du har tidigare sagt att det känns som att du åker tidsmaskin bakåt i tiden när du kommer till Stockholm?

– Ja. När jag är i Stockholm och bor hos mina kusiner i Nacka så behöver jag fyra kort en vanlig dag: från tunnelbana till passerkort till bankkonto. När jag lämnar mitt hem i Peking har jag bara mobilen med mig.

I Kina är det ett 70-årsjubileum och ett 100-årsjubileum, det ena avser grundandet av Folkrepubliken Kina 1949, och sedan grundandet av partiet 1921 i Shanghai, vad får det för effekter?

– Jag tror att det är viktigt för styret i Kina att man håller en stark tillväxt under den perioden och jag tror att efter det kan Kina släppa sina tillväxtmål på 6–6,5 procent. Men man får inte glömma att även om Kina växer 6 procent nu jämfört med 2007, då det växte 10 procent, så är det fortfarande väldigt stora tal.

I Kina har man haft ettbarnspolitik länge. nu vill staten att man skaffar tv barn, är det vanligt?

– Ettbarnspolitiken har successivt luckrats upp sedan den började 1978. Sedan 2015 har man två-barnspolitik. Nu uppmanas man aktivt till att skaffa två barn. Om man kollar fertiliteten så måste varje kvinna ha 2,1 barn per kvinna för att behålla sin befolkning. I Kina ligger den på 1,6. Tittar man på dagis och förskolor är det väldigt dyrt i förhållande till inkomst. Om man tittar på marknaden är det ofta väldigt kortsiktigt när man gör prognoser, men om man tittar på demografin som har otroligt stor påverkan på en ekonomi så måste man titta lite längre fram. Enligt FN, UN Population Division, så kommer Kinas befolkning att toppa 2029 med 1,4 miljarder människor och därefter kommer befolkningen att minska med 450 miljoner människor. Det finns de som säger att Kina kommer att ta över hela världen, men om man tittar på demografin kommer Kina att tappa 8 miljoner invånare per år och färre människor måste försörja fler människor som inte arbetar vilket slår mot Kinas konsumtion.