KONJUNKTUREN: Onödig Asienskräck

Det är lätt att få intrycket att krisen i Asien kommer att fådramatiska effekter även på den svenska ekonomin. Stora rubrikerom rasande export och hotande deflation skapar en känsla av attvi riskerar att gå in i en djup kris.

Centerns ekonomiske talesman P-O Eriksson framhöll i förraveckan att Hotet om en god ekonomisk tillväxt finns nu främst iAsienkrisen. Han menade också att Löften om kostnadskrävandereformer eller stora skattesänkningar måste också bedömas motbakgrund av utvecklingen i Asien. Han tycks tro att effekternaav Asienkrisen kommer att genomsyra hela den svenska ekonomin.Men den som mera noggrant tänker igenom effekterna ser snart attde inte alls borde bli så dramatiska.

I måndags presenterade fondkommissionärsfirman Hagströmer ochQviberg (H&Q) en ny prognos. Det är 1998 års första prognos förden svenska ekonomin och eftersom förutsättningarna harförändrats en hel del sedan i slutet av förra året kan det varaintressant att titta närmare på vad H&Q:s ekonomer tror om denärmaste åren. Visst, de tror att Asienkrisen kommer att dra nerden svenska tillväxten. BNP-tillväxten spås bli 2,5 procent i åroch det är drygt en halv procentenhet lägre än vad H&Q spådde iaugusti.Det förklaras så gott som helt av att exporten dämpastill följd av att krisen i Asien har blivit värre än väntat. Menatt tillväxten väntas bli en halv procentenhet lägre under ettår är ändå inte så dramatiskt. Dessutom verkar H&Q:s bedömning avAsienkrisens effekter vara väl pessimistisk.

Krisen har ju också inneburit att räntorna har fallit kraftigt.H&Q:s ekonomer hävdar visserligen att räntenedgången kanske intealls beror så mycket på Asienkrisen som man kanske allmänt antar.De menar att räntenedgången bör ses i ett mera långsiktigtperspektiv. Ett mycket viktigt skäl till att realräntan ävenlångsiktigt är på väg ner är att budgetunderskotten i mångaländer har fallit kraftigt under de senaste åren. Det vi ser nuär, enligt H&Q:s ekonomer, förmodligen en mera långsiktignedjustering av realräntan.

Men vad det än beror på så har även H&Q:s ekonomer överraskatsav räntenedgången. I augustiprognosen räknade de med atttioårsräntan skulle ligga på 7,0 procent i år och 7,0-7,5procent nästa år. I den nya prognosen räknar de med tioårsräntorpå 5,8 procent både i år och nästa år. Eftersom även inflationenväntas bli lägre nu blir realräntan inte lika mycket lägre. Menom man förenklat tolkar realräntan som skillnaden mellaninflationen ett visst år och tioårsräntan så bygger prognosenäven på betydligt lägre realräntor. Augustiprognosen byggde påen realränta på 4,8 procent både i år och nästa år. I den nyaprognosen är realräntan 4,2 procent i år och 3,8 procent nästaår. Drygt en halv procents lägre realränta i år och en helprocentenhets lägre realränta nästa år borde få positivaeffekter.Därav syns dock ingenting i H&Q:s prognos. Den privatakonsumtionen väntas liksom i augusti öka med ungefär tre procentbåde i år och nästa år. Investeringsprognosen har till och meddragits ner. Jämfört med i augusti har prognosen förinvesteringarna dragits ner med ett par procentenheter tilldrygt fem procent i år. Prognosen för nästa år är ungefäroförändrad på en ökning på drygt åtta procent.

Och även om det är exporten som drabbas av Asienkrisen finns detinga som helst tecken på kris där heller. Exporten haröverträffat alla förväntningar under det senaste året ochsvenska företag har fortsatt att ta marknadsandelar. H&Q räknarmed att exportvolymen ökade med tio procent förra året och medsex procent i år. Att exporttillväxten dämpas är delvis en följdav Asien, men även för ett halvår sedan räknade nästan allabedömare med att exporttillväxten skulle dämpas tydligt i år.Inte heller i den senaste statistiken finns det några tecken påatt effekterna av Asienkrisen skulle bli alarmerande. I Sverigepublicerades statistik för arbetsmarknaden i december i förraveckan. Den visade att sysselsättningen för första gången pålänge var en aning högre än ett år tidigare. Den öppnaarbetslösheten fortsatte att falla, men det var återigenminskande arbetskraft som var den främsta förklaringen. Medandrygt tjugo tusen personer fler var sysselsatta i december 1997än ett år tidigare minskade arbetskraften med 59.000 personerunder samma period. Den öppna arbetslösheten har därmed fallittill 6,9 procent av arbetskraften. I USA rapporterades attindustriproduktionen fortsatte uppåt och ökade med en halvprocent i december. Det innebär att industriproduktionenfortsatte att öka i bra takt. Den amerikanska detaljhandelnökade med 0,7 procent från november till december – och det vartill och med litet mer än under månaderna dessförinnan.