Krisvärdering av storbankerna

Storbankerna har i varierande grad haft ett mycket svagt börsår än så länge. På en Stockholmsbörs som är upp runt 15 procent sedan årsskiftet har Swedbank tappat 35 procent (exklusive utdelning), Nordea är minus 18 procent och Handelsbanken, med dess nya vd Carina Åkerström, är ner runt 10 procent. Det är bara SEB som nätt och jämnt håller sig över nollstrecket, aktien är någon procent plus i år.

Trenden är inte heller unikt svensk. Investerarna har inte uppskattat bankaktier i Europa som helhet. Stoxx Euro Banks, som består av de 26 största bankerna i eurozonen, är ned runt 6 procent sedan årsskiftet och 28 procent senaste året.

Misstron mot banksektorn återspeglas också i alltmer återhållsamma värderingar av vinster och tillgångar. De fyra svenska storbankerna värderas nu till 9 gånger prognostiserad vinst 2019, att jämföra med ett genomsnitt på dryga 12 under perioden 2010 till 2018.

Trenden är densamma i Europa. De tio börsvärdemässigt största europeiska bankerna värderas i dag under 8 gånger förv��ntad vinst 2019 och pb-talet är nere i dryga 0,6. Under 2015 var p/e-talet i genomsnitt drygt 11 och price to book 0,9, en kraftig nedvärdering även här alltså.

Så vad motiverar då en lägre värdering? Penningtvättshärvorna förklarar enskildheter, Swedbank och Danske Bank är nu nere i vinstmultiplar på 7 och Danske Banks börsvärde motsvarar bara hälften av de bokförda tillgångarna. Den höjda riskpremien har i viss mån spillt över på övriga banker, trots att de inte direkt är inblandade i penningtvättsproblem.

Större betydelse har förmodligen kombinationen av sämre konjunkturutsikter och medföljande nedjusteringar av ränteprognoserna.

Detta är en kortversion av Krisvärdering av bankerna. Prenumeranter kan logga in och läsa hela artikeln här.