Kyliga relationer mellan EU och Kina när toppmöte närmar sig: ”Är anmärkningsvärt”

“Min fiendes fiende är min vän” – ett ordspråk som primärt använts i spiondraman och spänningsromaner, men som blir allt mer aktuellt i dagens geopolitiska läge. När USA riktar handelsvapnet mot både Europa och Kina kan man tro att det skulle föra de båda storspelarna närmare varandra.

Ett samarbete hade i teorin inte varit otänkbart. Men frågan är om verkligheten är lika enkel som teorin.

Jubileumsmötet som krympte

Den 24-25 juli ska EU och Kina hålla ett toppmöte om handel och ekonomi.

Mötet är det första på två år och markerar även 50-årsjubileet för de bilaterala relationerna. Just nu ser utsikterna för mötet inte strålande ut. Till att börja med skulle mötet hållits i Europa, men flyttades till Beijing i förhoppningen att Xi Jinping då skulle närvara vid mötet. Så verkar inte bli fallet, utan Kina kommer representeras av Li Qiang, landets näst högst rankade ledare, något Politico rapporterat om.

Dessutom befarar man att kinesiska makthavare kommer att korta ned mötet till enbart en dag, enligt uppgifter till Bloomberg.

Xi Jinpings frånvaro och mötets förkortade längd signalerar att de diplomatiska relationerna är kyliga.

Handelshinder skapar frostig stämning

Just nu är Kina och EU också låsta i ett antal handelskonflikter.

Bland annat har EU belagt kinesiska elbilar med tullar. Det är ett försök att skydda den inre marknadens elbilsproduktion när det uppdagades att den kinesiska produktionen är statssubventionerad.

Som svar har Kina satt upp exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, nödvändiga beståndsdelar i den gröna omställningen, mot EU.

Det senaste exemplet på handelshinder är att EU nu begränsar kinesiska bolags deltagande i offentliga upphandlingar av medicinteknik.

Ojämna handelsrelationer

Mycket grundar sig i en europeisk frustration över att inte få tillgång till den kinesiska marknaden. EU importerar 20,5% från Kina, men exporterar bara 8,7%, enligt siffror från Eurostat.

Den starka kinesiska närvaron på den inre marknaden oroar EU, något som kan ha förvärrats av att Kina visade upp rekordstora exportsiffror tidigare i veckan. Exporten i juni låg på 7 742 ton, en ökning med 60 procent jämfört med juni i fjol.

Något Teresa Ribera, EU:s verkställande vice ordförande med ansvar för en ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning, anmärkt på. Tidigare i veckan varnade hon för hårdare granskningar av utländska direktinvesteringar inom unionen, vilket Financial Times rapporterade.

Det kan tolkas som en varning mot Kina inför det kommande mötet, samtidigt som Ribera öppnade upp för utökade samarbeten kring exempelvis grön omställning.

Samarbeten som i realiteten kan bli svåra att få till.

Experten: Ökade handelshinder

Maria Persson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, tror inte att länderna kommer att närma sig varandra.

“Det vi skulle kunna få se är kanske ökade handelshinder mot Kina från EU-sidan”, säger hon till Affärsvärlden.

Hon tror att när USA minskar som värdefull exportmarknad, kommer Kina att försöka vända sig allt mer mot Europa. Något EU:s företrädare är oroliga för.

“Även om det i grund och botten är bra för oss i EU att vi konsumenter får billigare produkter, så är man från politiskt håll lite nervös för sådana här stora, plötsliga ökningar av importen. För då är man rädd att den inhemska produktionen i Europa ska ta skada av den här ökade konkurrensen från Kina”, menar Maria Persson.

EU kommer fortsätta försöka skydda vissa delar av EU:s industri och sedan samarbeta kring andra, menar Helena Löfgren, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina.

“Jag tror att man kommer fortsätta med sin nuvarande Kina-policy. Kritisera Kina där man tidigare har kritiserat Kina – och samarbeta med Kina där man kan, vilket brukar vara miljö- och klimatarbete”, säger hon till Affärsvärlden.

Intern kris

Samtidigt upplever Kina stora interna ekonomiska problem. På kort sikt, en låg inhemsk konsumtion och efterfrågan, på lång sikt, en demografisk kris med åldrande befolkning, menar Helena Löfgren.

Den tidigare drivkraften för tillväxt i Kina har varit att investera mer och mer i bostäder och infrastruktur. Men Helena Löfgren menar att det inte varit hållbart i längden.

Nu när den egna befolkningen inte längre konsumerar måste landet exportera sin överproduktion och söka sig till andra marknader. När USA sluter sig blir EU då en allt viktigare exportmarknad.

Men politiken kan sätta käppar i hjulet.

Politiska låsningar

Det är framförallt de politiska låsningarna som Helena Löfgren tror kommer vara svårast att överbrygga. Hon menar att säkerhetspolitiskt och geopolitiskt har Kina helt andra värderingar än exempelvis USA och EU, vilket gör det svårt att knyta diplomatiska kontakter.

Helena Löfgren nämner framförallt det kinesiska stödet till Rysslands krig i Ukraina som väldigt svårt för europeiska ledare att acceptera.

“Det är lite anmärkningsvärt det som Wang Yi (Kinas utrikesminister, reds. anm.) sa till Kaja Kallas (EU:s vice ordförande reds. anm.) för en vecka sen, att Kina inte kan se Ryssland förlora i Ukraina. Man vill inte se ett försvagat Ryssland. Det är ju ingen överraskning i sig att de tycker så, men att de säger det rakt ut är anmärkningsvärt”, säger Helena Löfgren.

Fiendes fiende är ingen vän

Av allt att döma ser läget fortsatt låst ut. Tanken om att EU och Kina skulle närma sig varandra i kölvattnet av USA:s protektionism verkar missriktad.

Varken Maria Persson eller Helena Löfgren tror att det kommande toppmötet kommer att leda till några framsteg, även om ambitionerna kan finnas.

“Men med det sagt så är det väl positivt att man pratar med varandra”, menar Maria Persson.

Läs mer:

Hon genomskådar Kinas siffror – räknar ut eget mått på BNP

Kinas BNP ökar mer än förväntat: ”Svag inhemsk efterfrågan”

Trump: USA har nått handelsöverenskommelse med Kina