Hon genomskådar Kinas siffror – räknar ut eget mått på BNP

I Kina omsattes motsvarande 193 000 miljarder svenska kronor förra året. Det gav en BNP-tillväxt på 5% – helt i linje med det kinesiska kommunistpartiets mål.

Efter att Kina 2001 gick med i Världshandelsorganisationen (WTO) har den ekonomiska tillväxten varit enorm. Och i samband med att kinesiska presidenten Xi Jinping 2012 satte upp målet om att fördubbla landets BNP och inkomst per capita till 2020, steg BNP-tillväxten i stabil takt.

I dag är Kina den näst största ekonomin med en tillverkningsindustri större än USA:s. 29% av allt som produceras i världen är numera Made in China, beräknar FN.

Kina har därför stor genomslagskraft, något som märks när landets fastighetskris fördjupas av stora skulder. Det hotar att skrämma utländska investerare och få konsekvenser som skakar hela världsekonomin.

Men när Kina slutar att publicera statistik, och när den som fortfarande släpps ifrågasätts av experter, riskerar dess ekonomi att förvandlas till en svart låda.

På Finlands centralbank hittas en av dem som försöker kika in, och fastställa i vilken riktning Kinas ekonomi faktiskt rör sig.

BNP-siffrorna: “Misstänkt”

Där, på bankens forskningsinstitut BOFIT, sitter forskaren Eeva Kerola.

“I början av varje år sätter Kinas kommunistparti ett mål om BNP-tillväxten och sedan 2012 har de reala tillväxtsiffrorna börjat följa målet med nästan exakta mått”, berättar hon för Affärsvärlden.

Utöver att de reala tillväxtsiffrorna sedan 2012 har legat så nära det statliga målet, revideras de inte heller.

De flesta länder reviderar sin reala BNP-tillväxt, så det faktum att Kina inte gör det, sticker ut.

“Kina reviderar regelbundet sin nominella BNP-tillväxt och den ser ganska trovärdig ut. Men trots det revideras aldrig deras reala tillväxt”, säger Kerola.

“Jag säger inte att de manipulerar siffrorna… men det känns ändå lite misstänkt.”

Att inte kunna lita på uppgifterna: “Väldigt problematiskt”

Kerola började på BOFIT:s Kina-team för sju år sedan. Redan då var det flera institut som undersökte Kinas tillväxtsiffror, bland annat genom att studera satellitbilder och nattljus för att få en tydligare bild av hur ekonomin utvecklades.

Men Kerola kom på en annan metod för att räkna ut Kinas BNP-tillväxt.

Efter sex månader i Kina-teamet hade hon skrivit rapporten Ännu en titt på Kinas otroligt stabila BNP-tillväxt – och räknat ut alternativa indikatorer på hur landets tillväxt faktiskt kan se ut.

De olika metoderna resulterade alla i uträkningar som, föga förvånande för Kerola, skilde sig från Kinas officiella reala BNP.

I hennes modeller får hon till exempel ut ett medelvärde som är drygt en procentenhet lägre än den officiella statistiken för mars månad. 4,2% jämfört med kinesernas egna siffra 5,4%.

“Kinas ekonomi går troligen sämre än vad de officiella siffrorna visar”, säger hon.

“Det hjälper oss att mer pålitligt förstå läget i Kina, men fastställer också något väldigt problematiskt: man kan inte lita på makrodata från världens näst största ekonomi.”

Eeva Kerolas rapport mynnade ut i en fortsatt process där BOFIT fortfarande använder hennes metoder för att räkna ut alternativa indikatorer för Kinas ekonomiska tillväxt.

Idag finns hennes statistik tillgängliga på den Malmö-baserade analysplattformen Macrobond, vars kunder inkluderar alla svenska storbanker.

Tar vissa siffror för givet

För att räkna ut tillväxten har Kerola beslutat sig för att lita på vissa prisindex från landet, för att justera nominella tillväxten.

Men i och med att Kina inte publicerar prisindexet som kallas för BNP-deflator, något som mäter prisnivån på alla producerade varor i landet, blir det arbetet svårare.

Är det möjligt att räkna ut den reala tillväxt utan en deflator?

“Med den här bunten av landets andra prisindex, ansåg vi att vi kunde få fram egna trovärdiga varianter på deflatorer, och då också en trovärdig real tillväxt”, säger Kerola.

Det rör sig om totalt 78 olika prisindex, bland annat jordbruksprisindex, investeringsindex och producentprisindex. Med hjälp av dem räknas alternativa deflatorer ut.

Om varför Kerola har valt att lita på dessa siffror, trots att hon ifrågasätter den reala tillväxten, säger hon:

“Det var strategin som jag beslutade att utföra i min rapport. Jag behöver ta något för givet för att kunna räkna fram resten, så jag tar de övriga indexen som givna och räknar ut alternativa reala BNP-siffror.”

Men hon använder sig även av andra metoder, som att använda Kinas officiella prisindex för att efterlikna den implicita BNP-deflatorn, alltså den nominella BNP:n delat med den reala. Detta görs för varje sektor.

“Nästan komiskt att de prickar målet”

På frågan om Eeva Kerola känner sig säker på sina beräkningar svarar hon att hon definitivt litar på dem, men med brasklappen att landet har en mycket omfattande ekonomi och att det är svårt att mäta något exakt.

“Men det är nästan komiskt att de prickar målet, nästan exakt, varje år.”

Samtidigt tror hon också att Kinas statistikbyrå försöker att leverera rätt siffror, men hindras av politiskt tryck.

“Provinserna är under enorm press för att leverera rätt tillväxtmål. Och jag tror att de i sin tur sätter stor press på statistikbyråerna för att leverera ‘rätt siffror'”, säger hon.

Sedan 2019 är det dock Kinas nationella statistikbyrå, NBS, som ansvarar för datainsamlingen på regional nivå. Detta på grund av att de sammanlagda BNP-siffrorna på provinsnivå, ofta visade högre tillväxt än Kinas nationella BNP, enligt Kerola.

“NBS tog över 2019 för att åtgärda detta problem. Det är en statlig myndighet som verkar direkt under det kommunistiska partiet, deras auktoritet över provinsiella statistikbyråer är mycket liten”, förklarar Kerola.

Data som “ser dålig ut” mörkas

Siffrorna släpps även kvartalsvis och där har Kerola, tillsammans med BOFIT:s Kinagrupp, noterat något iögonfallande.

Tillväxten har sedan 2012 ökat som mest under årets sista kvartal – precis i rättan tid för att den totala tillväxten för årets ska sammanställas.

“Sedan 2012 ser man alltid störst skillnad i det fjärde kvartalet. Det antyder manipulation och är nästan genomskinligt”, berättar hon och tillägger:

“Märkbart är också att Kina har slutat publicera data som ‘ser dålig ut’. Till exempel har markförsäljningen inte publicerats sedan 2022.”

Inte bara det. Under de senaste åren har NBS slutat publicera siffror relaterade till arbetslösheten i storstadsområden. Uppgifter om kremationer har också kapats, och siffror om produktionen av vissa produkter, som sojasås, har försvunnit.

Så hanterar Riksbanken Kinas siffror

Finlands centralbank har alltså uppfunnit alternativa indikatorer av Kinas ekonomiska tillväxt, och använder sig dagligen av dem i Kina-teamets arbete.

Varje gång Kina publicerar ny ekonomisk statistik, försöker BOFIT:s Kinagrupp att publicera de alternativa sifforna inom mindre än en vecka.

På hemmaplan ser det annorlunda ut. Svenska Riksbankens presschef Tomas Lundberg uppger för Affärsvärlden att de inte har några alternativa metoder för att se över Kinas ekonomiska data.

“Vi är medvetna om möjlig begränsad tillförlitlighet i den offentliga statistiken men just nu följer vi inte annan data”, skriver han.

LÄS MER

Jojje Olsson: Ska Sverige fira då Kinas militär marscherar i Moskva?

Kina ömsar skinn och det borde oroa oss mer

Kinaanalytikern om elbilsmarknaden: ”Hunger Games-stadiet av kapitalism”