Magistern & marknaden

Det sägs att kunskap ska vara lätt att bära, vilket också märks på Marcus Strömberg. Själv tycker han att Academedia verkar inom 2000-talets mest intressanta bransch, och blir närmast lyrisk när vi talar om bolagets roll på marknaden, samtidigt som han visar runt i en av företagets utbildningslokaler i stadsdelen Liljeholmen i Stockholm.

Och konstigt vore kanske annars. Academedia har just nu vind i seglen och är den aktie som stigit mest på Stockholmsbörsen under 2007, drygt 180 procent.

– Här, ta och hälsa på Gabriella, vill du ha en kopp kaffe, säger Marcus Strömberg när jag kliver in genom dörren i receptionen.

Det går bra nu tänker jag, och tittar på en strålande glad vd som står och lyser i kapp med tjejerna på administrationsavdelningen.Resan dit har dock varit allt annat än spikrak.

Academedia noterades på Stockholmsbörsen under 2001 med visionen att bli Europas ledande företag inom it-baserade distansutbildningar, så kallade e-learningprodukter. Branschen spåddes en lysande framtid, och företagen i sektorn anställde personal för glatta livet. Men redan under andra halvåret 2001 stod det klart att företagen hade expanderat snabbare än vad det egentligen fanns marknad för. Aktörerna i sektorn fick i stället genomgå ett stålbad som gjorde att många företag helt och hållet försvann, däribland O-listenoterade M2S.

Förlusterna för Academedias aktieägare stannade dock inte där, bolaget fortsatte att visa upp röda siffror ända fram till 2004. Då redovisades för första gången vinst, varpå aktien rusade tillfälligt, bara för att vända ned igen året därpå när företaget tvingades genomgå ett nytt åtgärdsprogram och visa upp nya förluster.

Det var i denna sista vända under våren 2005 som Marcus Strömberg rekryterades från det statliga kompetens- och rekryteringsföretaget Lernia, och fick börja med att försöka minska Academedias då på tok för stora kostnadskostym.

– Jag var ganska tveksam när jag tog jobbet. Man hörde bara talas om bekymmer i bolaget, och i början så ångrade jag mig faktiskt, även om jag naturligtvis är glad i dag att jag vågade ge mig in på den här resan.

Under 2007 har det dock hänt desto mer i positiv riktning.

Efter att ha gjort tre större förvärv under 2004 av bolag främst inriktade mot den offentliga utbildningsmarknaden, slog Academedia till med en storaffär i februari i år. Då förvärvade Marcus Strömberg en av Sveriges större friskole- och vuxenutbildningskoncerner NTI-skolan. Affären gjorde i ett slag att Academedia mer än fördubblade sin omsättning till 481 miljoner kronor räknat på 2006 års bokslut. Aktiemarknaden var heller inte sen med att höja bolaget till skyarna. Aktien steg nästan 80 procent bara på dagen budet blev känt, och börsvärdet uppgår för närvarande till dryga 400 miljoner. Efter förvärvet har Academedia merparten av omsättningen inom friskoleverksamheten och yrkeshögskolor, med representation på ett 30-tal orter i landet.

Den offentliga utbildningsverksamheten svarar nu för cirka 90 procent medan resterande del utgörs av utbildningar riktade mot privatmarknaden. Marcus Strömberg är dock inte nöjd här.

– Jag kan tänka mig ytterligare kompletterande förvärv, främst inom friskoleverksamheten i storleksordningen 50-100 miljoner kronor i omsättning. Sedan är vi även öppna för att titta på förvärv inom andra områden. Köpet av NTI har gjort att vi i dag har många som uppvaktar oss med andra intressanta objekt, vilket kanske inte är så konstigt när de ser vilka positiva erfarenheter NTI:s ägare haft med oss.

Hur går det med integreringen av NTI? Ett annat stort köp som Academedia gjorde under 2004, av vuxenutbildningsföretaget Eductus, råkade ut för omfattande integrationsproblem.

– Just fallet Eductus köptes strax före mitt tillträde och där blev jag nästan mörkrädd när jag insåg vilka problem vi stod inför. Det var väldigt tufft, men den senaste integrationsprocessen med NTI har hittills gått över all förväntan. En stor del av detta tror jag beror på Josef Elias (förra ägaren av NTI, nu huvudägare i Academedia red:s anmärkning) själv har varit med och byggt upp företaget, och sålt in affären som en bra uppgörelse även för NTI, vilket underlättar hela processen betydligt.

Kan vi räkna med att Academedia därför kommer att gå snabbare framåt än vad ni från början hade trott?
– Ett av våra viktigaste mål vid förvärvet av NTI var att vi skulle hinna få in våra ansökningar för nya gemensamma friskolor för 2008 och framåt, innan ansökningstiden gick ut sista mars, vilket vi faktiskt mäktade med på cirka en och en halv månad.

Marcus Strömberg ser en jättemarknad framför sig där staten och kommuner plöjer ned ofantliga 200-250 miljarder kronor om året, bara i Sverige. Och även om marknaden inte väntas växa på totalen, med undantag för enskilda segment som exempelvis yrkeshögskolor, är det ändå hisnande belopp som kan få vilken riskkapitalist som helst att slicka sig om munnen.

– Avregleringsprocessen inom framför allt den offentliga utbildningsmarknaden kommer att fortsätta. I dag är det 13-15 procent av gymnasierna som är avreglerade, jag tror att den siffran kommer att ligga någonstans runt 30 procent år 2010. Friskolemarknaden har mognat och utvecklats rejält under de sista åren.

Men allt handlar inte om friskolor. Marcus Strömberg talar vitt och brett om allt från en privatisering av högskoleväsendet till kommuner som kommer att lägga ut sina utbildningar på entreprenad.

– Högskolevärlden står inför ett jätteproblem med vikande rekryteringsunderlag och bristande kvalitet. I dag finansierar man delvis högskolesystemet med utländska studenter. Det är en riktig rysare som högskolesystemet står inför framöver. Här finns massor att göra och Academedias strategi är att finnas från gymnasienivå och uppåt i utbildningskedjan. Sedan hoppas jag att den offentliga vuxenutbildningen kommer i fokus på ett annat sätt än tidigare.

– I exempelvis Solna har kommunen lagt ut hela sin komvuxutbildning på entreprenad, likadant har man gjort i Falun, och det är klart att det blir en kraftigt expanderande marknad om kommunerna bestämmer sig för att lägga ut större delen av sin vuxenutbildning. Här ser jag även att Academedias distansutbildningskoncept kommer att fylla en viktig funktion.

Men allt är inte guld och gröna skogar. Vissa delar av verksamheten, såsom vuxenutbildningen, har problem efter att den borgerliga regeringen nu dragit i bromsen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

– Det är för mig en fullständig gåta varför den nya regeringen inte tror på omskolning. Hur man kan tro att Sverige ska vara ett effektivt och modernt land, om man samtidigt inte är beredd att satsa på omskolning? Jag tolkar deras agerande som att man är kritisk till vad den förra regeringen gjorde, har dragit i bromsen, och nu väntar vi på att de ska tala om vad de själva vill. Fram till dess kan aktörerna i branschen inte göra mycket annat än att vänta.

Hur resonerar ni när ni behåller den svenska arbetsmarknadsutbildningen medan ni lagt ned motsvarande i Danmark?
– Vi minskar den politiska risken genom att finnas kvar på den marknaden även om det naturligtvis slår på resultatet kortsiktigt. Fast skulle det vara så att vår nuvarande eller en annan regering börjar satsa på att utbilda arbetslösa igen så finns vi med på kartan. Detta är det politiska pris som vi får betala för att den osäkerhet som för närvarande råder på området.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till trots, blev du lycklig när vi fick en borgerlig regering i höstas?
– Skillnaden mellan Academedia och andra rena friskolebolag är just det att vi har sådan bredd på verksamheten att vi täcker in de olika politiska partierna. För friskolorna och yrkeshögskolan var maktskiftet väldigt positivt, medan det som sagt var väldigt negativt för vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen.

Ska man tro Marcus Strömberg har vi egentligen bara sett början på den utveckling som komma skall och han tecknar en framtidsbild med avreglerade högskolor och en internationell expansion när den svenska marknaden är bearbetad.
– Academedia ska vara en ledande aktör på den avreglerade skolmarknaden där vi driver högskoleutbildningar, såväl som yrkeshögskolor och friskolor. Man kan se det som en kunskapstrappa där vi ska kunna slussa studenterna hela vägen. Sedan är det också troligt att vi tagit våra koncept ut internationellt. Sverige har kommit långt på många sätt och det bör vi kunna ha användning av internationellt. Därtill ska vi vara med och bygga upp den webbaserade utbildningen på gymnasie- och högskolenivå.

Vad ska bolagen som sysslar med traditionell gymnasieutbildning ha för uthållig lönsamhet?
– Ser man oss som ett normalt tjänsteföretag så känns 8-15 procent i bruttomarginal som en lämplig nivå, men historiskt har det varit ett problem inom branschen att visa upp tillväxt och en uthållig lönsamhet. Det går upp och ned och för att klara av att dra runt verksamheten över tid, måste man nog ligga där omkring. Fördelen som vi har jämfört med ett konsultbolag är att vi är mer personoberoende och behöver därför inte ha lika frikostiga ersättningsprogram.

Under 2007 har familjen Stillström och Traction dragit sig ur Academedia. Samtidigt har bolaget nu fått helt nya huvudägare, däribland investmentbolaget Bure som sedan tidigare har ett starkt engagemang och kompetens på just utbildningssidan. Hur ser du på det?
– Det är egentligen inte så konstigt att Traction har dragit sig ur. De har varit med sedan Academedia föddes. Någon gång måste man gå vidare. Sedan är jag väldigt glad över att vi har en ägare i form av Bure som har ett gediget kunnande inom branschen.

Vän av ordning undrar förstås också om det ska hända något mellan Academedia och Bures befintliga verksamhet inom utbildning med bland andra friskolekoncernen Vittra, som i dagsläget omsätter cirka 1,5 miljarder. Särskilt med tanke på att Bure har kommunicerat att det avser göra ytterligare förvärv och har uppgivit i intervjuer att det kan bli aktuellt med samordning på något sätt på sikt.
– Merparten av Bures verksamhet är inte av samma karaktär som Academedias. Inom exempelvis Vittra (ett av Bures portföljbolag med 500 miljoner i omsättning reds anm) rör verksamheten främst grundskola och högstadier, en sida som vi inte är aktiva inom i dag. Men det finns överlappande verksamhet på gymnasial nivå som till vissa delar är lika det vi har inom NTI. Men jag tror att Bure och Academedia kan jobba bra bredvid varandra. De har en position, vi har en annan, och sedan har Bure av ekonomiska skäl möjligheter att göra andra typer av förvärv än vad Academedia kan göra.

Vad säger du till dem som inte tycker att det ska finnas privata friskolor?
– Det klart att vissa politiker inte vill att den kommunala skolan ska dräneras på resurser och skapa vinst, men den stora poängen ligger i att vi egentligen vill samma sak. Vi vill skapa en bra skola som är så kostnadseffektiv som möjligt, och 10 000-kronorsfrågan är: Hur gör vi det? Min övertygelse är att samhället inte har råd att avstå från alla entreprenörers drivkraft och deras kreativa inslag som en avreglering och en marknadsanpassning kan ge upphov till.

Varför ska man som förälder eller elev välja en privat friskola framför en kommunal skola?
– En av de största poängerna med friskolor är att det ökar valfriheten för eleverna som därmed får större möjligheter att läsa precis det de önskar, och samtidigt få en utbildning som passar just dem. Inte minst de med praktisk inriktning har mycket att hämta, och här kan privata aktörer skapa attraktiva yrkesutbildningar som kanske inte ens hade varit aktuella utan ett privat akternativ. Exempelvis finns något som heter Praktiska Gymnasiet, som i mångt och mycket liknar en lärlingsutbildning. Vi kanske även kan lyckas få mindre populära utbildningar att bli attraktivare genom att dra nytta av den entreprenöriella skaparglädje som finns där ute.

Finns det inte en risk att friskolorna vill “plocka russinen ut kakan”, och i första hand attrahera elever som inte är så resurskrävande?
– Går eleven i en kommunal skola, har skolan rätt till extra resurser för att stötta eleven i sin undervisning. Enligt en dom i Kammarrätten har vi som friskola rätt till samma extra resurser från kommunerna. Har man samma typ av system för alla, borde det inte innebära någon skillnad i sak. Det går inte driva en skola långsiktigt om man inte tänker på eleverna längden.

Hur mäter man effektiviteten i en friskola, hur mäter man att eleverna verkligen lär sig mer, och att det inte bara handlar om ett bättre urval?
– Jag förlitar mig helt på att Skolverket, som mäter detta och som är en oberoende aktör, faktiskt gör ett bra jobb. För min del får man gärna bygga ut denna kontroll. Sedan gör vi egna mätningar och enkäter med såväl lärare, personal som föräldrar. Fast Skolverkets kontroll innebär så klart en extra kvalitetsstämpel.

Har du ätit middag med skolminister Jan Björklund?
– Nej, men jag skulle gärna göra det.

Vad skulle du fråga honom?
– Jag skulle fråga honom varför han inte vill göra mer för utbildningssektorn. Man talar mycket om att ställa krav och så, men hur? Jag vill att man ska utmana de privata aktörerna och låta oss bidra med all vår kunskap inom branschen.En rockande ingenjör
Namn: Marcus Strömberg
Ålder: 39 år
Utbildning: Civilingenjör.
Karriär: Jobbat som teknisk konsult, en rad ledande positioner på Lernia sedan mitten av 1990-talet, senast direktör på Lernia kompetensutveckling, vd Academedia.
Familj: Fru och tre barn
Bor: Jönköping
Fritidsintressen: Musik, teknik
Okänd talang: Spelar elgitarr
Bästa/sämsta skolämne: Matematik/svenska

Aktörerna: 3 103 friskolor i Sverige
Läsåret 2005-2006 fanns det i Sverige 585 fristående grundskolor, 266 fristående gymnasieskolor och 2 252 enskilda förskolor.

7 procent av landets grundskoleelever går i en fristående skola.

13 procent av landets gymnasieelever går i en fristående skola.

17 procent av landets inskrivna förskolebarn går i en enskild förskola.

118 av landets 290 kommuner saknar helt fristående grundskola.

Källa: Friskolornas riksförbund via Skolverket