Mellan en sten och ett hårt ställe

Tillbaka från semestern är det ingen ­tvekan om att Brexit blev sommarens stora händelse i finansmarknaden. Resultatet, att britterna faktiskt röstade för att lämna den europeiska gemenskapen, kom som en blixt från en klar himmel. Jag blev fullständigt överraskad.

Andra utmanare, som inte nådde ända fram under sommaren, har varit en uppseglande italiensk bankkris, en misslyckad statskupp i Turkiet samt ett stresstest av de systemviktiga europeiska bankerna.

Med facit i hand och med ett getöga på mark­naden kan jag konstatera att de kortsiktigt finansiella effekterna av Brexit varit små. Förvisso, det brittiska pundet har fallit kraftigt och luften har delvis gått ur fastighetsmarknaden i London, men börserna i Storbritannien och resten av ­Europa har återhämtat sig med råge och ligger i dag, i de flesta fall, över nivåerna före den brittiska folkomröstningen.

I USA har börserna noterat nytt all-time-high. Enligt min mening beror det på att Brexit tvingat fram ytterligare lättnader, och löften om mer stimulans, från de större centralbankerna i världen. Det betyder väsentligt mer för värderingen av aktiemarknaden på kort sikt än den brittiska ­ekonomins eventuella tillkortakommanden på lång sikt.

Obligationsräntorna är i dag ännu lägre än i början på sommaren – i många fall på de lägsta nivåerna någonsin. Marknaden tvingas acceptera än högre värdering på aktiemarknaden i brist på alternativ. Precis som centralbankerna tänkt sig. Kan inte hjälpa att jag tänker på pyramid och Ponzi. Hur Europas framtid kommer formas som en konsekvens av en Brexit är ännu oklart. Osäkerheten ökar därmed.

Nu går vi in i hösten. För ett år sedan skrattade jag åt Donald Trumps chanser att ens bli det republikanska partiets presidentkandidat. Det skrattet har fastnat i halsen i takt med att Trump effektivt manövrerat bort sina utmanare och nu slutligen utmanar om världens viktigaste position: den som USA:s president.

De globala finansmarknadernas stora problem med Donald Trump är att han verkar fullständigt oförutsägbar. Finansiella beslut och investeringar bygger på någon sorts grundanalys baserad på framtida ekonomiska scenarion. Men även geopolitiskt är Trump något av en analytisk mardröm med sitt närmande till ryske presidenten Putin och förslag om att försvaga Nato i Europa. Det påverkar Skandinavien i allra högsta grad. Den osäkerhet som Trumps politiska budskap förmedlar har alla möjligheter att effektivt fördröja nödvändiga investeringar långt bortom USA:s landgränser. Investeringar som är vitala när den globala ekonomin så smått börjat återhämta sig efter såväl Lehman-kraschen 2008 och euro-krisen 2010.

Centralbankernas verktygslådor är sedan länge tomma med såväl etablerade noll- eller minusräntor som redan införda tillgångsköpsprogram på obligationsmarknaden, allmänt kallat kvantitativa lättnader. Skulle Trump vinna det amerikanska presidentvalet i höst och den globala tillväxten få en törn blir det bekymmersamt på riktigt; glöden har falnat och vedkorgen är tom. Det blir kallt.

I skrivande stund har Hillary Clinton – demokraternas presidentkandidat – en betryggande ledning i opinionsundersökningarna. Precis som Bremain-anhängarna hade några månader innan den brittiska folkomröstningen …

Brexit och Trump är otvetydigt året viktigaste händelser. Den ena ligger bakom oss. Den kanske viktigaste ligger fortfarande framför oss. Då är det lätt att glömma bort de sedan tidigare undangömda skeletten i garderoben:

– Skuldkrisen i Europa, Japan och Kina.

– Minusräntorna och dess konsekvenser för ­sparande, pensioner och fastighetsbubblor.

– Utmaningarna som följer av den fortsatta ­migrationen till Europa och Sverige.

Gör inte det.

Gör inte som jag

Med generellt låg avkastning på säkert sparande och hög värdering – och därför större risker – på alternativt sparande har jag börjat spara mer. Hoppas inte fler gör som jag. Annars är risken stor att lågräntepolitiken inte biter som det är tänkt.