Nervöst för Stena Line

Stena Lines och brittiska P&O:s försök att skapa ett starktoligopol på Engelska Kanalen har gått över tiden. Tillståndetför att få slå samman de båda bolagens kanaltrafiklinjerväntades i maj men har försenats.

EU:s konkurrenskommissionär Karel van Miert överväger att säganej eller i vart fall ställa kompletterande, och därmedfördyrande, krav för att ge oligopolet sitt stöd. Samtidigtbrådskar beslutet om de båda färjejättarna skall hinna dra någonfördel av sitt samarbete under årets turistsäsong. Förutom EUskall den brittiska regeringen godkänna det nya samägda rederiet.Den nu bortröstade konservativa franska regeringen hann godkännaavtalet strax före valet, vilket retat upp de franskasjöfolksorganisationerna. De menar att Stenas och P&O:sföreslagna oligopol i första hand hotar de mindre konkurrenterna,statliga Sea France, brittiska Hoverspeed och Sally UK, som ägsav Silja och australiensiska Holyman.

Och det är mycket som står på spel. Genom att slå samman sinakanalrörelser i ett bolag räknar Stena och P&O med att minskasina kostnader med 25 procent eller ca 900 miljoner kronor.Stena Line ska göra de största nerdragningarna – ett antalfärjor och ca tusen anställda.

Rederierna hävdar att samordnade prislistor och tidtabeller ärderas enda chans att klara den allt hårdare konkurrensen medtunneltågen. Tågtrafiken har sedan starten 1994 tagit ca hälftenav marknaden. Stena och P&O har knappt ca 20 respektive 30procent.

Den tuffa konkurrensen och dumpade tunnelpriser förklarar enstor del av Stenas förlust 1996 på hela 448 miljoner kronor.Trafiken mellan Frankrike och England är Stena Lines störstaaffärsområde och stod förra året för 39 procent av koncernensomsättning jämfört med de 33 procent som kommer från dentraditionella trafiken på Danmark och Tyskland.

Färjerederiernas lönsamhet hotas inte bara av tunneltrafikenutan, i än högre grad, av EU:s beslut att sätta stopp för denskattefria försäljningen ombord 1999.

I konkurrensen med tunnelns snabbare resa satsar rederierna alltmer på privatresenärer som åker i egen bil, vilka ser färjeturensom en välbehövlig avkoppling. Då blir skattefriheten förförsäljning och konsumtion ombord viktig.

Färjerederierna och flygbolagen är nu mycket aktiva i sinaförsök att förmå politikerna att än en gång skjuta upp beslutetom att slopa skattefriförsäljningen.

Sverige har, som alla andra länder i EU, lovat genomförabeslutet. Trots det får rederier och flygbolag starkt stöd i sinkamp av regeringens egna myndigheter. Både sjöfartsverket ochluftfartsverket agerar kraftfullt i opinionsbildningen motregeringens beslut. Huvuddelen av luftfartsverkets vinst tas invia skattefributikerna och Arlanda flygplats är med i en mycketaktiv internationell lobbyorganisation syftande till att rivaupp regeringsbeslutet.