Riksbanken ser förhöjda risker för den finansiella stabiliteten

Med hjälp av omfattande stödåtgärder har det svenska finansiella systemet klarat sig relativt väl genom coronapandemin och man har klarat sig från en finanskris, skriver Riksbanken i sin stabilitetsrapport.

Riksbanken ser också ljusare utsikter nu än under stabilitetsrapporten i november, med bakgrund av fortsatta tillgångsköp, ytterligare stora finanspolitiska stimulanspaket, och att vaccinationerna kommit igång. Dock är riskerna för den finansiella stabiliteten fortsatt förhöjda.

Riksbanken menar att det är svårt att säga hur pandemin kommer att utvecklas och vad effekterna kommer att bli. Det finns en risk för ökade konkurser framöver, särskilt om särskilt om stödåtgärderna fasas ut snabbt, vilket också skulle innebära att bankerna riskerar större kreditförluster.

”Till riskbilden hör också att tillgångspriserna har stigit kraftigt i flera länder under pandemin, samtidigt som skuldsättningen har ökat. I Sverige har exempelvis bostadspriserna stigit kraftigt, vilket troligen hänger samman med pandemins ovanliga ekonomiska effekter”, skriver de.

Det finns också sårbarheter i det finansiella systemet sedan tidigare, vilket för Sveriges del handlar om hushållens höga skuldsättning och storbankernas stora exponeringar mot bostäder och kommersiella fastigheter. Riksbanken menar att en kris på fastighetsmarknaden skulle kunna hota stabiliteten i det svenska finansiella systemet.

Den samlade ekonomiska politiken behöver stödja den ekonomiska återhämtningen, men även ta hänsyn till sårbarheter på längre sikt, skriver de. Riksbanken anser även att hushållen skuldsättning och boprisuppgången gör det angeläget att Finansinspektionen låter det tillfälliga undantaget från amorteringskraven löpa ut i augusti. Om ekonomin utvecklas som förvänta vill Riksbanken även se att FI aviserar att värdet på den kontracykliska kapitalbufferten ska höjas.