Riksbanken
Thedéen om räntesänkningen: ”En ekonomi som borde ta fart – men inte gör det”
Där kom den väntade räntesänkningen från Riksbanken – från 2,25 till 2%. En halvering jämfört med toppen förra året.
Trots att svensk ekonomi i grunden ser stark ut – med stigande reallöner, låg inflation, en stärkt krona och vissa finanspolitiska stimulanser – har återhämtningen uteblivit, konstaterar riksbankschef Erik Thedéen.
“Det är en ekonomi som borde ta fart, men inte har gjort det”, säger han.
Förklaringen stavas osäkerhet. Den våta filt som lade sig över ekonomin efter handelskriget är nu dyngsur av konflikten i Mellanöstern, menar han. Det gör att hushållen skjuter upp investeringar – oavsett om det handlar om en ny säng eller en ny bostad.
Potentiellt en till räntesänkning
Tillväxten har inte tagit fart som Riksbanken räknade med i majprognosen, samtidigt har inflationsriskerna avtagit. Därför har sannolikheten för ytterligare räntesänkningar under året ökat, påpekar Erik Thedéen.
“Men ska vi sänka mer måste inflationen fortsätta utvecklas bra och tillväxten fortsatt lite för svag. Börjar tillväxten komma tillbaka finns inte de skälen kvar.”
Blir den sänkningen då under nästa möte i augusti?
“Ska man leka med sannolikhet? Jag tycker det bästa sättet att beskriva läget är att säga det kan bli under andra halvåret”, säger Thedéen till Afv.
Han påpekar dock att räntan lika gärna kan lämnas oförändrad – eller till och med höjas. Med andra ord: satsa inga pengar.
Skruvar ner risken
Vid majmötet präglades läget av stor osäkerhet kring handelstullar och deras möjliga effekt på svensk inflation. Nu har bilden klarnat något, enligt Erik Thedéen, även om han understryker att han inte är någon expert på handelskrig.
I USA väntas inflationen ta fart, men inte i Sverige. Thedéen hänvisar till de amerikanska tullförhandlingarna med EU, Storbritannien och Kina.
“Det är väldigt troligt att det inte blir de mest extra scenarierna. Därför har vi skruvat ner risken för riktigt dåliga utfall”, säger han.
Sedan majmötet har en ny geopolitisk risk seglat upp – kriget mellan Israel och Iran. Utöver det mänskliga lidandet har konflikten skapat oro på de globala marknaderna och bidragit till stigande oljepriser.
“Det är en ny risk, förut kunde vi prata om den i någon slags teoretisk mening. Nu händer det framför våra ögon. Det är klart att det är något som vi är mer upptagna av nu”, säger han.
Kan det påverka inflationen?
“Utbudseffekter kan påverka inflationen. Det kan påverka förtroendet och sentiment hos hushåll och företag. Men sedan är det ju säkerhetspolitik. Folk dör ju. Det är klart att det är en annan dynamik att analysera det här än handelskrig”, säger Thedéen.
På andra sidan Atlanten finns fler osäkerheter – inte bara handelskrig. Donald Trump har vid flera tillfällen attackerat Erik Thedéens kollega, Fed-chefen Jerome Powell. Trump vill se räntesänkningar och har på olika sätt ifrågasatt centralbankens oberoende. När Powells mandat löper ut nästa år är det troligt att Trump utser en lojal efterträdare.
“Både forskning och praktisk erfarenhet visar att oberoende centralbanker har varit väldigt viktigt. Det har varit bra för USA, Sverige och Europa. Så jag tycker att det här är mycket, mycket oroande.”
Försiktigt positiv till nya bolåneregler
På hemmaplan presenterade regeringen och Sverigedemokraterna under gårdagen ett förslag om nya bolåneregler. Det innebär bland annat sänkt amorteringskrav, höjt bolånetak – och att skuldkvotstaket föreslås slopas.
Erik Thedéen var själv med och tog fram de ursprungliga amorteringskraven som generaldirektör för Finansinspektionen. Han välkomnar att reglerna ses över, men är samtidigt glad att de inte försvinner helt. Thedéen betonar vikten av en amorteringskultur.
“Jag har tidigare uttryckt en viss oro över att man inte har kvar det här skuldkvotstaket. Det behöver inte vara kopplat till amortering, men att man har en gräns för hur mycket man får låna till inkomst, det har nästan alla andra jämförbara länder.”
Förslaget ska nu på remiss och just den biten kommer Riksbanken analysera lite extra noga berättar han.
Galopperande bostadspriser?
Nya bolåneregler och lägre ränta, ska vi spänna fast oss för ett nytt bostadspris-rejs?
“Här och nu tror jag inte att det kommer att hända så mycket alls. Det är en väldigt svag efterfrågan på bostäder och en svag efterfrågan på bostadskrediter. Men vi måste ju tänka framåt”, säger han och fortsätter:
“I en miljö där vi får snabbt stigande bostadspriser som vi hade under många många år – då blir de här reglerna blir riktigt riktigt viktiga. Och här säger ju regeringen, och sa ju också i utredningen, att det antagligen kommer att leda till ökad skuldsättning.”
Erik Thedéen medger dock att det alltid är en avvägning mellan intrång i personlig frihet och ökad skuldsättning.
Kronan i fara?
Den svenska kronan har stärkts, något som Riksbanken spått under en tid.
När ni sänker räntan, riskerar kronan att försvagas igen?
“Det verkar som att kopplingen mellan svensk och utländsk ränta och kronan har försvagats ganska kraftigt. Jag tror inte att det är en stor risk. Den norska kronan är ungefär på samma nivå som den svenska kronan. Norges ränta är mer än dubbelt så hög som Sveriges.”
Från det ena till det andra – hur känns det att du ska sommarprata?
“Väldigt roligt. Förhoppningsvis att det är ett program som uppskattas.”
Erik Thedéens program sänds 26 juni.
Läs mer
Ekonomen om räntebeskedet: ”Förväntade mig att man skulle avvakta”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.