Så blev Baltikum ett återkommande bekymmer för Swedbank

Baltikums frigörelse lockade Swedbank. Nu skakar det östliga äventyret banken för andra gången.

År 2004 gick de baltiska länderna med i EU. Det satte fart på ekonomin. Pengarna forsade in i de tre länderna, från EU, från utländska investerare, från balter som jobbade utomlands och – främst – från svenska banker, skrev journalisten Birgitta Forsberg i boken Fritt fall.

Balterna lånade pengar som aldrig förr. Snickaren köpte Porsche, receptionisten spekulerade i bostadsrätter. Den lånekarusell som snurrade allt snabbare gör att Swedbank är nära konkurs när allt kraschar vid den globala finanskrisen år 2008. Swedbank räddas av 220 miljarder kronor nödgarantier från svenska staten och två plågsamma nyemissioner.

Det var den baltiska verksamhetens första stora smäll.

Det skulle komma fler.

Att gå från att vara en hårt styrd sovjetisk lydstat till en självständig demokrati var ingen enkel sak. Rysk organiserad brottslighet sökte nya möjligheter i forna sovjetstater. De baltiska ländernas medlemskap i EU 2004 gjorde den baltiska regionen än mer intressant. Plötsligt gränsade Ryssland till EU.

Finanskrisen år 2008 banade ytterligare väg för kriminell verksamhet. Priserna på legala verksamheter sjönk och kriminella gäng tog tillfället i akt att köpa in sig. Brottsligheten tog sin in i branscher som fastigheter, bygg, energi, energiförsörjning, säkerhet, mat, kläder och läkemedel.

Att skilja svart verksamhet från vit blev svårare och svårare. Att Swedbanks vd Birgitte Bonnesen i ett sådant läge garanterar att hennes bank är helt fri från inblandning i penningtvätt är kanske det mest anmärkningsvärda. Och hennes största huvudvärk just nu.

Läs mer om Swedbanks baltiska bekymmer här eller i senaste numret av Affärsvärlden.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.