SHB klarar krisen

Förtroende är bankernas hårdvaluta. Handelsbanken med sin försiktiga profil ökade inlåningen från hushållen med 19 procent förra året samtidigt som utlåningen ökade med 15 procent. Och lönsamheten är det heller inget fel på. Resultatet för sista kvartalet förra året var bankens bästa hittills. För 2008 blev vinsten före skatt drygt 15 miljarder, vilket var 4 procent bättre än föregående år. Mycket beroende på det urstarka räntenettot som ökade med hela 23 procent. Men även om banken kan ta marknadsandelar blir effekten inte lika stor framöver.

Handelsbanken har gjort mycket rätt, försäljningen av SPP häromåret och avvecklingen av den amerikanska obligationsportföljen är några exempel. Men aktiekursen har straffats ändå. Sedan toppen på 240 kronor i april 2006 har kursen fallit 65 procent för att bottna på 82 kronor häromveckan. Efter förra veckans starka bokslut handlas aktien åter runt 120 kronor.

Vd Pär Boman framhåller alltid att bankens kunder har starkare kassaflöden än Medelsvensson. Men det är ingen garanti för att slippa problem. Nej, Handelsbanken klarar sig inte utan kreditförluster de närmaste åren. Men nivån bör bli betydligt lägre än för de banker som gett sin in i baltiska äventyr. Låt vara att Storbritannien är en läskig marknad i dag, men regionen svarar bara för 4 procent av bankens utlåning. Och även om kreditförlusterna är 0,2 procent i den brittiska lånestocken är de i absoluta tal små. Ett plus är att Handelsbanken kan flytta fram positionerna på företagsmarknaden när brittiska banker har problem.

Totalt har Handelsbanken lånat ut 1 482 miljarder kronor, varav drygt 40 procent är hypotekslån, där förlustrisken är liten. Risken ligger i stället på företagssidan, särskilt om konjunkturnedgången blir långvarig. Förra året reserverades 1,6 miljarder kronor för befarade kreditförluster, motsvarande 0,11 procent av utlåningen. Nivån på osäkra fordringar har också ökat och låg vid årsskiftet på 0,17 procent. Varje enskilt kundengagemang följs noga och kreditkvaliteten har historiskt varit hög, vilket avspeglats i små faktiska kreditförluster.

Och Handelsbanken har anledning att hålla hårt i pengarna. Till skillnad från SEB finns ingen storägare som kan garantera en emission. Den egna sfären äger 22 procent av banken, varav personalens vinstandelsstiftelse Oktogonen och Industrivärden äger i stort sett hälften var. Som tur är verkar banken klara sig utan kapitaltillskott från aktieägarna.

Handelsbanken har i stället stärkt kapitalbasen genom att ta in hybridkapital. Sedan i höstas får även svenska banker räkna 30 procent av hybridkapitalet som primärkapital. Förra året ökade primärkapitalet med 5 miljarder till 76 miljarder kronor, vilket gjorde att primärkapitalrelationen ökade från 10 till 10,5, enligt redovisningsreglerna Basel II, väl inom målintervallet 9-11. Före jul emitterade banken 2,6 miljarder kronor i hybridlån och i februari 1,1 miljarder. Enligt Pär Boman kan Handelsbanken ta in ytterligare 14 miljarder på detta sätt. Det är en styrka.

Även om uppsidan inte är särskilt stor i det kortare perspektivet, motiverad kurs ligger runt 130 kronor, är Handelsbanken en aktie att äga på några års sikt. I dag handlas aktien till p/e 9 räknat på vår prognos för innevarande år. Det innebär en premie jämfört med de andra svenska bankerna, vilket är motiverat med tanken på lägre risk och stabilare intjäning. Chansen är stor att Handelsbanken även denna gång klarar krisen. Årets utdelning om 7 kronor per aktie ger en direktavkastning på 5,8 procent. Vi behåller vår köprekommendation.