SPECIAL: Vänsterpartiet – Tilltufsat, men tåligt

Det är ett tåligt parti som har vant sig vid att vara utsatt ochkritiserat. För att överleva har vänsterpartisterna hållit framkollektivet. Vi höjer rösten mitt i det breda samförståndet. Såskriver vänsterpartiet om sig själv i sin egen reklambroschyr.Så uppträdde partiet också när Gudrun Schyman återföll i sittalkoholmissbruk för en dryg vecka sedan. Men precis som i allapartier i alla tider föder framgång enighet bakom ledaren.Det goda valresultatet förra hösten är den främsta förklaringentill att detta bråkiga och oeniga parti så gott som enhälligtkunde ställa sig bakom en partiledare som ännu en gång förnedratsig offentligt och därmed visat att hon inte har kontroll översitt missbruk.

Nerkört

Det var ett nerkört parti Gudrun Schyman tog över efter LarsWerner 1993 och som två år tidigare döpts till vänsterpartiet,utan tillägget kommunisterna. Det hade rått inre oenighet efterkommunismens sammanbrott. Från att ha varit ett traditionelltkommunistiskt parti hade partiet börjat kalla sig socialistisktoch Gudrun Schyman gick i spetsen för att utveckla partiet tillett allmänt vänsterparti. I 1991 års val hade vänsterpartietfått 4,5 procent och därmed som vanligt hamnat nära4-procentsspärren till riksdagen. Hösten efter sedan GudrunSchyman tagit över var opinionssiffrorna som lägst 2,8 procent.Hon lyckades vända utvecklingen och i valet 1994 fickvänsterpartiet 6,2 procent av rösterna. I valet 1998 fickvänsterpartiet 12,9 procent.

Uteslöts 1917

När den omtalade partisplittringen ägde rum inomsocialdemokratin 1917 uteslöts de vänsterradikala som antognamnet Sveriges socialdemokratiska vänsterparti. En stor del avungdomsförbundet anslöt sig till det nya partiet, som från 1921till 1967 kallade sig Sveriges kommunistiska parti (SKP). Undermånga decennier höll partiet en Moskvatrogen kurs. Men när CHHermansson blev partiledare 1964 startade ett förnyelsearbeteinom partiet. De gamla banden med Sovjetunionen ifrågasattes.Partiet skulle öppet granska också de socialistiska staterna.1967 bytte partiet namn och kom att kallas vänsterpartietkommunisterna (VPK). Vänstervågen i slutet av 1960-talet leddetill en vitalisering av partiet men oenigheten fortsatte och1977 lämnade en grupp partiet och bildade arbetarpartietkommunisterna (APK). Varken CH Hermansson eller Lars Wernerförmådde lyfta partiet som knappast hade något politisktinflytande annat än som underlag för socialdemokratiskaminoritetsregeringar. Först med Gudrun Schyman kom förnyelsenoch framgången.

Arbetarparti

Vänsterpartiet har rötter i den svenska arbetarrörelsen ochsäger sig i dag vila på fyra grundpelare: socialism – ettsamhälle utan förtryck, feminism – en samhälle utankönsförtryck, en hållbar ekologisk utveckling och internationellsolidaritet. Gudrun Schyman och hennes partiledning har haft sommål att bredda partiet och nå nya grupper, särskilt kvinnor inomLO. Avsikten har också varit att öka partiets trovärdighet ochtill exempel åstadkomma budgetmotioner som skulle tas på allvar.Inga dynamiska effekter skulle få räknas och inte heller någonsedelpress i källaren. Partiledningen minskade också antaletbudskap som skulle ut till väljarna. Förr hade det varit vanligtmed en mängd budskap.

Sedan socialdemokraterna återerövrat regeringsmakten i valet1994 kom vänsterpartiets första chans att spela en verklig rolli den svenska politiken. I det prekära budgetläge som regeringenCarlsson fick överta efter regeringen Bildt förhandlade den nyaregeringen fram ett stort antal skattehöjningar med hjälp avGudrun Schymans parti. På detta vis gjorde Ingvar Carlssonvänsterpartiet trovärdigt på ett alldeles nytt sätt.En del av kommuniststämpeln försvann och opinionssiffrorna gickupp. Den interna opposition som alltjämt fanns inomvänsterpartiet fick allt svårare att göra sig hörd. Samarbetetmed regeringen räckte bara några månader och 1995 blev det jucentern som tillsammans med socialdemokraterna genomfördebudgetsaneringen. Detta var en motgång för Gudrun Schyman ochJohan Lönnroth m.fl. Men de fortsatte med att bredda sin politikoch slapp ta ansvar för många av de nedskärningar som kostadesocialdemokraterna och centern så många röster i 1998 års val.Gudrun Schyman fick också med sig partiet på att det skulleskrivas in i partiprogrammet att vänsterpartiet är ettfeministiskt parti.

Näringspolitiskt program

Det ingick i den nya politiken att även försöka locka företagaretill vänsterpartiet. Vid rikskonferensen i Västerås 1997 antogsett näringspolitiskt program. Där talas det om ekonomiskastyrmedel, miljöomställning, ekonomisk demokrati, regionalväxtkraft och kompetensutveckling i arbetslivet.Vänsterpartiet slår fast att det är vik-tigt att ökaförädlingsgraden generellt inom svensk industri, men särskiltinom basindustrin. Särskilt behöver tillväxtbranschernautvecklas: elektronik, datateknik, läkemedel och kemi. Det hetervidare att dessa branscher borde ha gett flera nya jobb och attden svenska industrin förlorat marknadsandelar. Näringslivetsproblem är i första hand strukturella tillväxtproblem, anservänsterpartiet, som tycker att inriktningen bör bli merkvalitets- och produktionsbefrämjande. Men partiet sägeralltjämt nej till kärnkraften.Vänsterpartiet talar också om miljökrav, jämställdhet och viktenav kvinnlig företagsamhet. Företagen ska stimuleras skattevägenoch genom räntesubventioner. Staten bör tillsammans mednäringslivet utveckla alternativa bränslen. Bolagsskatten skavara hög och värnskatt införas på höga bolagsvinster.AP-fonderna ska ges mer samhällsinflytande och staten ska varaaktiv ägare av bank- och finansföretag.När det gäller arbetsmarknaden vill vänsterpartiet havinstdelning genom framtidsfonder, förstärkt arbetsrätt ochsänkta arbetsgivaravgifter för arbetsgivare som kortararbetstiden för att nämna några punkter i det digranäringspolitiska programmet. Man ser tydligt hur vänsterpartiethåller fast vid en hel del från förr och blandar med en politiksom nästan vilket mittenparti som helst skulle ha kunnat dela.

Sysselsättningen

Vänsterpartister framhåller alltid att kampen för fullsysselsättning är partiets viktigaste fråga. I förhandlingarnamed regeringen och miljöpartiet under våren var också dennafråga en av de svåraste. Vänsterpartiet anser att det bordesatsas mer pengar av staten för att öka sysselsättningen, tilloch med så mycket mer att utgiftstaket inte kunde hållas. Härfick partiet ge sig. Vänsterpartiet fick också acceptera enförsämring av högkostnadsskyddet på mediciner. På sikt måste detbli mer, anser vänsterpartiet.Vänsterpartiet går nu balansgång mellan att försvara de mestutsatta grupperna i samhället och försöka nå nya väljare inomsocialdemokratin.

Framgång med EU-motstånd

Det har gått bra under de senaste åren, men kan bli svårareom/när socialdemokraterna anser sig ha råd att föra sin egenpolitik än under budgetsaneringen. Regeringen har i alla fallsom mål att föra en igenkänningsbar politik de närmaste åren ochdå blir det minskat utrymme för Gudrun Schymans parti.Men tills vidare kommer säkert vänsterpartiet att ha framgångmed sitt EU-motstånd och förstås sin partiledare,som på ett mycket skickligt sätt kan spela på massmedia. När honefter sitt senaste återfall i alkoholmissbruket lade sig plattvid den TV-och-radiosända presskonferensen fick hon sympatiernapå sin sida. Det är precis så en duktig partiledare gör:använder sig själv som instrument.När det inte går så bra längre i opinionsmätningarna blir detnog annorlunda, men då kanske Gudrun Schyman redan har avgått.Hon har i alla fall sagt att hon ska avgå under den härmandatperioden, men det är ju ganska vanligt bland partiledareatt tala om sin avgång (medan finansministern verkligen avgick).Det troliga är att samarbetet med regeringen och miljöpartietfortsätter. Det är visserligen en ganska bräcklig samverkan därpartierna visserligen enats om vårpropositionen, men ändå intesamarbetar om allt. Vi lär därför fortsättningsvis få vara medom upphetsade småtvister som ju redan blivit regel. Ju närmarevalet 2002 vi kommer desto längre ifrån varandra kommer de trepartierna att stå. Genom det senaste valutslaget blev det junågot av samma jämviktsriksdag som vi hade 1973-1976.Vänsterpartiet fick ett bra utgångsläge. Ännu är det inteavgjort om vänsterpartiet blivit så här stort för gott eller omsocialdemokraterna kan återkomma över 40-procentsnivån. Myckethänger här på Gudrun Schyman. Orkar hon och kan hon klaraalkoholen?

Röd skatteväxling med 30 miljarder

vänsterpartiet har inte lämnat några allmänna ekonomiskamotioner sedan samarbetet med den socialdemokratiska regeringeninleddes efter valet 1998. Partiet har ställt sig bakomregeringens förslag – och man kan ju inte först godkänna tillexempel vårpropositionen och sedan komma med ett nytt, eget,förslag till ekonomisk politik.För att få reda på vänsterpartiets ståndpunkter i ekonomiskafrågor får man därför gå tillbaka till partiets motioner för ettår sedan. Där är kritiken mot regeringens politik stark.Ett grundläggande fel i regeringens politik är attbudgetsaneringen utformats på ett sätt som försvårat kampen motarbetslösheten, heter det i en av flera liknande formuleringardär regeringen kritiseras för att låta alltför stela budgetmålöverordna sysselsättningsmålen, för att den vägletts avEMU-kravens trångsynta kameralism och så vidare.Vänstern ville förra våren i stället driva en mer expansivpolitik. Partiet ville höja utgiftstaken med 10, 12 och 14miljarder under de kommande tre åren. Därtill ville mangenomföra stora skatteändringar, genom omfördelning från låg-till höginkomsttagare. Totalt ville man höja skatter med hela 30miljarder kronor, och sänka andra med lika mycket i något somkallades en röd skatteväxling. För höginkomsttagare skulle detbli kännbara höjningar. Sänkningar för låginkomsttagare skullebetalas med bl.a. slopat grundavdrag över brytpunkten, behållenvärnskatt och en ny skatt på 10 procent för inkomster över30.000 kronor i månaden. Dessutom ville man införa egenavgifterockså över taket och skärpa förmögenhetsskatten.

Därtill ville partiet höja bolagsskatten med totalt 7,5miljarder, både generellt och genom en värnskatt för vinsteröver 50 miljoner kronor. Man föreslog också en elskatt förindustrin och höjd bensinskatt. Däremot skulle kommunerna fåsänkt arbetsgivaravgift med 5 miljarder. Vänsterpartiet villeockså sänka skatterna för mindre företag, bl.a. genom ettgrundavdrag på 50.000 för egenavgifter och slopatarbetsgivarinträde för företag med upp till 10 anställda. Manville också sänka restaurangmomsen och skatten för vissatjänstenäringar.Bland de föreslagna utgiftsökningarna (som delvis finansierasgenom nedskärningar av bl.a. försvaret och minskat vägbyggandeoch därför blir 6-7 miljarder mer än vad som motsvarar höjningenav utgiftstaket) märks höjning av kompensationsnivån isocialförsäkringarna och a-kassan, stöd till boende och ökat bistånd.

BILDTEXT: När CH Hermansson blev partiledare 1964 börjadede gamla banden med Sovjetunionen ifrågasättas.

Det är ett tåligt parti, som trots många revor i fanan ställerupp stenhårt bakom sin partiledare.

Ännu är inte frågan avgjord: Har vänsterpartiet blivitså här stort för gott? Mycket hänger här på Gudrun Schyman.Orkar hon, och kan hon klara alkoholen?

Varken CH Hermansson eller Lars Werner förmådde lyfta partietsom knappast hade något politiskt inflytande annat än somunderlag för socialdemokratiska minoritetsregeringar. Först medGudrun Schyman kom förnyelsen och framgången.