”Större oro för jobben i USA”

Intervju med: Dani Rodrik, professor i internationell politisk ekonomi, Harvard Kennedy School

Enligt vissa ekonomer kommer hälften av dagens jobb att vara ersatta med ny teknik inom 20 år. Strukturella förändringar på arbetsmarknaden är inget nytt, men den här gången verkar utvecklingen gå snabbare och träffa fler sektorer än någonsin tidigare. Samtidigt finns få initiativ att stävja de negativa effekter som utvecklingen har på arbetsmarknaden, enligt Harvardprofessorn Dani Rodrik.

– Vi riskerar att göra samma misstag som när vi närmade oss globaliseringen. Vi underskattade, signifikant och systematiskt, de negativa effekterna på arbetsmarknaden. Även senare, när vi förstod globaliseringens konsekvenser på arbetsmarknaden, så tog ingen ansvar. Ekonomer, teknokrater, jurister och regeringar kunde fortsätta förhandla om handelsavtal, utan att fundera över effekterna på arbetsmarknaden, säger han.

Denna dag är Dani Rodrik inbjuden till IVA:s seminarium för att diskutera hur arbetsmarknaden påverkas av globalisering och teknologisk utveckling. Han är en etablerad kritiker av ”hyperglobalisering, en världshandel som har gått för långt”, där ojämställdheten på arbetsmarknaden har slagit rot i vissa branscher, framförallt i västvärlden. Nu ser han liknande konsekvenser komma från den teknologiska utvecklingen.

Vad ska vi göra för att inte göra samma misstag igen?

– Det enda sättet är att skapa bättre möjligheter på arbetsmarknaden, med mer förutsägbarhet och mindre oro i ekonomin. Man måste få till good jobs. Jobb som ger arbetstagaren en lön som den kan leva på, och upplevelsen av att man har en värdig uppgift. Det handlar inte om att sänka arbetsvillkoren, utan om att arbetsmarknaden, företag och regeringar måste samverka för att få detta att gå ihop.

Nationalekonomen Lars Calmfors har föreslagit att man skulle kunna lagstadga om ett slags sparprogram i företagen, för att på så sätt betala vidareutbildning för arbetstagarna. Ska företagen bli ansvariga för medborgarnas utbildning?

– Utbildning är väldigt viktigt, och den mest relevanta delen av den anställdas utbildning sker på jobbet. I denna tid av väldigt snabb, teknologisk förändring kommer utbildning behöva vara en konstant process i företagen för att de anställda ska kunna förnya sina kunskaper i den takt som behövs. Det gör att företagen blir väldigt viktiga för de anställdas utbildning. Jag tycker att Lars Calmfors förslag är bra, det är just en sådan typ av samarbete som jag efterlyser. Vi behöver ta ned den samverkan som finns på en statlig nivå till företagens nivå.

Du berättade att du brukar använda Sverige som ett föregångsland när du föreläser om globalisering och arbetsmarknad. Men vi har en ganska hög arbetslöshet, runt 7 procent. Vad tror du om framtiden för svensk arbetsmarknad?

– Jag tror att Sverige visar på de utmaningar ett land kan ha, trots att det är en etablerad välfärdsstat med ett övergripande skyddsnät. Vi ser vissa av svårigheterna med att integrera alla till en välfungerande, högavlönad arbetskraft. Men jag slås av att så många människor tror att den existerande svenska modellen, med vissa små förändringar, kommer kunna gynnas av ny teknologi utan att bilda nya sociala skikt. Det är en väldigt stor skillnad gentemot USA, där det finns en mycket större oro för teknologins påverkan på arbetsmarknaden.

I dina resonemang om en sundare världshandel talar du om vikten av att skilja på traditionell och ekonomisk populism. Vad är din syn på det pågående handelskriget mellan USA och Kina?

– Handelskriget har två komponenter, som man ska skilja på. En är mer Trump-relaterad. Det finns mycket mer galenskap, direkt relaterad till honom, än vad som skulle behövas i dessa diskussioner. Men det finns ett underliggande problem som vi måste ta itu med. Den existerande handelsregimen kan inte hantera länder med så pass olika ekonomiska system som det är idag. Tanken med WTO var att alla länder skulle konvergera mot ett och samma handelssystem. Men nu vet vi att det inte blev så med Kina. En världshandelsorganisation som inte kan hantera världens största exportnation kan inte vara hållbar. Vi måste fortsätta diskutera detta, oavsett om Trump är med eller inte.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Nordic Bridge Fund