Svensk teknik mitt i striden
Swe-Dish har haft det motigt de senaste åren. Inte i tekniska och mediala termer kanske, men väl ekonomiskt. Stora utvecklingskostnader har skapat förluster samtidigt som bolagets tidigare huvudkunder, världens alla tv-bolag, för fyra år sedan förköpte sig. Försäljningen backade och bolagets ägare, riskkapitalbolagen Nordic Wireless, 3i Group och Litorina Kapital, tvingades gå in med pengar i flera omgångar. Senast skedde det i höstas.
Nu ser det äntligen ut att ha lättat:
– Vi har gått igenom turn around-perioden. 2004-2006 kännetecknas av en markant tillväxt- och resultatförbättring där försäljningen ökar från 145 till 285 miljoner kronor, konstaterar vd Lars Jehrlander.
Den viktigaste förklaringen till vändningen efter 150 miljoner kronor i ansamlade förluster de senaste åren är en storsatsning på det amerikanska försvaret som har gett utdelning. Redan 2002 undertecknades ett ramavtal med amerikanerna som först nu märks på allvar i försäljningen.
Bolagets flerårsplaner ger besked om vad som väntar: Försäljningen till civila kunder, främst tv-bolag, ligger de närmaste åren stilla kring 8 0 miljoner kronor årligen. Samtidigt ska försäljningen till statliga kunder öka rejält, från 210 miljoner kronor 2006 till 380 miljoner kronor om två år. Av den färska årsredovisningen framgår det att positionen har stärkts på den amerikanska marknaden under fjolåret samtidigt som nya statliga och militära kunder har tillkommit. Bland kunderna finns allt från organisationer som den federala polisen FBI och räddningsorganisationer, till specialstyrkor inom armén. Och nästan hela den framtida ökningen väntas komma från det amerikanska försvaret som i det nu sex år gamla kriget mot terrorismen siktar på att öka försvarsanslagen.
– Det amerikanska försvaret väntas öka materielinköpen från 81 miljarder dollar till 101 miljarder dollar nästa år. Vi nöjer oss med en mycket liten del, säger bolagets utvecklingschef Mike Creamer.
Bolagets system används för att hantera kommunikationer i strid i bland annat Irak och Afghanistan.
– Amerikanerna tar ned bilder i realtid via våra system från obemannade flygplan direkt till framskjutna posteringar. Det sparar många liv, säger Lars Jehrlander.
Informationen används för att soldaterna ska undvika att hamna i skottlinjen men också för att de ska kunna rikta in egen beskjutning. Bolagets kommunikationssystem bedöms trots detta inte utgöra krigsmateriel i lagens mening och bolaget behöver inte heller särskilda exporttillstånd.
– Vårt material är mycket uppskattat av amerikanerna och har fungerat som en dörröppnare. Nu börjar andra länders försvar visa intresse. De näst största beställarna är det brittiska och nederländska försvaret, säger Lars Jehrlander.
Grekland, Turkiet och Danmark är andra länder som har köpt utrustning.
Swe-Dishs inriktning på att komma bort från civil produktion för att i stället satsa på världens försvarsmakter förstärks av att bolaget för ett år sedan inledde ett utvecklingsprojekt med vapenindustriföretaget Saab. Tanken är att de antenner som bolaget säljer i dag i framtiden ska kunna monteras och användas på fordon eller mindre stridsbåtar som är i rörelse. En marknad som bedöms vara ännu större än satellitkommunikationer med stationära system.
– Vi drar i gång sådana tester med fartyg i USA senare i sommar, säger Lars Jehrlander.
Senare i år startar också produktion i USA och inom någon vecka presenteras en ny produktlinje.
Swe-Dish ägs av riskkapitalföretagen Nordic Wireless och Litorina Kapital sedan 2001. Sedan dess har brittiska 3i Group tillkommit och bäst-före-datum för riskkapitalbolagens ägande har därmed redan passerats. En försäljning ligger i korten, om försäljningen fortsätter att utvecklas åt rätt håll.
– Vi har uppvaktats av intressenter från alla möjliga håll. Det kan vara allt ifrån andra riskkapitalister till industriella köpare, säger bolagets ordförande Ulf Berg, till vardags vd för Exportrådet .
Han, liksom vd Lars Jehrlander, har en bakgrund i Ericsson.
– En försäljning är inte min sak men jag bedömer att en notering inte är aktuell. Snarare handlar det om att hitta en industriell köpare, säger Lars Jehrlander och nämner bolag som Saab och amerikanska General Dynamics och Raytheon som möjliga köpare.
Några politiska skäl som kan förhindra en utländsk köpare att ta över bolaget kan inte Lars Jehrlander se.
Swe-Dish har, trots att bolaget fördubblat försäljningen under de senaste två åren, fortfarande en ansträngd ekonomi. Bolagets resultat under fjolåret stannar nätt och jämnt över plusstrecket, även om de finansiella målen är högt satta. Om två tre år ska verksamheten kunna generera 40-50 miljoner kronor i vinst, enligt Lars Jehrlander.
– Målet är 10 procents marginal, säger han.
Samtidigt är den finansiella styrkan svag med en liten andel eget kapital och en soliditet kring 12-13 procent vid det senaste årsskiftet, vilket med normala mått mätt är för lågt för att till exempel en bank ska vilja låna ut pengar.
– Men vi binder inte mycket kapital eftersom vi har outsourcat produktionen, så vi har en situation som är managerbar. Vi känner att vi kan klara oss utan nytt kapitaltillskott, säger Ulf Berg.
Den låga kapitalbindningen beror i första hand på att bolaget inte har egen produktion eller egna lager. Tvärtom. Allt produceras hos kontraktstillverkare, i första hand hos Note i Norrtälje.
_________________________________________________________
Effektiviteten som räddade bolaget
Med hälften av personalen sysselsatt inom forskning och utveckling har Swe-Dish höga krav på effektivitet i forskningen.
– Vi är 30 till 50 procent effektivare sedan vi införde vårt nya system, PDM-link (Product Data Management, system som hanterar information om en produkt under utveckling, tillverkning och användning), säger Jakob Essinger, som är chefsdesigner vid Swe-Dish.
Sådana system är normalt förbehållna stora företag, som behöver hålla ordning på alla material och produkter som ingår i en maskin. Typiska exempel är bilindustri:
– Men också mindre, och medelstora, bolag behöver bli effektivare. Det handlar om att inte uppfinna hjulet på nytt varje gång en ny produkt ska utvecklas eller bytas ut. Då finns informationen redan på plats i systemet, säger Jakob Essinger
Fördelarna är att all information om ingående produkter, ned till minsta motstånd eller skruv, finns i företagets interna nätverk. Ritningar görs direkt i systemet och underleverantörer bjuds in att dela nätverket och kan föreslå förändringar.
– Den här ordningen imponerade mycket på de revisorer som var här från den amerikanska regeringen nyligen och bidrar till att vi kan behålla vår försäljning där, säger Jakob Essinger.
____________________________________________________________
Partnertechs vd: “De betalar inte”
Börsnoterade Partnertech i Åtvidaberg, tidigare en av Swe-Dish viktigaste legotillverkare, har hamnat i en djup tvist med Solnaföretaget Swe-Dish. Krav och motkrav har lett till att de två bolagen har sagt upp bekantskapen med varandra och samtidigt har hamnat i en tvist om 15-20 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 15 procent av Partnertechs årsvinst förra året.
– Det handlar om obetalda fakturor och stora belopp. De har inte betalt vare sig i tid eller överhuvudtaget, säger Mikael Jonson, koncernchef vid Partnertech som nu flyttar tvisten till skiljenämnd i Stockholm.
Swe-Dishs version är en annan:
– Vi behöver en tillverkare som kan matcha oss när det gäller våra krav på leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. Det brister i båda delarna, säger Lars Jehrlander.
Partnertech och Swe-Dish tvist, som lett till varsel i Åtvidaberg nu i vintras, nämns inte med ett ord i Partnertechs färska årsredovisning, men kan enligt Mikael Jonson bara ge positiva överraskningar i resultatet.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.