Sverige har börjat jaga investeringar

Texas Instruments och Atmel är två amerikanska tillverkare avhalvledare. De överväger att bygga en fabrik i Sverige, enligtuppgift till Affärsvärlden.

För Sverige vore det en mycket viktig händelse. Det skulle skapamånga nya jobb, bidra med kompetens inom det så viktigamikroelektronikområdet och göra Sverige till en attraktiv platsför flera investeringar inom högteknologisektorn. Menkonkurrensen om investeringarna är knivskarp. Andra europeiskaländer är lika angelägna som Sverige att locka till sig Texasoch Atmel och andra potentiella investerare inom högteknolgiskaområden som mikroelektronik.

Ett tiotal stora fabriker för tillverkning avhalvledarkomponenter har byggts i Europa, främst i Skottland,Wales och södra Frankrike. Det är regioner som gjort sigattraktiva med såväl generösa bidrag som omfattande insatserinom infrastruktur- och utbildningsområdet.

Investeringsvågen är inte slut med det. Tvärtom. Den fortsätter,i takt med mikroelektronikindustrins snabba tillväxt. De storajapanska, sydkoreanska och amerikanska företagen planerar attbygga så mycket som ett 60-tal halvledarfabriker fram tillsekelskiftet. Flera av dessa kommer att lokaliseras till Europa,som blivit allt attraktivare för den här typen av investeringar.Det beror inte bara på att länder och regioner överträffarvarandra med förmånliga villkor. Bil- och telekomindustrin ärockså stark i Europa; de utgör allt viktigare marknader förtillverkarna av mikroelektronikkomponenter.

För att attrahera dessa investeringar krävs ett stort engagemangfrån politiker på högsta nivå. I Storbritannien, till exempel,lägger flera betydelsefulla politiker ner uppåt 80 procent avsin tid på att marknadsföra landet. Svenska politiker har inte isamma utsträckning sett det som sin uppgift att locka hitinvesteringar – till helt nyligen.

Tillkomsten av Invest in Sweden Agency, ISA, för knappt ett årsedan, är ett steg i rätt riktning. Men ISA är inte bara sentute, den är också en liten organisation.

För halvledarföretagen är den viktigaste faktorn i valet avetableringsort hur pass generösa bidrag ett land kan ge.Schablonmässigt brukar subventionerna utgöra ungefär entredjedel av investeringarna. Därutöver förekommer det ryktesvisstora subventioner under bordet. Officiellt sker dock bidragen iövriga europeiska länder via befintliga system, såsom bidrag förskapandet av nya jobb. Här blir det allt som oftast fråga om enslags kreativ finansiering i lagens gråzon. Bidrag ordnas medgenerösa lagtolkningar.

Men även bortsett från finansieringsdelen är regeringensinställning avgörande för projektet. För att våga investera 5-10miljarder, som en halvledarfabrik kostar, vill företaget kännaett helhjärtat stöd från staten; en långsiktig nationell plan påmikroelektronikområdet, fokuserad på utbildning ochinfrastruktur. Det krävs att regeringen förstår vilkaförväntningar de investerande företagen har på ettlokaliseringsland, och kan svara upp mot dem. Dessaförväntningar handlar inte bara om bidrag, utan om mersvårarrangerade saker som tillgång till rätt sorts arbetskraft.

Regeringen har helt nyligen förklarat sig i grunden positiv tillinvesteringar i halvledarfabriker. Det finns sedan årsskiftet enuttalad ambition från regeringens sida att locka trehalvledarfabriker till Sverige fram till år 2000. Inomnäringsdepartementet arbetar ett departementsråd, ChristerMarking, med att leta förmånliga finansieringslösningar förinvesteringarna. Det skall ske inom befintliga bidragssystem.Nya pengar, eller specifika subventioner, är det inte tal om.Det är också uteslutet att staten går in som aktiv delägare i eneventuell halvledarfabrik.

Det ökade intresset från regeringens sida kan bero på Swesem(Swedish Semiconductors), en grupp med representanter från blandannat Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket) och nybildadeISA.

I en rapport till regeringen pekar Swesem på att tillgången tillen avancerad mikroelektronikindustri blir allt viktigare för atthänga med i det pågående teknologiracet mellan olika nationer.Den som finns i Sverige i dag är otillräckligt för att hänga medi konkurrensen. Svensk mikroelektronikindustri omsätter runt 1,5miljarder kronor per år. Utifrån Sveriges andel avvärldsekonomin borde statistiskt sett landets produktion liggapå närmare tio miljarder kronor per år.

Det är Sveriges stora multinationella företag som får lida förbristen på halvledarproduktion i Sverige. Företag som Volvo ochEricsson är skickliga på att sätta ihop färdiga system av olikabyggstenar, och en allt viktigare byggsten har kommit att bliolika typer av halvledarkomponenter. På lång sikt är det svårtatt hålla positionen som ett framgångsrikt systembyggandeföretag, utan tillgång till kunskap om själva byggstenarna.

Utvecklingen mot allt mer specialiserade halvledarkretsar har isig blivit en konkurrensfaktor. Och det snabba utvecklingstempoti telekom- och IT-branscherna gör tillgången till avanceradhalvledarteknik avgörande.

För Sveriges fortsatta status som framgångsrik industrinationhar det således blivit allt viktigare att ha en större, och meravancerad halvledarindustri i landet.

Regeringen – och Swesem – hoppas att det ska finnas tillräckligaskäl att etablera sig i Sverige, utan generösa subventioner:Här finns en allmänt kompetent arbetskraft. Även inomhalvledarområdet, om än begränsad. Inom flera andrahögteknologiska områden är dock tillgången på ingenjörer god,och dessa kan snabbt skolas om (i Skottland har gruvingenjörerlärts upp inom mikroelektronik).

En lång tradition av hög FoU-intensitet.

En låg kostnadsnivå, numera.

En hög IT-medvetenhet bland såväl befolkning som företag.

Det finns även olika EU-bidrag att locka halvledarföretagen med,bland annat en ny storsatsning på just halvledarindustrin. Ävenföretag utanför EU kan komma åt dessa bidrag om de samarbetarstrategiskt med något EU-företag.

Det i särklass bästa säljargumentet för Sverige är dock Ericsson.För halvledartillverkarna är samarbetet med strategiska kunderoerhört viktigt vid utvecklingen av nästa generations kretsar.Kunder inom den snabbväxande telekomsektorn är särskilt viktigaatt ha ett gott förhållande med. Ericsson har ett gott rykteinternationellt och ses som en av de absoluta branschledarna.

Ericsson självt är också mycket positiv till en halvledarfabriki Sverige. Framför allt för att bredda kompetensen i landet pådetta viktiga område, enligt Ericssons forsknings- ochteknikchef, Bernt Ericson. Vi ställer gärna upp, till exempel igemensamma forskningsprojekt med en sådan fabrik, säger han.

Däremot är osannolikt att Ericsson går in som delägare; detskulle strida mot koncernens grundidé som är att sätta ihopfärdiga system av bästa tänkbara komponenter. Så Texas och Atmelfår ta hela investeringen själva, eller bilda ett samriskföretagmed något svenskt företag.

På grund av den strategiska betydelsen av mikroelektronik harEricsson investerat i en egen halvledarfabrik i Kista somomsätter runt 1 miljard kronor. Den täcker emellertid bara 5-10procent av koncernens totala behov av mikroelektronik. Syftetmed fabriken är att ha en god förståelse förutvecklingspotentialen inom mikroelektronik och självtkontrollera ett antal särskilt strategiskt viktiga kretsar. OmEricsson är Sveriges bästa argument, är nog bristen på rättsorts kompetens den allvarligaste konkurrensnackdelen. Även enmåttlig utbyggnad av halvledartillverkningen i Sverige skullekräva beslut om nya utbildningar på tekniska högskolor, ochomskolning av ingenjörer i andra sektorer. Ett nationelltprogram inriktat på mikroelektronikområdet skulle skapaförutsättningar för att locka fler investeringar, så att det kanbildas så kallade cluster (klungor) av företag med anknytningtill halvledarindustrin.

Sådana långsiktiga satsningar från statens sida minskar förståsockså projektets risk för Sveriges del. En halvledarfabrikskrivs av på runt fem år, och efter att ha sugit ut ett land ibidragsväg, finns alltid risken att företaget slår igen ellerflyttar. Om det inte finns tillräckliga skäl att stanna.Hittills har etableringssamtalen nått längst med Atmel, ett isammanhanget litet företag med en omsättning på runt 1 miljarddollar 1996. Atmel fattar sitt beslut i juni i år. Även TexasInstrument bekräftar att Sverige kan vara intressant.

BILDTEXT: En halvledare (chips, integrerad krets,mikroprocessor) är en mycket liten sak, som kan lagra ochtransportera en ofantligt stor mängd information. Namnet härrörfrån det faktum att halvledarens grundmaterial – kisel – kanbåde leda och hindra ström beroende på hur det behandlas.Produktionen av halvledare kräver extrem precision och renhet.En halvledarfabrik är således en betydligt mer komplex historiaän en traditionell tillverkningsfabrik.

Den årliga tillväxten för halvledare har länge legat på 15procent. Drivkraft är data- och numera IT-samhällets framväxt.Persondatormarknaden har hittills varit den viktigaste marknadenför halvledartillverkarna.

Betydande är också mobiltelefonin, som kräver mycketmikroelektronik. Den största marknaden under kommande år blirsannolikt digital-TV-marknaden. Mikroelektroniken utgör förövrigt en allt större del av många produkters totalaförädlingsvärde.

FAKTARUTA: KUNDERNA

Största marknaderna för halvledarindustrin, Fördelning i procent.

Konsumentvaror 19PC 32Stordatorer 15Fordonsindustri 7Försvars och rymdindustri 5Fast telefoni 10Trådlös telefoni 5Övrigt 7Källa: Dataquest