Det har varit flera tecken på avmattning i svensk ekonomi, vad säger du om det?
– Från min horisont är ingenting nytt. Vi har sedan länge flaggat för att tillväxttoppen passerade redan 2017-2018. Vi ser också en gradvis avmattning i Europa där framför allt Tyskland, som är en viktig handelspartner till Sverige, befinner sig i en industrirecession. Vi ser på orderingången att inbromsningen är här. Och vi ser inga tecken på att det vänder upp. Vi räknar med en svensk fortsatt industriavmattning. Ett slående tecken på en global avmattning är att flera centralbanker har börjat agera efter det, bland annat amerikanska Fed som nyligen sänkte styrräntan, eller europeiska ECB som nyligen flaggade för stimulansåtgärder.
Men inte svenska Riksbanken?
– Det är väl bara Riksbanken som sagt att de kommer att höja räntan, vilket jag inte tror att det kommer finnas utrymme för. Från politiskt håll finns budgetutrymme för stimulanser men också starkt motstånd, inte minst i Tyskland. Finanspolitik är inte ett lika effektivt konjunkturpolitiskt instrument som penningpolitik. Det är mindre träffsäkert och verkar med större fördröjning, utom skattesänkningar som folk märker av direkt.
Som arbetsgivarorganisation samlar och företräder ni flera av Sveriges stora börsbolag som Ericsson och Atlas Copco. Delar medlemsbolagen bilden av att det råder en avmattning?
– De säger att det går bra, men att orderingången har bromsat in. Under ganska lång tid har svensk industri stått mer eller mindre still, även om det är på en hög nivå. Men det ligger i företagens natur att vara positivt inställda. De är inte direkt oroliga även om de inser att sötebrödsdagarna börjar ta slut.
Om vi talas vid igen om två år, var befinner vi oss då?
– Vårt huvudscenario är att det inte blir en global recession som den 2008–2009. Vi tror att vi kommer ha en svag utveckling i år och nästa år, men 2021 tror vi att det bygger på sig igen. Och just nu finns de stora riskerna på nedsidan med handelskrig och Brexit.
Handelskriget har framför allt varit mellan USA och Kina, mellan Donald Trump och Xi Jinping. Tror du att fler länder kommer dras in?
– Handelskriget påverkar industrisektorn i första hand, men så småningom kommer det att smittas vidare till andra branscher och andra länder. Jag tror inte att Donald Trump vill föra flerfrontskrig, men han har ju framfört att även Europa ägnar sig åt illojal konkurrens mot USA, så det finns en risk att han vänder blickarna mot Europa.
Och vad tror du, kommer Europa att dras in i handelskrig med USA?
– Ja, jag tror att det kommer att hända, eftersom Donald Trump är övertygad om att USA är missgynnat och hans bild av hur ekonomin fungerar handlar om ett nollsummespel: mindre för andra betyder mer för USA. Donald Trump tror inte att ökad handel kan ge mer åt flera parter samtidigt.
