Bo Becker: Håller den hållbara avkastningen? 

Finns det efterfrågan på investeringar som är hållbara även om avkastningen blir lägre, undrar professor Bo Becker i en krönika.
Hållbara investeringar lider fortfarande av ett par barnsjukdomar, enligt Bo Becker..
Hållbara investeringar lider fortfarande av ett par barnsjukdomar, enligt Bo Becker. Foto: Pär Olsson / SvD /TT och Micheile dot com/Unsplash

De senaste två månaderna har hållbar investering skiftat betydelse för många investerare. Är vapentillverkaren Saab – vars vapen kan användas för att försvara liv, demokrati och frihet – en hållbar investering? Är kärnkraft kanske hållbart? Nedlagd kärnkraft är ju det som gör det så eländigt svårt för Tyskland att stänga av gasimporten från Ryssland, vilken delvis finansierar kriget i Ukraina? 

Att det är svårt att vara hållbar är inte nytt. Utgångspunkten är för det mesta att investerare värderar tillgångar som i någon mening är hållbar, men det kan betyda olika saker. Så kan en obligation klassas som grön för att den finansierar ett vindkraftverk, en aktie klassas som hållbar för att företaget har ett litet koldioxidavtryck, eller en annan aktie för att den bidrar till något annat viktigt globalt mål. FN rapporterar att över 1 000 miljarder kronor förvaltas enligt deras principer för ansvarsfulla investeringar 

VAD ÄR HÅLLBARHET?

Hållbara investeringar lider, trots de imponerande beloppen, av ett par barnsjukdomar. Det kanske kan vara rimligt för en ansats som inte funnits i stor skala mer än tio år. Utmaningarna kan delas upp i tre områden – vad är hållbarhet; vilka avkastningsförväntningar kan man ha som hållbar investerare; och påverkar hållbara investeringar världen på något sätt?  

Bo Becker: Inflationens återkomst

Först, vad är hållbarhet? Ofta delas hållbarhet upp i miljö, sociala frågor och bolagsstyrning – på engelska ESG (för environment, social, governance). Själva nomenklaturen antyder att det är en mångdimensionell fråga. Ett företags verksamhet kan vara bra för naturen, men dåligt för samhället på något sätt. Inte nog med det, det kan även peka åt olika riktningar inom ”E”. Tänk på ett vindkraftverk som skapar el med litet fossilavtryck, men som dödar fåglar. Det är naturligtvis ingen naturlag att olika lovvärda mål står emot varandra – om vindkraftverket står till havs skapas kanske nyttiga livsmiljö i havet. 

Att hållbarhet är mångfacetterat innebär naturligtvis att investerare kan prioritera olika. En hållbar investeringsstrategi kan fokusera på smarta städer, en annan på hav och vatten. En hållbar investerare kanske vill undvika portföljbolag som skapar transportbehov, medan en annan gillar företag som producerar i länder med låga inkomst, och en tredje försöker göra båda. Rätt svar? Finns inget.  

SVÅRT ATT MÄTA ESG

Mätning av ESG är svårt. Det finns många rankingar och olika rankingar är ofta oense om vilka företag som är hållbara. Det kan handla om huruvida man branschjusterar klimatpåverkan (då är BP toppen) eller inte (då är inga oljeföretag särskilt bra). Men det handlar också om att olika metoder, datakällor, och leverantörer ofta ger olika svar. Rapporteringen av äldre rankingar är inte heller pålitlig, och kanske förskönas avkastningen i efterhand.  

Så attackerade Ryssland grannlandet Ukraina. Vad innebär konflikten för hållbara investeringar? Swedbank har sedan årsskiftet tagit med vapentillverkning i vissa hållbara fonder. SEB blivit mer positiva till vapentillverkares aktier i sina fonder. Ändringarna väcker frågor om stabilitet. Om hållbarhet växlar praktisk betydelse ofta och mycket så undermineras förtroendet.  

FINANSBRANSCHENS SORGLIGA HISTORIA

Den andra frågan med hållbarhet är avkastningen. Finansbranschen har en lång och sorglig historia av att lura småsparare att ta för hög risk, betala för höga avgifter eller investera fel. Givet detta är det rimligt att ta avkastningslöften med en nypa salt. Teorin är kanske inte så lovande för den som hoppas på att enkla tumregler (köp aktier med bra ESG-ranking) ska leverera överavkastning. Det normala är ju att tillgångar som är attraktiva har högre pris, och därmed lägre förväntad avkastning. Obligationer med låg risk, till exempel, har lägre avkastning än de som har högre risk. Eftersom en grön obligation är mer attraktiv borde den ha lägre avkastning än icke-gröna obligationer. Så är också fallet i genomsnitt.  

Bo Becker: Integrationen av högutbildade invandrare går utmärkt

Den tredje frågan med hållbarhet gäller ”impact”, det vill säga vilken påverkan en investering kan ha på världen. Här har inte hela finansbranschen alltid föregått med gott exempel vad gäller rimliga och underbyggda påståenden. Det har hävdats att valet av pensionsfond skulle vara viktigare än antalet flygresor man tar. 

Impact är i någon mening spegelbilden av avkastningen – företagets kapitalkostnad är ju detsamma som investerarnas avkastning (i alla fall på lång sikt). Så om avkastningen är lägre så är också kapitalkostnaden lägre och därmed skapas incitament för företag att växa snabbare.  

FÅR EJ VARA EN URSÄKT FÖR HÖGA AVGIFTER

Kanske kan vissa förvaltare ge både marknadsmässig avkastning och producera bättre impact än andra, men då måste de vara mycket duktiga. Och mycket duktig brukar betyda både sällsynt och dyrt för investerare. Hållbara investeringar av stor omfattning beror kanske på lite mer modesta avkastningskrav.

Min gissning är att det finns betydande efterfrågan på investeringar som är märkbart hållbara, kan påvisa resultat och bygga trovärdighet på lång sikt, även om det kostar lite avkastning. Så är det ju med mjölk också – ekologisk mjölk kostar mer. En av de bästa studierna om detta på börsen pekar på att de minst hållbara aktierna tjänar högre avkastning. Och amerikanska data tyder på att riskkapital med stor impact har runt 5% lägre årlig avkastning. Det tror jag många investerare kan tycka är rimligt. Detta kräver att branschen är transparent med vilken avkastning man kan hoppas på, hittar stabila och trovärdiga modeller för hur man väljer värdepapper, kan påvisa påverkan och inte använder hållbarhet som ursäkt för höga avgifter.  

Bo Becker är professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor