Det svenska (lärar-) undantaget

American Exceptionalism är den vedertagna termen för idén om att USA är något helt unikt i historien, med en överlägsen ideologi och en unik historisk uppgift. Även i Sverige lever många i tron att det egna landet har en närmast kosmisk uppgift att frälsa världen genom att vara ett föredöme som ska inspirera andra. Nedan följer några exempel på detta samt en elak subjektiv tolkning av den svenska linjen:

1. Säkerhetspolitik: ”Västerlandet är lika goda kålsupare som regimerna i Moskva, Peking eller Mellanöstern. (Svensk) neutralitet är det enda (någorlunda) goda.”
2. EU: ”I Sverige följer vi alla EU-regler till punkt och pricka även i tolkningsfrågor när det är till nackdel för de egna medborgarna. När övriga EU-länder ser hur duktiga vi är får de till sist dåligt samvete och slutar tolka reglerna till sitt eget bästa.”
3. Migration: ”Att vara den välfärdsstat som tar emot flest flyktingar per capita i hela världen gör Sverige till en humanitär stormakt som andra länder snart kommer vilja efterlikna.”
4. Miljöpolitik: ”Det som kan rädda klimatet är att Sankta Greta skambelägger sopsorterande medelklasshushålls användande av sugrör. (Att främja systemlösningar med global hävstång funkar inte heller lika bra på sociala medier.)”

Så här långt skymtar vi inte många länder som valt att följa ”föregångslandet” på något av dessa områden men succén kanske väntar runt hörnet?

Efter denna kanske för långa utvikning vänder vi tillbaka till Lärarundantaget. Detta är nämligen också något som beskrivs som världsunikt för Sverige.

Huvudregeln i stort sett hela världen är att upptäckter och uppfinningar som görs inom ramen för en anställning tillkommer arbetsgivaren. Det är ganska logiskt. Ericsson eller Astra Zeneca skulle ju knappast anställa några forskare om de inte fick förfoga över forskningsresultaten.

I Sverige finns dock ett unikt undantag för lärare, forskare och doktorander vid universitet och högskolor. Dessa grupper äger således rätten till sina egna patenterbara uppfinningar även då de kommer till under arbetstid.

Vissa är kritiska till att skattefinansierad forskning blir privatägd genom lärarundantaget. Andra ser det som en konkurrensfördel när det gäller att locka duktiga människor till en forskarkarriär.

Det finns väl sanning i båda perspektiven.

Däremot finns det kanske ett annat samband som verkar helt förbisett. Lärarundantaget skulle nämligen vara en väldigt logisk förklaring till varför just Sverige har så oerhört många små börsbolag inom life science. På de svenska småbolagslistorna, främst First North och Spotlight Stock Market, finns över 150 life science-bolag med ett börsvärde under 1,5 miljarder kronor. I Danmark och Norge, som har en likartad befolkning och en stark tradition av life science respektive riskvilja, finns totalt ett tiotal. Svenska statliga Industrifonden gjorde 2018 en studie över skandinavisk life science och kom då fram till att Sverige ensamt stod för en majoritet av antalet europeiska börsnoteringar i sektorn.

Det anmärkningsvärda med svenska life science-noteringar är dock inte bara att de är väldigt många utan att de också är väldigt små. Precis vad man kan förvänta sig baserat på de möjligheter som lärarundantaget ger.