Upprustning för miljarder

“En miljon nya bostäder inom tio år.” Så löd en av Socialdemokraternas välfärdsmål inför andrakammarvalet i Sverige 1964. Antagligen är det därifrån begreppet ”miljonprogrammet” härstammar.

Valet blev en framgång för Socialdemokraterna. Den politiska viljan var stark, reformprogrammen ambitiösa och rekordåren hägrade. Det statsstödda byggandet tog fart. Vid nästa val, år 1968, fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna: egen majoritet. Tempot i byggandet ökade. ”Miljonprogrammets mål om en miljon färdigställda lägenheter nåddes med lite råge – det blev nämligen 1 006 000 nya lägenheter”, skriver SCB i Statistisk årsbok 2010.

Tensta, Hammarkullen, Rosengård och många fler miljonprogramsområden blev resultatet.

Si så där femtio år senare förknippas inte längre miljonprogramsområdena med lycka, välfärd och välplanerad modernitet. Om de någonsin var så lyckade kan diskuteras, och med tiden har områdena dessutom blivit nergångna.

Det enorma renoveringsbehovet är grunden för en affärsidé, för börsnoterade fastighetsbolag som Victoria Park och D Carnegie. De köper hela eller delar av områden och renoverar lägenhet för lägenhet i samband med att en hyresgäst flyttar ut. Med höjd standard kommer högre hyra för den nya gästen. Det är smart, men det finns en politisk risk. Kanske är det därför amerikanska private equity-fonder köper när svenska storägare säljer (se sidan 28). Om de ser den politiska risken är oklart. När Socialdemokraterna har 28 procent av partisympatierna i senaste Sifoundersökningen så kanske inte risken heller ska överskattas.

Chefredaktör

Köpa, sälj eller vänta?

Att Spotify är ett imponerande bolag är det inget snack om. Men är aktien köpvärd? ”10 000 kronorsfrågan för Spotify är när och hur – och kanske till och med om – bolaget ska vända till en hälsosam vinst?” skriver Jonas Elofsson i en aktieanalys av den svenska streamingjätten på sidan 34.