Boldt-Christmas: Vägen mellan rätt och fel är sällan rak

Kriget i Gaza har snart pågått i snart två år. Sverige, med många andra länder, har via diplomati, påtryckningar och bistånd försökt minska lidandet och bidra till ett slut på konflikten.

I Europas kollektiva medvetande intar kriget en framträdande plats relativt de andra cirka 50 väpnade konflikter som just nu pågår i världen.

Det är inte överraskande med tanke på historiska, kulturella och religiösa skäl.

Men ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är Ukraina viktigare för Europa, och ur ett mänskligt är kriget i Sudan än mer förödande. Hur bör svenska beslutsfattare i en sådan situation prioritera och fördela resurser?

Komplext för investerare

Internationella företag fattar dagligen beslut baserade på ofullständig information. Även med välutvecklad styrning och omfattande kontrollmekanismer kan respekterade bolag hamna i en ogynnsam dager.

För investerare är situationen än mer komplex, särskilt om höga krav ställs på hållbarhet och socialt ansvar. Var gränsen dras är ofta oklart och förändras över tid. Ska företaget ses i sin helhet eller ska enskilda negativa aspekter väga tyngre?

Tesla illustrerar dilemmat: trots positivt bidrag till miljön är det oklart hur företagets hållning gentemot fackföreningar bör vägas in.

ESG – subjektiva avvägningar

SVT rapporterade nyligen att Sjunde AP-fonden har miljardinvesteringar i företag som anklagas av FN för att bryta mot mänskliga rättigheter och folkrätten i kriget i Gaza. De utpekade innehaven är i Rolls-Royce och Palantir, som även flera av de andra AP-fonderna äger.

Fondens ESG-chef påpekade att de inte ska äga aktier i bolag som medverkar till brott mot mänskliga rättigheter. Det låter både rimligt och riktigt. I praktiken är det emellertid inte alltid så enkelt. Ofta handlar det om svåra gränsdragningar, prioriteringar och avvägningar.

Jag har tidigare belyst svårigheterna med att integrera hållbarhetsaspekter i investeringsprocessen. Problemet är inte bara att etablerade ramverk präglas av teoretiska svagheter och praktiska begränsningar, utan också att moraliska avväganden ofta blir subjektiva och svåra att jämföra. ESG faller i den kategorin.

SVT ifrågasätter indirekt varför AP-fonderna inte avyttrar sina innehav i bolagen. Utan att ta ställning i sak, låt oss ta ett steg tillbaka.

Kärnvapens närvaro ger effekt

I Rolls Royce fall är kritiken att de tillverkar motorer till israeliska stridsvagnar. Men det är samma bolag som kan komma att bygga Sveriges nästa kärnkraftsreaktor. Statliga Vattenfall har nyligen beslutat att den slutliga leverantören blir antingen Rolls Royce eller amerikanska General Electric.

Även om General Electric inte pekats ut av FN så tillverkar de framdrivningssystem som är avgörande för israeliska stridsflyg, helikoptrar och örlogsfartyg. När det kommer till påstådda brott mot folkrätten, bör inte samma standard gälla både för statliga pensionsfonder och statliga bolag?

Rolls Royce tillverkar även kärnreaktorerna till Storbritanniens strategiska ubåtar. De är bestyckade med kärnvapen i syfte att upprätthålla trovärdig avskräckningsförmåga. Det är av stor betydelse, inte minst mot bakgrund av de spänningar som nu finns inom den transatlantiska alliansen.

Kärnvapnens existens har, oavsett ståndpunkt i sak, bidragit till att kostnaden för aggression blivit så hög att de senaste sju decennierna varit, i ett historiskt perspektiv, en fredlig period i Europa. Det är en vapenkategori som utövar effekt genom sin blotta närvaro, utan att de facto användas.

Hur bör statliga institutioner se på kärnvapen ur ett sådant perspektiv?

Palantirs VD Alex Karp

Vad gäller Palantir framhåller FN att bolaget samarbetar med Israel inom AI och stridsledning.

Samtidigt har Palantir kontrakt med Nato, EU och flera andra europeiska stater. Bolagets VD Alex Karp har av vissa beskrivits som en tekno-nationalist och är nära lierad med Peter Thiel, som länge stöttat Donald Trump.

Karp uttrycker sig ofta oförsonligt om vikten att försvara USA och västerländska värderingar. Hans tal på Reagan National Defense Forum 2024 är värt att lyssna på. I den kontexten bör ingen vara förvånad över att bolagets teknologi används av Israel eller i andra konflikter.

Oberoende är centralt

Att AP-fonderna äger vissa bolag som anklagats för brott mot mänskligheten verkar ännu inte ha blivit en politisk fråga.

I Norge valde emellertid oljefonden, efter politiska påtryckningar, nyligen att sälja halva sitt innehav av israeliska aktier baserat på etiska överväganden.

Finansminister Stoltenberg försvarade beslutet och framhöll att “systemet fungerade” och att fonden funnit “rätt balans”. Kanske är det så, men i slutändan bör formellt oberoende institutioner vara just det – oberoende.

Investeringar, oavsett om det gäller aktier eller kärnreaktorer, bör styras av långsiktiga prioriteringar, inte den politiska eller mediala dagordningen.

Saabs försäljningar till Thailand

Man ska ha respekt för att detta handlar om komplexa överväganden. AP-fonderna äger exempelvis aktier i många israeliska bolag. Så även i Förenade Arabemiraten, en av de stater som enligt flera organisationer aktivt föder kriget i Sudan.

Vad gäller svensk vapenindustri så var länge regeln att inte sälja till krigförande länder. Numera är demokratikriteriet centralt.

I somras användes Gripen för första gången i strid när thailändska flygvapnet attackerade mål i Kambodja. Nyligen besökte Thailands försvarsminister Stockholm för att beställa fler plan.

Det är goda nyheter för Saab och svensk industri. Men Freedom House ger Thailand 11 av 40 poäng för politiska rättigheter, och forskningsinstitutet Varieties of Democracy klassificerar landet som en electoral autocracy.

Hur kommer Thailands styrelseskick och det säkerhetspolitiska läget i Sydostasien utvecklas kommande åren?

Avkastat +120%

Oberoende de moraliska betänkligheterna har Sjunde AP-fondens båda investeringar gått mycket bra. Baserat på fondens genomsnittliga anskaffningsvärde, uppskattat av Bloomberg utifrån rapporterat ägande, har båda innehavet stigit med cirka 120%.

Givet nuvarande innehav motsvarar det en vinst som sannolikt överstiger 3 miljarder kronor. Mer än vad fonden förlorade på investeringen i Northvolt.

Vägen mellan rätt och fel är sällan rak, och vissa beslut kan ibland leda till mycket hög avkastning.

Vem vet, överskottet kanske återinvesteras i ett företag som gör nästa stora genombrott inom förnybar energi. Men låt fondens analytiker och förvaltare ta det beslutet och arbeta i fred utan politiska påtryckningar.

Minskat oberoende är ett sluttande plan där påverkan kan ske både direkt och indirekt. Det förra kan ske genom nya direktiv eller lagstiftning. Det senare kan ta formen av hot om att byta ut styrelsen (läs: Vattenfall).

Goda beslut fattas när intelligenta och reflekterande människor utan externa påtryckningar får argumentera för sina ståndpunkter och gemensamt nå en slutsats. Det sker aldrig genom påtvingad konsensus eller politiskt färgade dekret.

Martin Boldt-Christmas är analytiker med fokus på makro och globala marknader. Han arbetar idag med investeringar och har tidigare jobbat på investmentbanker och med riskkapital i Hongkong och London. Här hittar du alla hans Afv-krönikor.