Vad hände med den svenska exporten?

“Sverige är en liten och öppen ekonomi beroende av export.” Dessa ord, eller varianter, har du hört otaliga gånger sägas av politiker, ekonomer och journalister, som en absolut sanning och samtidigt en identitetsbekräftare. Uttalandet säger mycket om vår självbild: ett land vars stolta och skickliga exportbolag inte behöver skyddas av några trumpska bil- och ståltullar för att frodas. Tvärtom – ju öppnare världen är desto bättre. Gruv- och byggmaskinkoncernen Atlas Copco är ett utmärkt exempel. Läs intervjun med nye vd:n Mats Rahmström på sidan 22.

Nu är inte Sverige en fullt så liten ekonomi som vi gärna intalar oss. I världsrankningen är vi på plats 22 eller 23, beroende på vilken lista man kikar på. Då är det alltså inte BNP per capita, utan räknat på hela ekonomier. ­Sverige ligger bara ett par snäpp från den översta tiondelen. Och fullt så öppen kanske den svenska ekonomin inte heller är. Om du inte tror mig, pröva att köpa några skjortor från USA via nätet.

Sen har vi det här med exporten. Sverige är tveklöst ett exportberoende land, men beroendet minskar. År 2016 kom 44 procent av Sveriges BNP från exporten. Tio år tidigare var det 50 procent. Det beror på en nedgång för exporten av svensktillverkade varor, vilket delvis – men bara delvis – kompenseras av en ökande tjänsteexport. Det gör oss mindre exponerade mot ett globalt handelskrig, men sätter tryck på sysselsättning och BNP. Läs reportaget på sidan 14.

Sammanfattningsvis är Sverige en ganska stor, relativt öppen ekonomi, som blir allt mindre beroende av export. Inte lika slagkraftigt, men i alla fall sant.

”Folk som tidigare hade varit vana att betala när de hade lust, maktmänniskor, blev mycket provocerade. De ringde, skällde och hotade: ’Du ska passa dig jävligt noga.’.” Så beskrev Max Hansson hur det var på tidiga 1970-talet när han grundade det som i dag är Payex. I fjol sålde han livsverket till Swedbank och i förra veckan avled den skicklige och färgstarke gotländske entreprenören.