Ansiktslösa analyser

”Hej,

Jag är Jakob Lindberg och vd för Oncopeptides. Jag vet att det är ovanligt att kommentera på forumet. Efter dagens rörelser och den djupt felaktiga analysen som cirkulerats vill jag dock skriva att vi tar det här på största allvar och kommer att förklara hur data egentligen ser ut.

Den tekniska analysen är inte korrekt – om man vill vara snäll kan man säga att de inte sitter på all information, om man vill vara elak kan man säga att de nog agerar i eget intresse.

Mvh,

Jakob”

I förra veckan hände det något ovanligt på nätmäklaren Avanzas aktieforum för forskningsbolaget Oncopeptides. I chatten bland småsparar-alias som Kingkong, Stoffzilla och Räksmugglarn – samtliga trogna det svenska forskningsbolaget – gjorde deras husgud plötsligt entré. Vd Jacob Lindberg ville mana församlingen till lugn efter att en mycket kritisk analys hade börjat cirkulera på sociala medier.

Inlägget kom efter ett par dagar av kursfall, där Oncopeptides-aktien som mest var ned 7 procent utan att någon ny information släppts av bolaget. Orsaken till kurstappet var en analys som gjorde gällande att forskningsbolaget i princip var värdelöst. Bolagets enda läkemedelskandidat, melflufen, fungerade inte, menade författaren till analysen. Det hade att göra med vilken väg molekylen tar sig igenom kroppen: i analysen ritades det upp teckningar över de sammanfogade atomerna, med pilar som förklarade hur verkningsmekanismen gick till i verkligheten. Riktkursen sattes till 20 kronor, motsvarande värdet av kassan.

Och det var en sak till:

Avsändaren av analysen var okänd.

”En amerikansk hedgefond skickade detta till oss”, skrev Börspodden på sitt instagramkonto, där analysen i sin helhet publicerades efter några dagar på vift i cyberrymden.

Innehavaren av kontot, Börspoddens medgrundare John Skogman, motiverade publiceringen med att ”det är bra för alla småsparare att få tillgång till informationen”. ”Hedgefonden vill vara anonym, men man kan anta att de talar i egen bok”, lade han till i inlägget.

Efter omfattande mejlkorrespondens med förvirrade investerare under fredagen den 24 januari beslutade sig Oncopeptides för att ha en webcast måndagen den 27 januari, för att beskriva melflufen och dess verkningsmekanism. Sedan dess har aktien återhämtat kurstappet, och mer därtill. Aktien var upp över 7 procent förra veckan.

Det är svårt att säga exakt vad syftet med analysen är, säger Rein Piir, som är ir-chef på Oncopeptides.

– Man kan ju tänka sig att det är någon som har en kort position och vill tjäna pengar på ett kurstapp, men det är en ren spekulation. Det har varit ganska konstiga kursrörelser, både i Onco och andra bolag i sektorn, under hösten. Detta var första gången vi ser något konkret. Vem det nu är som står bakom som refererar till en icke-namngiven, anonym professor.

Är det viktigt för er att ta reda på var analysen kommer ifrån?

– Både ja och nej. Jag tycker att man skulle kunna begära att de ska höra av sig och förklara eller ställa frågor, men det har de inte gjort. Det är väl någon som vill att det sprids, av någon anledning. Vem exakt det är spelar inte en jättestor roll, men samtidigt är det ju lättare att prata med någon som har gett sig till känna i stället för att prata ut i cyberspace som det blir nu.

Under hösten har det ryktats om internationella hedgefonder som spekulerar i svenska aktier, inte minst på blankningssidan. Rein Piir vill inte dra några förhastade slutsatser.

– Aktiemarknaden kan ibland vara komplex och svår att syna. Men man undrar ju vad det är som gör att kursen trycks ned så fort den når en viss nivå. Det är bara att konstatera att det är så, även om det kan verka konstigt. Under hösten har vi frågat oss internt vad dessa ibland konstiga kursrörelser kan bero på, men med tiden kom ju slutligen det som hände förra fredagen.

Rein Piir understryker att Oncopeptides engagemang på sociala medier och aktieforum var en engångsföreteelse.

– Vi vill ge korrekt information kring det vi håller på med, och det gör vi ju inte om vi låter en felaktig analys cirkulera okommenterat. Det var därför vi höll webcasten där vi förklarade verkningsmekanismen, så får folk dra sina egna slutsatser. Det är ju inte så att vi aktivt kommer verka i olika forum och sociala medier i framtiden. Allt vårt fokus ligger på melflufen, för att ta den till marknaden under året samt driva de kliniska studier som pågår och därmed utveckla bolaget.

Det är inte första gången ett svenskt börsbolag måste försvara sin aktiekurs efter att en analys sänkt aktien via sociala medier. I höstas tappade spelbolaget Embracer över 15 procent på en analys som dök upp från oanat håll. Först efter några timmar kunde man lokalisera avsändaren: en brittisk analysfirma, som för tydlighetens skull har döpts till The Analyst. Embracers grundare och vd Lars Wingefors säger sig ha blivit totalt överraskad över den kraftiga kursreaktionen i bolaget.

– Jag förstod inte alls vad som hände de första timmarna. Det följde inte alls den praxis som jag har lärt mig i Stockholm, eller i Norden för den delen, eftersom vi inte fick ta del av analysen i syfte att kommentera informationsfel eller direkta felaktigheter. Det jag har lärt mig är att alla analytiker, oavsett vilken slutsats de landar i, delar sin analys för eventuell kommentar innan den går ut. Inte all information, och inte den finansiella delen, men delar av den och i alla fall någon typ av samtal inför analysen. I detta fall kom det frågor direkt när vår tysta period inleddes, vilket normalt alla vet gör det svårt att överhuvudtaget föra en dialog.

Kanske finns det olika praxis i olika delar av finansvärlden, säger han. Han vill inte spekulera i varför analysen har skrivits.

– Jag har sagt innan att jag välkomnar även kritiska analyser. I grunden kan man ju alltid bara bli bättre på olika sätt.

Enligt uppgifter till Affärsvärlden är analysen i Embracers fall beställd av en svensk hedgefond som blankade aktien. Wingefors vill dock inte kommentera uppgifterna, men säger att fenomenet lär växa bland de svenska bolag som tar efter mer blankningsfokuserade investerare i exempelvis London och New York.

Och kanske är det så, att de svenska hedgefondernas betalintresse för research i blankningscasen stiger. Men det är i så fall något det talas tyst om. När Affärsvärlden ringer en hedgefond och ställer frågan om påstådda kopplingar till The Analyst dementerar vd:n kraftfullt.

Enligt uppgifter till Affärsvärlden finns en handfull kunder till The Analyst i Stockholm. Men ingen vill medverka i artikeln.

Kanske har upplägget blivit brännmärkt från fjolårets upptåg i det tyska betalningsbolaget Wirecard. I början av 2019 rapporterade den brittiska tidsskriften Financial Times om en intern utredning som hittat förfalskade dokument och frågetecken i bolagets redovisning. Efter avslöjandet klappade aktien igenom totalt.

Wirecard stämde Financial Times efter granskningen. Aktien hade varit hårt blankad och bolaget ansåg att journalisterna var i maskopi med blankare och hade underlättat marknadsmanipulation. Financial Times säger själva att de konsekvent, under flera års tid, har granskat bolagets redovisning.

Wirecards räddning kom från ett oväntat håll. Den tyska tillsynsmyndigheten Bafin utfärdade blankningsförbud under två månaders tid, med argumentet att bolagets tjänster var viktiga för ekonomin och att det fanns risk att aktiekursen skulle hamna i en negativ spiral. Bafins blankningsförbud fick önskad effekt ur myndighetens och aktieägarnas perspektiv, och aktien steg under eldupphöret.

Men så i höstas hamnade aktien återigen under press. I ett publikt brev varnades Wirecards styrelsemedlemmar för att de skulle kunna bli personligt ansvarsskyldiga om de inte lyckades utreda bedrägerianklagelserna. Det osignerade brevet publicerades i sin helhet på en hemsida, MCA Mathematik, där oidentifierade blankare under det gångna året har publicerat sina Wirecard-analyser.

Att analysfirmors oberoende till kunden ifrågasätts är inget nytt. Bara hedgefonderna och analysfirmorna kan veta säkert hur betalningsmodellen ser ut. I finansbranschen har det ryktats om att blankningsanalys kan vara provisionsbaserad, alltså baserad på hur mycket kursen rör sig. Det skulle i så fall motivera det ofta hårda tonläget, i vissa fall kryddat med brottsanklagelser, följt av ordentliga kapningar av riktkursen.

Det Finansinspektionen däremot ska övervaka är spridningen av analysen. Enligt Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna, finns det redan ett väl utvecklat regelverk för att förhindra sådan typ av spridning.

– Det finns i dag ett ganska strängt regelverk för marknadsmanipulation. Däremot är spridningen av alster från anonyma källor ganska nytt, där myndigheterna måste anpassa sig, snarare än att man behöver förändra lagstiftningen för marknadsmanipulation. Aktieforum på nätet blir bara större och större: det är en ny verklighet som vi måste vänja oss att leva med. I takt med att dessa kanaler växer, blir det desto viktigare, som alltid med aktieaffärer, att göra sin egen analys.

Men vad bör ett bolag göra när det blir föremål för en ansiktslös analys som påverkar aktiekursen? Är det till exempel rätt av en börs-vd att kommentera uppgifter som florerar i sociala medier på börsforum med kommentatorer som Kingkong och Räksmugglarn?

Sverre Linton från Aktiespararna igen:

– Det har ju hänt tidigare att bolag kommenterar i forum, exempelvis att ir-chefer svarar på frågor från aktieägare eller liknande. Det som är viktigt i sådana fall är att ingen ny information presenteras, att man inte sprider någon ny information till några utvalda personer utan att hela marknaden får veta det samtidigt.