Byggarnas Spotify har potential

Drygt 200 miljoner för ett it-bolag som omsatte 12 miljoner och förlorade 26 miljoner under de senaste tolv månaderna? Det låter onekligen som goda förutsättningar för en säljrekommendation, men faktum är att Malmöbaserade Bimobject inte är långt ifrån en köprekommendation.

Bolaget inledde sin verksamhet så sent som 2011 och gjorde entré på First North i mitten av januari i fjol. Grundare, vd och huvudägare med 20 procent av aktierna är Stefan Larsson. Han är en entreprenör med över 25 års erfarenhet av cad-/bim-branschen, alltså datorprogram för skapande av tekniska ritningar.

Kärnan i bimobject handlar om att byggbranschen i många avseenden inte hängt med i den digitalisering som förändrat förutsättningarna i så många andra branscher. Musikbranschen har Spotify, taxibranschen har Uber, hotellbranschen har Airbnb, och så vidare.

I byggbranschen finns på ena ­sidan tillverkare av alltifrån gipsskivor till värmepumpar och möbler som vill att kunderna ska välja just deras produkter till sina projekt. På den andra sidan finns byggbolag, arkitekter, ­ingenjörer och designer som jobbar i datorprogram med ritningar. Dessa har gått från cad-program i först 2d, sedan 3d och nu till bim-program.

Bim står för byggnadsinformationsmodellering och handlar om att programmen inte längre bara innehåller ritningar, utan bim-objekt som inkluderar allehanda produkt­information, såsom varianter, material och egenskaper som energieffektivitet. Genom användandet av bim skapas en databas om varje bygg­projektet som bidrar till att ­effektivisera bygget, minska bygg­felen, och även är till nytta för fastighetsförvaltaren när bygget är klart.

Bimobjects affärsidé handlar om att, om man så vill, vara ett arkitekternas Spotify genom att förse dem med en enorm databas med färdiga ritningar med fullständig produkt­information, bim-objekt. Dessa är ritade av proffs, är helt gratis och finns tillgängliga i flera filformat så att de stödjer de vanligaste cad-/bim-programmen. Antalet registrerade användare på Bimobjects sajt växer exponentiellt (se diagram här intill) och uppgick till 114 000 i början av september. Av världens 100 största arkitektkontor har 85 registrerade användare på sajten.

Finansierar kalaset gör tillverkare av byggmaterial och inredning som betalar Bimobject för att rita av deras i många fall tusentals produkter och samtidigt inkorporera fullständig produktinformation. Tillverkarnas betalningsvilja motiveras av att de via olika appar på Bimobjects sajt får information om hur många och vilka som laddar ner ritningar på deras produkter. Deras säljarbete kan då riktas in på de användare som visat intresse för produkterna. Bimobject har för närvarande avtal med över 300 tillverkare och kan skryta med att ha kunder som lås- och dörrtillverkaren Assa Abloy, franska byggmaterialjätten Saint-Gobain och spanska Roca, en av världens största tillverkare av badrumsprodukter.

Tillverkarna lockas inte bara av möjligheterna att få bättre kontakt med potentiella kunder och sälja mer, de pressas även av regleringar. I Storbritannien är det från våren 2016 lag på att alla större offentliga byggnader ska byggas med bim-stöd. Syftet är bland annat att få ner byggfel, sänka kostnaderna samt minska miljö­påverkan. Det finns tecken på att hela EU är på väg i samma riktning.

Vid en första anblick ter sig värderingen av Bimobject märklig. Även om nettokassan på 68 miljoner dras ifrån börsvärdet på drygt 200 miljoner värderas rörelsen till omkring 140 miljoner – nästan tolv gånger försäljningen. Man måste dock ha klart för sig att fokus för ett internetföretag som Bimobject är att bygga upp en tydlig marknadsledarposition, likt exempelvis Blocket, och att först därefter optimera intäkterna. Om bolaget i dag skulle börja ta betalt av användarna skulle resultaträkningen garanterat se bättre ut, men hela den långsiktiga affären skulle riskeras.

I dag utgörs intäkterna till stor del av konsultjobb, som delvis läggs ut externt, där tillverkarnas produkter ritas av och läggs upp på sajten. I ett längre perspektiv är det emellertid inte där Bimobjects potential ligger. I stället handlar det i första hand om att sälja olika prenumerationstjänster till tillverkarna, alltså att de exempelvis betalar en årlig avgift för att få information över vilka som visat intresse för deras produkter. Avgiften lär variera beroende på företagens storlek, men uppskattningsvis alltifrån 100 000 kronor till över miljonen för de största. Når bim 1 000 tillverkare, jämfört med dagens dryga 300, på några års sikt så motsvarar det potentiella intäkter på 100 miljoner till en miljard kronor.

Därutöver lär det finnas goda möjlig­heter att ta betalt av användarna. Eftersom det handlar om affärer mellan företag och ett redskap som sparar tid och pengar är vår bild att Bimobject lär ha betydligt bättre förutsättningar att ta betalt av användarna än konsumenttjänster som exempelvis ­Facebook. Om nuvarande tillväxttakt håller i sig nås en miljon användare sommaren 2018. Kan bolaget bara ta några hundra kronor per år, eller rent av tusen kronor, för ett års licens finns där en stor intäktspotential. Och givet skalbarheten i affärsmodellen är lönsamhetspotentialen betydande. Skulle Bimobject nå en miljardomsättning lär årsvinsten vara minst i paritet med nuvarande börsvärde. Frågan är bara om de når dit.

Talar för Bimobject gör bland annat den erfarna ledningsgruppen, att bolaget på bara några år fått 114 000 användare och växer exponentiellt, att man fått flera miljardföretag på kundlistan samt att bolagets sajt vid en konkurrentanalys framstår som den klart mest sofistikerade och innovativa. Vilka är då riskerna?

Först och främst saknas inte konkurrenter, där flera har funnits i många år. Dessa tenderar dock att vara lokala spelare i länder som Storbritannien (som National BIM ­Library, Bimstore), Frankrike (exempelvis Polantis), Italien och USA (Arcat), med sämre erbjudanden. Det avspeglas också i att Bimobject på kort tid blivit den största spelaren i Europa.

I USA drivs dock ett bim-bibliotek av programvaruföretaget Autodesk, som också är en partner till Bimobject. Autodesk Seek som det kallas hade i fjol 1,9 miljoner unika ­besökare och 8,6 miljoner nedladdningar av bim-objekt. Som jämförelse nådde Bimobject en miljon nedladdningar sedan start i september i fjol och två miljoner i april i år, motsvarande en årstakt på cirka 1,7 miljoner nedladdningar. En fördel för Bimobject kontra just Autodesk är att bolaget är en liten neutral part, medan Autodesks mål givetvis är att få fler användare av just sina cad-/bim-program.

Värt att tillägga är att 3d-printningsbolaget Stratasys förra hösten köpte Grabcad, ett online-community där mekanikingenjörer delar cad-ritningar, för cirka 100 miljoner dollar. Enligt medieuppgifter ska Autodesk ha visat intresse för Grabcad, ett bolag som i flera avseenden påminner om Bimobject fast med en annan branschinriktning.

En utmaning för alla Bimobjects lokala konkurrenter är att anpassa sina sajter till en global marknad. Vd Stefan Larsson menar att Bimobject ur det perspektivet har en klar fördel då bolaget, till skillnad från de amerikanska konkurrenterna, redan från början tvingats hantera europeiska problem med olika språk, olika klassifikationssystem, etcetera. Trots detta kan det vara farligt att underskatta amerikanerna som ju haft en förmåga att muta in flera områden på internet. Och även om Bimobjects affärsmodell är briljant finns alltid risken att någon annan får med sig användare och tillverkare med något annat upplägg.

Bimobject är ett förhoppningsbolag som uppvisar en imponerande utveckling, har uppenbart stor intäkts- och lönsamhets­potential och en kassa som räcker i cirka två år. Mot detta ska ställas att konkurrensen lär hårdna, att det är troligt med fortsatta förluster de närmaste åren samt att det troligen behövs nytt kapital inom två år. Aktien är givetvis inget för änkor och faderlösa, men den är en köpkandidat i en långsiktig ­tillväxtportfölj. I vårt mer kortsiktiga ettåriga perspektiv vågar vi inte trycka på köpknappen ännu.

nullnull