Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Flyktingvågens stora vinnare

2014-10-28 21:00
Ett fragment av utbetalningarna från Migrationsverket till Attendo. Foto: Jörgen Appelgren

Flyktingmottagningen i Sverige omsätter över 20 miljarder kronor och lockar såväl Wallenbergarna som riskkapitalister. Vinsterna är stora – och växande.

Basem Zaza är 37 år. Sedan sju månader tillbaka bor han tillsammans med sin son Said på Muskötgränd 1, Gruppbostad Skytten 1, 14 minuters promenad­väg från Söderhamns centrum, i Gävle­borgs län. Det är lugnt och stillsamt. Said går i skolan på dagarna, Basem sitter mest hemma. Någon gång i veckan tar han sig till stadens centrum för att studera svenska för invandrare. Intill Skytten 1 ligger ytterligare 16 tvåvåningshus med lägenheter. Till varje fastighet finns en tillhörande parkeringsplats, och så en närmast obligatorisk trädplantering, för att skapa trivsel. Den som lyssnar noga hör ljudet från E4:an i väster, i öster ligger ett av Söderhamns villa­områden.

Kontrasten är stor till det liv Basem Zaza levde i Syriens huvudstad Damaskus, hemstaden han lämnade för 14 månader sedan efter att en bomb slagit ner på balkongen. I Damaskus arbetade han som frisör och extraknäckte som byggarbetare. Livet på gatorna var redan i ottan iögonfallande, i alla fall för en svensk småstadsbo. Basem mötte folk, samtalade med grannar och umgicks med vänner. Sent på kvällen låste han salongen och gick hem, även då genom en stad som sjöd av liv.

I Söderhamn är det tyst.

– Men det är tryggt, säger Basem Zaza.

Efter tolv dagar och tolv nätter i en fiske­båt på Medelhavet steg Basem Zaza och ­sonen Said i land på en ö utanför Italiens kust. De sista nätterna hade varit dramatiska. Höga vågor sköljde in över båten och de 150 personerna ombord fick hjälpas åt att länsa den på vatten. En del hade gett upp hoppet när den italienska kustbevakningen fick syn på båten. Samtliga ombord räddades, bara minuter innan fiskebåten sjönk ner i havet.

Han är en av cirka 40 000 syriska flyktingar som beviljats uppehållstillstånd i Sverige sedan den väpnade konflikten påbörjades i januari 2011. Totalt har cirka 200 000 personer fått asyl i Sverige under samma period.

Det är ännu fler som ansöker. Bara i år räknar Migrationsverket med att 80 000 människor från världens alla hörn kommer till Sverige, en prognos som höjdes i Migrationsverkets juliprognos. Det är 21 000 fler än verket räknade med i början av året. För tillfället anländer cirka 2 000 personer i veckan till Sverige. Så högt har flyktingmottagandet inte varit sedan år 1992 under Balkankonflikten.

– Vi har den senaste tiden sett en oroande utveckling i flera områden i världen, säger Pierre Karatzian, presskommunikatör på Migrationsverket

Över hälften av dem som i dag söker uppe­hålls­till­stånd i Sverige kommer från Syrien eller ­Eritrea. I princip samtliga får stanna, då bedömningen är att tillståndet i hemländerna är för illa.

Flyktingvågen beräknas kosta många miljarder under de kommande åren. Bara för 2014 ligger Migrationsverkets prognos på drygt 21 miljlarder kronor. Men beräkningsmetoderna för vad flyktingmottagningen verkligen kostar är minst sagt osäkra.

***

Det saknas helt konsensus kring den kortsiktiga kostnaden för flyktingmottagandet. De rapporter och den forskning som finns i ämnet kommer fram till fullständigt olika resultat: från en rejäl vinst till kostnader på upp till 250 miljarder kronor årligen.

Under folkpartisten Erik Ullenhags tid som integrationsminister beskrev han ett antal myter om invandringen på sin hemsida. ”Myt nr 9” var: Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år. ­Enligt Ullenhag fanns inte tillräckligt mycket forskning om invandringens påverkan på de offentliga finanserna för att säga något om saken. Regeringen drog också slutsatsen att eftersom Sverige för tillfället går bättre ekonomiskt än andra länder, har invandringen varit lönsam för Sverige.

Ekonomer som Bo Södersten, Assar Lindbeck och Magnus Henreksson är av en annan uppfattning. De pekar alla på att invandringen innebär påfrestningar på den svenska ekonomin. Och år 2009 publicerade professor Jan Ekberg, en av de ledande svenska forskarna på området, en rapport där han kom fram till en nettokostnad på mellan 1,5 och 2 procent av BNP för år 2006, vilket då motsvarande 45 till 60 miljarder kronor. Kostnaderna var relaterade till om de som invandrat till Sverige arbetade eller inte. Storleken på invandringen spelar mindre roll.

Enligt en rapport från SCB i december i fjol förvärvsarbetar 82 procent av de inrikes födda mellan 20 och 64 år, motsvarande siffra för de utrikes födda är 57 procent.

Enligt Jan Ekberg finns en balanspunkt vid en sysselsättningsgrad på 72 procent. Då bidrar invandrarkollektivet med lika mycket i skatt och sociala avgifter som de kostar i offentliga transfereringar och offentlig konsumtion.

Ekonomen Jan Tullberg är inte lika säker. Han släppte i somras boken Låsningen – en analys av svensk invandringspolitik. I den argumenterar Tullberg för att dagens kostnad för invandring uppgår till hela 7 procent av BNP, motsvarande 250 miljarder kronor. Han utgår från Jan Ekbergs modell, har gjort en del förändringar och lagt till undanträngningskostnader, alltså indirekta negativa ­effekter.

Jan Tullbergs beräkningar har blivit starkt ifrågasatta. Jan Ekberg anser att de undanträngningskostnader Jan Tullberg uppskattar till 125 miljarder kronor enligt existerande forskning lika gärna kan vara noll. Han är också kritisk till flera andra av Jan Tullbergs ekonomiska uppskattningar. Jan Ekberg får medhåll av andra debattörer, som också hävdar att Tullberg plockat underlaget från otrovärdiga källor.

Enligt en rapport från den internationella samarbetsorganisationen OECD från 2013 uppgår de svenska kostnaderna till 0,57 procent av BNP, motsvarande 17 miljarder kronor. OECD tittar på nettot av vad invandrargruppen får av staten och vad de betalar in.

Ingen av ovanstående forskare går djupare in på invandrarnas effekt på ekonomisk tillväxt. Skälet till det är enkelt: det är i princip omöjligt att ta fram exakta siffror. Däremot finns flera andra forskare som hävdar att invandringen leder till ökad handel och företagande.

Uppgifterna och uppfattningarna spretar alltså rejält. Men även om invandringen på sikt kan bidra med nettointäkter snarare än kostnader för samhället, är det ingen tvekan om att de första åren, själva flyktingmottagningen isolerat, är en ekonomisk börda. Migrationsverkets budget för år 2014 ligger på 21 miljarder kronor. Pengarna går till allt från Migrationsverkets egna anställda, till kostnader för bostäder för asylsökande, ombud för dem som söker asyl, pengar att röra sig med för dem som nyligen anlänt, liksom ersättningar till kommuner för att såväl ­asylsökande som de som fått uppehållstillstånd ska kunna leva, bo, gå i skolan med mera.

Dessa kostnader är samtidigt intäkter på andra sidan transaktionen: skolorna, sjukvården, hyresvärdarna, advokaterna etcetera. Därför har också näringsidkare flockats till flyktingbranschen.

Det rör sig framför allt om tre verksamhetsområden:

* Kostnader för juridiska ombud och domstolsprövningar, som beräknas uppgå till cirka en miljard kronor under året.

* Boende för övriga asylsökande, som beräknas uppgå till 2,5 miljarder kronor i år.

* Boende för ensamkommande flyktingbarn, som beräknas uppgå till 4 miljarder kronor för år 2014.

***

efter den dramatiska räddningen utanför Italiens kust tog sig Basem Zaza och sonen Said norrut genom Europa till Sverige och hamnade till slut på Migrationsverkets kontor i Märsta utanför Stockholm. Där fick de mat och boende i ett par dagar innan de förflyttades till Gävle. Där skrev de in i ”systemet” och tilldelades en handläggare. Samtliga asylsökande som kommer till Sverige får också ett offentligt biträde, en advokat eller en biträdande jurist, som hjälper dem att söka asyl. I den mån det blir avslag, får de asylsökande hjälp med att överklaga.

Förra året kostade ersättningar till advokater, juridiska ombud och domstolar över en miljard kronor. Tjänsterna upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling. Över 800 advokatbyråer fakturerade i fjol Migrationsverket.

– Det är ett politiskt skådespel, stötande att se på. Man betalar advokatarvoden, men egentligen handlar det om glorifierat sekreterararbete. Det är en väldigt liten arbets­insats, du kan köra copy-paste och fakturera 25 000 kronor, säger en advokat som själv är verksam i branschen.

Allra mest fick advokatbyrån Kaiding, med huvudkontor i Umeå, som fakturerade 8,1 miljoner kronor. Därefter följde Åberg & Salming i Stockholm, med 4,9 miljoner kronor och AE Nyström i Norrköping, med 4,7 miljoner kronor.

***

Under de fem månader som Basem Zaza och Said väntade på uppehållstillstånd bodde de tillsammans med två andra familjer i tre rum och kök i lilla Ljusne söder om Söder­hamn, ett par minuters gångväg från floden Ljusnan. Fastigheten ägs av en privatperson, som hyr ut den till Migrationsverket.

Migrationsverket har, förenklat, två varianter av boenden för personer som söker asyl: ABT (”anläggningsboende, tillfälligt”) och ABE (”anläggningsboende, enskilt”). som namnet antyder handlar det förstnämnda boendet om tillfälliga bostäder som hotellrum eller vandrarhemsbäddar. ABE är lägenheter som Migrationsverket förfogar över under längre tidsperioder.

Migrationsverket vill helst ha så många lägenheter till sitt förfogande som möjligt. Tillfälliga boenden är både omständliga och dyra. Men trycket är hårt och då har Migrationsverket inte mycket val. Just nu upphandlas fler tillfälliga boenden än någonsin tidigare. Och det är genom att tillhandahålla dem som ett stort antal näringsidkare har tjänat mycket pengar.

De totala boendekostnaderna för asylsökande uppgick i fjol till 1,2 miljarder kronor. I år väntas de stiga kraftigt. Den senaste prognosen för år 2014 är 2,5 miljarder kronor, det vill säga en fördubbling. Drygt hälften av den summan är kostnader för tillfälliga boenden.

– Det finns inte tillräckligt med bostäder att tillgå, därför måste vi upphandla tillfälliga boenden för asylsökande, säger Pierre Karatzian på Migrationsverkets pressavdelning.

Maxkostnaden för en natt för en person, inklusive livsmedel, är 350 kronor. Mellan januari och september i år har Migrationsverket betalat ut 700 miljoner till de som tillhandahåller tillfälliga boenden. De sju största leverantörerna har tillsammans fakturerat 250 miljoner kronor, alltså en dryg tredjedel.

Allra störst är skivbolagsdirektören och förre partiledaren för Ny Demokrati Bert Karlsson, genom sitt bolag Jokarjo. Bolaget hette tidigare Mariann Grammofon, alltså studion som bland andra gav ut schlagerdrottningen Carola Häggkvists skivor. Inom Jokarjo drevs senare restauranger och nöjespark.

Omsättningen i Jokarjo sjönk snabbt, från cirka 100 miljoner kronor år 2004 till 7 miljoner kronor år 2012. Men i slutet på det året sker en vändning. Då börjar nämligen restaurang Stora Ekeberg på Äventyrslandet tillhandahålla kost till asylboende. Intäkterna från Migrationsverket det året uppgick till knappt en miljon kronor.

Redan under åren då han ledde det invandrarkritiska partiet Ny Demokrati drev Bert Karlsson flyktingförläggningar, fast i mindre skala. I dag är det big business.

År 2013 flerfaldigades omsättningen i ­Jokarjo till 55 miljoner kronor. Av dem kom 50 miljoner kronor från Migrationsverket. Det årets resultat efter finansnetto uppgick till 4,3 miljoner kronor. Under samma år gjorde Bert Karlsson också om Möre hotell i Söderåkra, söder om Kalmar, till asylboende. Han tog även över som arrendator till Hanöhus i Hällevik nära blekingska Sölves­borg och lämnade in en intresse­anmälan om att göra nöjespalatset till boende för flyktingar.

Totalt under 2013 lämnade Bert Karlssons bolag in 19 intresseanmälningar till Migrationsverket om nya asylboenden runtom i Sverige.

– Jag utnyttjar hotelldöden på landsbygden. För varje konferensanläggning som öppnas i någon av storstäderna dör mellan 10 och 15 stycken på landsbygden. De hotell- och konferensanläggningarna tar jag över och gör om till flyktingboende, säger Bert Karlsson.

Sedan fjolåret har verksamheten fortsatt växa. Fram till i september i år har Bert Karlssons bolag intäkter från Migrationsverket på 67 miljoner kronor. Och tillväxten visar inga tecken på att avta, om man får tro Bert Karlsson själv.

– Vi har snart avtal med 50 anläggningar, många hotell men även sjukhem, Jehovas vittnens lokaler och annat, säger Bert Karlsson.

Han uppskattar att hans bolag i år fakturerar Migrationsverket totalt 250 miljoner kronor.

– Nästa år är vi uppe i en miljard.

Näst största mottagare av Migrationsverkets anslag för boende för asylsökande är vård- och omsorgsföretaget Attendo, som ägs av riskkapitalbolaget IK. Under år 2012 fakturerade Attendo Migrationsverket 39,5 miljoner kronor, under år 2013 hade intäkterna växt till 54,6 miljoner kronor. Hittills i år har Migrationsverket betalat ut 41 miljoner kronor till Attendo för boenden, livsmedel, behandlingar och mycket annat.

Bolaget Nordic Camping & Resort var förra året en av de tio största mottagarna av Migrationsverkets anslag för boende för asylsökande. Bolaget driver 13 campinganläggningar från Östersund i norr till Helsingborg i söder och är noterat på Aktietorget. Största ägare är investmentbolaget Traction och Nordic Campings vd Tom Sibirzeff, som grundade bolaget 2003.

De senaste två åren har Nordic Camping & Resort samarbetat nära med Migrationsverket. Numera bor asylsökande i sex av bolagets 13 anläggningar under vinterhalvåret.

– Att erbjuda boende till någon som vill bo på anläggningarna på vintern är ingen ny strategi. Det är dock inte vår kärnverksamhet, men det hjälper oss att behålla personalen hela året om.

Flyktingarna har kraftigt ökat beläggningen, och därmed omsättningen, under årets mörkare delar. Lönsamheten är samtidigt inte i paritet med turistverksamheten. Under sommarmånaderna är beläggningen högre och bolaget kan ta ut högre priser.

Men för helårsresultatet gör sam­arbetet med Migrationsverket stor skillnad. År 2013 ökade omsättningen med 16 miljoner ­kronor till 63 miljoner. Av ökningen kom 10 miljoner kronor från Migrationsverket. Samtidigt steg resultatet efter finansiella poster från 4,9 till 18,5 miljoner kronor, vilket betyder att marginalen för helåret 2013 steg från 4,9 procent till 18,5 procent. I förra veckan förlängde Nordic Camping & Resort sitt avtal med Migrationsverket till i början på nästa år.

– Migrationsverket garanterar en beläggning på 50 procent, men oftast ligger den högre än så, kring 80 till 90 procent, säger Tom Siberzeff.

Dessa tre storspelare är inte ensamma om att tjäna pengar på flyktingbranschen. Migrationsverket samarbetar med ett hundratal små och stora aktörer.

***

Flyktingbranschens allra mest lukra­tiva verksamhet är ensamkommande asyl­sökande barn. För i år räknar Migrationsverket med en kostnad på närmare 4 miljarder kronor och siffran väntas sedan stiga kraftigt. År 2018 väntas kostnaderna för att ta emot de ensamkommande barnen vara uppe i 8,3 miljarder kronor.

Per den sista september 2014 hade 5 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige hittills i år, mer än dubbelt så många som under samma period i fjol. Migrationsverket räknar med att 6 500 ensamkommande barn söker asyl både i år och nästa år. Cirka 70 procent av barnen väntas få stanna.

I fallet med ensamkommande flyktingbarn är det kommunerna som skriver avtal med leverantörerna, även om det är Migrationsverket som står för kostnaden.

Ersättningen för ett ensamkommande flyktingbarn är markant högre än för asylsökande i övrigt. För barnen kan kommunen få en ersättning på upp till 1 900 kronor per dygn, för placering i HVB ”hem för vård och boende” för unga. Därefter kan kommunen söka extra pengar för gode män, utredningar och skolor. För närvarande finns det överenskommelser mellan kommuner och Migrationsverket om 5 710 platser för ensamkommande barn och ungdomar.

År 2013 samkörde tidningen Dagens Samhälle uppgifter från HVB-registret med Bolagsregistret och konstaterade att 52 procent av hemmen drevs som aktiebolag. De stora privata aktörerna var Attendo som år 2012 drev 27 HVB-hem, Carema och Frösunda hade 21 hem vardera och Aleris drev 17 hem. Attendo, Carema och Frösunda ägs av olika riskkapitalbolag medan Aleris ägs av Wallen­bergs Investor. HVB-hem finns för både vuxna och barn, 388 stycken är vigda åt ensamkommande flyktingbarn. Det innebär att varje hem tar emot i genomsnitt 10,4 miljoner kronor. Och det är en lönsam affär. Enligt en forskningsrapport från Stockholms universitet ”Privata utövera av välfärdstjänster” uppgår avkastningen på totalt kapital i HVB hem för unga till 16,7 procent i samtliga bolag och 19,7 procent i de stora bolagen

Av Aleris 17 HVB-hem är majoriteten Stöd och boende för vuxna. Sju av hemmen är vigda för ensamkommande flyktingbarn. Isabel Andersson är ansvarig för Aleris verksamhet på området. Hon hade arbetat länge inom socialtjänsten och såg att många ensamkommande barn inte ville placeras i nya hem. I många fall ville de hellre bo med andra barn i samma situation.

– Om du pratar med mig och drivkraft, så är lönsamheten aldrig drivkraften, säger Isabel Andersson.

– Däremot lägger vi inte anbud om dygnsersättningen är för låg och vi inte tror att vi kan få verksamheten att gå runt med god kvalitet.

Enligt Bert Karlsson har Migrationsverket historiskt betalat för mycket, men han anser att det har blivit bättre och att de privata aktörerna har hjälpt till att pressa priserna.

– Vi gör vinster, skattar i Sverige och använder pengarna till att investera i andra svenska projekt. Det mesta av pengarna får staten tillbaka.

Lotta Dinkelspiel

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom