Börsens boomeranger: Så gick det för VD:arna som avgick – och kom tillbaka

Vad får någon som lämnat att komma tillbaka?

Anledningarna är många och komplexa. Förhoppningar om att rätta till det som gått fel. Plikt- och skuldkänslor. Revanschlust. En oförmåga att släppa taget och gå vidare. Känslan att något är ouppklarat eller ogjort.

Steget för en börsbolags-VD att kliva av och bli styrelseordförande känns inte särskilt stort. Men att återvända som VD, alltså efterträda sin efterträdare, är desto ovanligare. I de få fall när detta på senare år har skett har det omgärdats av familjedrama, kulturkrockar och svikna förväntningar. Ofta har den tidigare VD:n aldrig ordentligt lämnat bolaget utan funnits kvar i kulisserna som ordförande eller storägare.

Här är historien om några av Sveriges VD:ar som avgått och kommit tillbaka – vi kallar dem börsens boomeranger.

Rejlers

Teknikkonsultbolaget Rejlers grundades av Gunnar Rejler 1942. Fram till 2012 hade en Rejler alltid lett bolaget, då både Gunnars son Jan och sonson Peter varit VD. Men så 2012 rekryterades Eva Nygren

från Sweco med målet att skapa en större och mer centralstyrd organisation. Ett strategiskt skifte från den börsnoterade familjefirmans historiskt decentraliserade företagskultur.

Efter 13 år som VD blir Peter Rejler istället arbetande styrelseordförande med intentionen ”att fortsätta jobba aktivt i bolaget och tillsammans med Eva driva Rejlers kommande expansion och utveckling.”

I en intervju 2011 beskrev Rejlers IR-ansvariga Lisa Rejler att bolagets ”största utmaning är att bevara och utveckla sin personliga företagskultur”. Broderns ledarskapsstil beskrev hon då som ”management by walking around and management by love”.

Efterträdaren Eva Nygrens omorganisering lyckades inte som det var tänkt. Bolaget visade även en resultatförsämring på -13% 2013. I februari 2014, två år efter att hon presenterats som VD, annonserar ordförande Peter Rejler att Eva Nygren ska sluta.

Under Nygrens tid som VD avkastade Rejlers 7 procentenheter mer än index, jämförbart med hur bolaget presterade under Peter Rejlers ledning. Men efter två års frånvaro uttryckte Peter Rejler att han nu hade ”en stark vilja att komma tillbaka och i en operativ roll bidra till att driva bolaget framåt”. Och med sitt 7,4-procentiga ägande och kontroll av 38,6% av rösterna i bolaget bärandes hans namn fick Peter Rejler som han ville.

Eva Nygren kommenterade sin petning med att ”Peter ville tillbaka till operativt arbete och jag förstår honom. Han är fortfarande en ung man, 47 år, och har mycket att ge. Han lämnade posten för två år sedan mitt i en besvärlig familjesituation. Nu är situationen en annan. Och det här är ju ett familjeföretag.”

2018, efter fyra turbulenta år för Rejlers-aktien, bryts familjens monopol på VD-posten för andra gången. Viktor Svensson, värvad från ÅF-koncernen tar över från Peter Rejler som för andra gången blir styrelseordförande.

Collector

Nischbanken Collector grundades 1998 av Lena Apler. Hon var VD fram till 2014 då hon beslutade att kliva åt sidan och bli styrelseordförande. Efterträdaren blev Stefan Alexandersson som rekryterades internt, men hans tid på VD-stolen blev kort.

I juni 2015 tar han Collector till börsen, efter att först ha rott i hamn ett banktillstånd, och det första halvåret handlas aktien upp nära 100%. Alexandersson utses även till årets finansprofil 2015. Men i oktober 2016 annonserar han att han bestämt sig för att lämna Collector efter nästan tolv år i banken. I början av april 2017 ger han därför över ordförandeklubban till storägaren Erik Selin för att själv kliva in som tillförordnad VD.

Redan den 25 april 2017 annonserar Lena Apler att Alexanderssons efterträdare börjar till hösten, att hon värvas från Landshypotek Bank och att hon heter Liza Nyberg. Apler kallar Nyberg en ”drömrekrytering” men hon kommer att bli mycket kortvarig på posten. Den 30 maj 2018, bara nio månader efter det att hon tillträtt, annonseras det att styrelsen ledd av Lena Apler och Erik Selin beslutat att Nyberg ska sluta med omedelbar verkan. Collectors aktie hade då rasat drygt 30% under Nybergs tid som VD.

I podden Affärsvärlden Magasin kommenterade Lena Apler Nybergs korta sejour som VD med orden ”det är inte så lätt att komma från storföretag och förstå vad det innebär i kulturchock” och vidare att ”Liza är en fantastiskt duktig person, men det var fel jobb för henne”. Lena Apler kliver för en andra gång in som tillförordnad VD tills Martin Nossman, värvad från Handelbanken Capital Markets, tillträder 1 augusti 2018.

På frågan hur det var att återkomma som VD två gånger svarar Lena Apler i podden att ”det inte var så komplicerat som det kanske låter. Jag hade varit nära verksamheten så länge så jag kunde bolaget utan och innan. Jag tycker nog inte att det var så problematiskt.”

Som ny VD fick även Martin Nossman en skakig start. Efter en granskning gjord av Di framkom det i början av oktober 2018 att Nossman under sin tid som chef för det stora handlarrummet på Handelsbanken blivit skriftligt varnad och omplacerad till en roll utan personalansvar efter att ha utsatt flera anställda för kränkningar och nedvärderande kommentarer. Men istället för att kliva in som VD tillfälligt en tredje gång uttalade Lena Apler sitt stöd för Nossman.

Inför bolagsstämman 2020 avböjde ordförande Lena Apler omval för att istället fokusera på egna investeringar.

Hexpol

Den 23 oktober 2020 briserade nyheten att börslistade polymerbolaget Hexpols styrelse utsett sin ordförande Georg Brunstam till VD och koncernchef. VD-posten var inte Brunstam främmande, han hade haft rollen 2007–2017. 2014 tilldelades han priset Årets Ledare med motiveringen: ”Med energi, uthållighet och ett engagerat ledarskap har Årets Ledare 2014 skapat en global spelare av ett litet svenskt nischföretag i en hårt fragmentiserad bransch.”

När storägaren Melker Schörling lämnade posten som Hexpols ordförande på grund av sviktande hälsa 2017 var det naturligt att Brunstam blev ordförande. Om sin efterträdare sa Schörling: ”Georg Brunstam har som koncernchef framgångsrikt lett Hexpol sedan start och börsintroduktion och förslaget är ett naturligt steg för att säkerställa kontinuitet och fortsatt utveckling i Hexpol”.

Ersättare som Hexpol-VD var Mikael Fryklund, värvad från verkstadsbolaget Trelleborg. Fryklund hade stora skor att fylla. Under Brunstams ledning hade bolaget tagits till börsen 2008, gett aktieägarna en kursökning på 1700%, och mer än fyrdubblat omsättningen.

I februari 2020 lät styrelsen meddela att förtroendet för Fryklund var förbrukat. Anledningen var enligt Brunstam att ”utvecklingen i koncernen, främst avseende försäljnings- och resultattillväxt, som tyvärr inte har motsvarat våra förväntningar den senaste tiden”. 2017–2020 hade Hexpol-aktien avkastat sex procentenheter mindre än index.

I samband med Fryklunds avgång utsågs CFO Peter Rosén till tillförordnad VD med ”daglig support” från Georg Brunstam. Men 252 dagar senare, i oktober 2020, återtar alltså Brunstam VD-stolen, vilken han behållit sedan dess.

Lyko

E-handelsbolaget Lyko får sin nuvarande form 2008 när Rickard Lyko blir VD för familjeföretaget som grundats som frisersalong i Dalarna av hans farfar. Under Rickard Lykos ledning följer flera år av stark expansion och utveckling av e-handelsverksamheten. I april 2017 lämnar han över VD-stolen till Joanna Hummel som värvas från konkurrenten Kicks. Rickard Lyko tar över som styrelseordförande. Familjen äger alltjämt 50% av bolaget.

Hummel leder bolaget till börsnotering i december 2017, och i maj året efter vinner Lyko pris som ”Årets e-handel”. Men de sista dagarna i september 2018 tvingas Joanna Hummel bort av familjen Lyko. VD blir återigen Rickard Lyko. Beslutet var oväntat för utomstående, även för Hummel.

”Jag är själv överraskad. Jag hade gärna fortsatt som VD och är nöjd med vad jag levererat hittills”, sade hon till Breakit när förändringen offentliggjordes.

Hummel sade då att hon uppfattat att Lyko-familjen och styrelsen varit nöjd med hennes insats och att hon levererat enligt deras förväntningar. Och på svaret varför hon inte längre åtnjuter styrelsen förtroende svarade Hummel, ”jag vill inte gå in på några detaljer om varför jag inte får fortsätta men det är alltid tufft att komma in som extern VD och leda ett bolag som drivits av en stark entreprenör”.

Lykos delårsrapport för halvåret januari–september 2018, Hummels sista som VD, bjöd på blandade siffror. Å ena sidan en ökad försäljningstillväxt, 18,9% jämfört med 17,6% samma period föregående år. Även halvårsresultatet förbättrades från -25,5 Mkr till -16,2 Mkr. Å andra sidan sjönk rörelsemarginalen för det första halvåret från 6,1% till 0,5%. När sedan det tredje kvartalet 2018 visade en försäljningstillväxt på 11,4%, en knapp halvering från samma period 2017, kan det tänkas att Lyko-familjen fick fog för sina tvivel kring Hummels lämplighet.

Utåt säger familjen med Rickard Lyko i spetsen att man har en annan syn på bolagets strategiska utveckling framåt, och att ett byte av ledarskap därför är nödvändigt. Till Affärsvärlden sa Lyko i januari 2019 att ”bakgrunden var att vi hade olika syn på hur bolaget skulle drivas på lång sikt. Vi hade fram till dess inte tagit många beslut som var felaktiga, men vi hade börjat röra oss i en riktning som vi inte kände oss bekväma med.”

Och på frågan hur det känns att vara tillbaka som VD för ett nu större och börsnoterat bolag svarar Rickard Lyko:

”Det funkar superbra. Med den väldigt stabila ledningsgrupp och organisation som vi byggt och nu har på plats är det ett helt annat bolag än när jag klev av som VD för tre-fyra år sedan. För egen del, som hela tiden fortsatt att jobba heltid med bolaget, är det dock ingen jätteomställning.”

Rickard Lyko har förblivit på VD-stolen sedan Joanna Hummel mer eller mindre öppet fick sparken efter ett drygt år på jobbet.

Betsson

Men Stockholmsbörsens främste Boomerang är ohotat Betssons Pontus Lindwall. Han hann inte ens sluta innan han blev tillsatt igen.

Pressmeddelandet den 17 september 2021 var en överraskning för många. Bolagsstyrelsen lät meddela att de beslutat att Lindwall tvingas sluta efter att ha varit VD sedan 2017. Lindwall, Mr Betsson, var först VD mellan 1998 och 2011 för att sedan bli styrelseordförande. Mellan juli 2015 och februari 2016 hoppar Lindwall in som tillförordnad VD, men redan i september 2017 lämnar han ordföranderollen för andra gången och tar över som VD igen när efterträdaren Ulrik Bengtsson slutar med omedelbar verkan. Fyra år går med Lindwall som VD. I mitten av september 2021 hade Betsson nyss redovisat sin bästa kvartalsrapport någonsin och bolaget hade stigit knappt 18% på börsen på en månad. Trots detta, eller kanske just därför, var det nu dags för en förändring av ledarskapet tyckte styrelsen.

”Han hade i alla fall inte vad jag vet för avsikt att säga upp sig. När vi började de här diskussionerna så blev ju slutsatsen att vi sa upp honom. Men vi har haft en bra och givande dialog och Pontus har accepterat att styrelsen söker nytt ledarskap nu”, sa dåvarande styrelseordförande Patrick Svensk till Di utan att närmare förklara logiken bakom beslutet.

Men bara fem dagar efter att Lindwalls sorti annonserats får mannen bakom beslutet, Patrick Svensk, själv lämna Betsson. Genom ett dramatiskt händelseförlopp som Affärsvärlden skildrat kliver Betssons grundarfamiljer Hamberg och Kling samt Pontus Lindwalls mamma Berit ut ur skuggan och begär att en extra bolagsstämma ska hållas den 25 oktober 2021. Tillsammans kontrollerar de agiterade ägarna cirka 13% av kapitalet men drygt 50% av rösterna i Betsson. Och de har inte längre förtroende för sin ordförande efter att han och hans styrelse, utan att konsultera dem och sparkat bolagets mångåriga VD. På stämman tillsätter därför gruppen av aktieägare en ny styrelse med flera nya ledamöter.

Den nya styrelseordföranden Johan Lundberg säger i ett pressmeddelande att ”vi har haft flera samtal med Betssons viktigaste intressenter, inklusive Betssons ledningsgrupp, medarbetare och de största aktieägarna. Baserat på dessa dialoger anser den nuvarande styrelsen att det vore oklokt att nu förändra ledarskapet.”

Den nya styrelsen utser omgående Pontus Lindwall till VD igen. Det är fjärde gången.

Slutsatser

Trots att fallen där en VD som slutar kommer tillbaka är få pekar de på flera intressanta hypoteser kring varför det kan vara så utmanande att komma som externt rekryterad ledare till en verksamhet. Och trots att det är svårt att dra säkra slutsatser kring börskursutvecklingens roll i Boomerang-draman, kan några observationer göras:

• Inget tyder på att efterträdaren till en långvägar-VD nödvändigtvis levererar sämre aktieavkastning. Lykos Joanna Hummel tog framgångsrikt bolaget till börsen, och även Collectors Stefan Alexandersson och Rejlers Eva Nygren presterade bättre än index under sin tid som VD, men lämnade posten av andra skäl.
• I fallet Liza Nyberg presterade Collector mycket dåligt på börsen under hennes ledarskap, och även Georg Brunstams efterträdare Mikael Fryklund misslyckades med knapp marginal att slå börsen och leverera lika god avkastning som sin företrädare. Både Nyberg och Fryklund efterträdde även VD:arna som tagit Collector respektive Hexpol till börsen och som varit tongivande och kulturbärande ledare under ett decennium. Relativt hög ribba med andra ord.
• I tre av de fem fall som Affärsvärlden granskat har boomerang-VD:n levererat en underavkastning jämfört med index när företagsledaren återvänt. Under Peter Rejlers andra sejour som VD avkastade bolaget hela 51 procentenheter sämre än index över fyra år. Kanske är det så att en välprövad ledare som kommer tillbaka inte alltid är den förändring som aktieägarna (bortsett från ägarfamiljen själva) vill se.

Att ta över efter en VD som grundat bolaget och lett det under många formativa år ställer stora krav vad gäller förståelse för bolagets kultur och entreprenörskap. Det blev tydligt för både Collectors Liza Nyberg och Lykos Joanna Hummel. Och en mångårig VD som satt en stark prägel på bolaget och varit en kulturbärare lämnar efterträdaren med ett status quo som kan vara svårt att rucka på. Nödvändigt förändringsarbete, som när Eva Nygren skulle förändra Rejlers organisation, kan därför på vaga grunder uppfattas som negativt avvikande vilket försvårar den nya VD:ns arbete.

Vidare är det sannolikt så att styrelser och ägare ger en ny VD mindre tid och tålamod om föregångaren finns kvar i bolaget som ordförande. Om den gamla företagsledaren istället går till ett annat VD-uppdrag finns det inte någon given person i kulisserna att enkelt falla tillbaka på om utvecklingen från dag ett inte går spikrakt åt rätt håll.

Att det på hela taget finns så få boomerang-VD:ar måste ses som ett sundhetstecken. En välskött och professionell organisation med tydliga, separata roller för ägare, styrelse och en oberoende VD gör det mindre sannolikt att en företagsledare stannar kvar som operationellt klåfingrig styrelseordförande, och därför än mindre sannolikt blir VD en andra gång.

Men de fall när en VD som lämnat posten kommit tillbaka en, två, eller tre gånger säger något om de lynniga undervattensströmmar som kultur, familjeintressen, förväntningar och personliga relationer kan skapa i ett företag. Och när en gammal VD får komma tillbaka är det sannolikt så att företagsledaren aldrig egentligen lämnat bolaget.