Analys Engelska skolan
Befogat med toppbetyg i Engelska Skolan – teckna aktien
Friskolekoncernen Engelska Skolan (egentligen Internationella Engelska Skolan, förkortat IES) driver 30 skolor med totalt 21 400 elever från mer än 50 procent av landets kommuner. 94 procent av verksamheten är i grundskolans mellanstadium och högstadium. Upp till hälften av undervisningen bedrivs på engelska av lärare som har engelska som modersmål. IES har en profil, som bygger på ”tre grundläggande övertygelser”:
• Att det ska råda ordning och arbetsro, så att lärare kan undervisa och elever lära;
• Att eleverna ska lära sig behärska världsspråket engelska; och
• Att eleverna ska mötas av höga akademiska förväntningar och mål
Fokus på ordning och reda gör att verksamheten kan hålla god kvalitet trots att man har stora skolor (cirka 700 elever i snitt) och stora klasser (cirka 30 elever).
Det generella förfallet i den svenska skolan har gjort att stora grupper av såväl lärare som elever söker sig till bättre skolor vilket nog är en stark förklaring till Engelska Skolans fina tillväxtresa. Helt på organisk väg är man nu uppe i 30 Engelska Skolor runtom i Sverige och en årsomsättning som närmar sig 2 miljarder kronor.
Lönsamheten ligger på 10 procent att jämföra med huvudkonkurrenten Academedia som ligger runt 6–7 procent.
Värderingen i börsnoteringen ligger på 2 miljarder kronor för ett skuldfritt bolag. Räknat på vår bedömning av nästa års rörelseresultat motsvarar det en multipel på 9,6 (EV/Ebit).
På samma mått värderas Academedia till cirka 12,5 motsvarande en premie på nästan 30 procent.
Vi anser att värderingen av Academedias aktie är alldeles för låg (se länk bredvid) och följdriktigt tycker vi att Engelska Skolan närmast är att betrakta som ett fynd.
På de flesta punkter ser vi Engelska Skolan som det bättre bolaget:
+ Tillväxten är både högre samt helt organisk.
+ Strategin är mer fokuserad och tydlig vilket gör styrningen av bolaget enklare.
+ Profilen på verksamheten är starkare och möjliggör en affärsmodell med klart högre lönsamhet.
+ Om vi undantar den politiska risken så har båda bolagen extremt hög förutsägbarhet och stabilitet i intjäningen men frågan är om inte Engelska Skolan är strået vassare med en kö av 120 000 barn till de cirka 20 000 skolplatserna.
Det är väl egentligen bara på två punkter som det mer gymnasieinriktade Academedia framstår som en bättre aktie.
– Den politiska risken anses allmänt som högre för grundskola än för gymnasium (se faktaruta i slutet).
– Academedia är ett större bolag vilket allt annat lika innebär lägre risk och potentiellt mer transparens på finansmarknaden. (Värdet kan å andra sidan diskuteras eftersom småbolag på dagens börs snarare brukar värderas högre än sina större kollegor.)
| IES Engelska Skolan | SEK | |||
| Teckningskurs: | 52,00 | |||
| Antal aktier (miljoner): | 40,1 | |||
| Börsvärde: | 2 106 Mkr | |||
| Nettokassa: | 58 Mkr | |||
| SvD Börsplus förväntningar | ||||
| 2016 | 2017E | 2018E | 2019E | |
| Omsättning | 1 807 | 2 000 | 2 120 | 2 247 |
| – Tillväxt | 16,8% | 10,7% | 6,0% | 6,0% |
| Rörelseresultat | 170 | 200 | 212 | 225 |
| – Rörelsemarginal | 9,4% | 10,0% | 10,0% | 10,0% |
| Resultat efter skatt | 127 | 151 | 165 | 175 |
| Vinst per aktie | 3,14 | 3,80 | 4,10 | 4,40 |
| Utdelning per aktie | 0,00 | 1,50 | 2,00 | 2,50 |
| P/E | 16,6 | 13,7 | 12,7 | 11,8 |
| EV/EBIT | 12,0 | 10,2 | 9,7 | 9,1 |
| EV/Sales | 1,1 | 1,0 | 1,0 | 0,9 |
Vi bedömer att den politiska risken är bra mycket lägre än vad retoriken tyder på. Det finns nästan 350 000 barn barn som går i friskolor av olika slag och deras familjer är inte en grupp man vill få emot sig om man vill vinna Riksdagsval.
Det vore också minst sagt opraktiskt att reglera sönder en hel bransch som överlag fungerar rätt bra. Snarare tror vi att syftet med debatten är att regeringen ganska enkelt kan mobilisera vänsterväljare samtidigt som ”vinster i välfärden” är minerad mark för Alliansen.
De politiska vinsterna för regeringen finns alltså i själva debatten snarare än i en framtida eventuell lagstiftning där det blir svårt att hitta några vinnare.
Fast givetvis finns det andra mer närliggande hot eller svagheter i Engelska Skolan.
– Nya ersättningsregler kan eventuellt innebära att friskolor får en jobbig nackdel i hur man betraktar momsen.
– Engelska Skolan har börjat experimentera med förvärv i Spanien. Det är oprövad mark både sett till aktivitet (förvärv) och område (utanför Sverige). Detta höjer risken något men det är en bisak och ingen huvudsak för aktien.
– Ledningen har ett relativt blygsamt ägande i Engelska Skolan. Vd och finanschef kommer indirekt äga aktier för drygt 20 Mkr när nuvarande ägarbolag har lösts upp. Vi hade gärna sett ett större ägande.
Sammantaget kan vi dock inte landa någon annanstans än i ett råd att teckna aktier i Engelska Skolan. Och/eller köpa över börsen, åtminstone upp till 60 kronor. På längre sikt ser vi goda chanser till en 100-lapp i börskurs. Detta förutsätter dock att den politiska motvinden mojnar och att bolaget fortsätter med sin lönsamma tillväxt.
Börsnoteringen av Engelska Skolan
Priset per aktie: 52 kronor
Sista anmälningsdag: 27 september
Första handelsdag: 29 september
Kortnamn (ticker): ENG
Aktien kan tecknas via: Nordnet, ABG och Handelsbanken
Ägarbild efter emissionen:
De gamla ägarna (riskkapitalfirman TA Associates, grundaren Barbara Bergström och till mycket liten del ledningen) behåller cirka 71 procent av aktierna, givet att övertilldelningsoptionen utnyttjas, vilket är mycket sannolikt.
Ankarinvesterarna Öresund, Robur och Norron kommer äga cirka 13 procent och övriga institutioner och allmänhet cirka 16 procent.
Fördjupad analys Engelska Skolan
Engelska Skolans affärsmodell
Den starka betoningen på ordning och arbetsro samt höga krav på eleverna gör att man inte har några problem att driva verksamheten med större klasser (30 elever per klass) och större skolor (i snitt knappt 700 elever).
Detta samt vissa stordriftsfördelar på koncernnivå skapar väldigt tydliga effektivitetsvinster som möjliggör både nöjda elever och föräldrar samt god lönsamhet som finansierar ytterligare tillväxt.
Fulla klasser är dock viktigare än stora skolor. I det perspektivet är det oerhört starkt att Engelska Skolan har 120 000 barn i kö till sina skolor, att jämföra med att det nu går cirka 20 000 elever i skolorna.
Engelska Skolan äger inte sina fastigheter utan hyr på långa kontrakt. Investeringsbehovet är ungefär 10 Mkr för att öppna en ny skola och ungefär 1 Mkr per år för varje befintlig skola.
Engelska Skolans marknad
Dessa drivkrafter anges av bolaget:
Underliggande demografisk tillväxt ökar antalet elever i grundskolan
Under höstterminen 2023 räknar Skolverket med att cirka 1,1 miljoner elever går i grundskolan vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxt om cirka 1 procent.
En ökad andel elever väljer fristående skolor
Sedan hösten 2005 har andelen elever som har valt att gå i en fristående grundskola ökat från 8 procent till 15 procent hösten 2015.
Minskat antal ansökningar för att starta nya skolor
Den största ökningen av fristående skolor skedde fram till hösten 2012 och därefter har tillväxten avtagit och intresset för att starta fristående skolor minskat.
Stabil ökning i kommunernas ersättning till friskolor
Den genomsnittliga kostnaden har ökat från 69 100 kronor per elev 2004 till 97 100 kronor per elev 2014. Ersättningen till fristående aktörer har även den ökat i genomsnitt från 58 200 kronor per elev 2004 till 86 400 kronor per elev 2014.
Försämrade studieresultat ökar fokus på kvalitet i grundskolan
Under många år har kunskapsresultaten i grundskolan sjunkit. Baserat på OECD-studien tillsatte regeringen i april 2015 en Skolkommission, med uppgift att föreslå åtgärder utifrån vad som kommit fram i OECD:s analys.
Fortsatt brist på behöriga lärare
Enligt Skolverket råder en stor brist på behöriga lärare och rekryteringsbehovet i grundskolan bedöms vara 25 000 heltidstjänster fram till 2019. Engelska Skolan är dock en uppskattad arbetsgivare och rent allmänt är det lättare för skolor som präglas av ordning och arbetsro att rekrytera och behålla dukig personal. Engelska Skolans höga andel utlandsfödda engelskspråkiga lärare är också en fördel eftersom man har en alternativ rekryteringsväg som inte står alla till buds.
Engelska Skolans strategi och mål
Engelska Skolans strategi och verksamhet bygger på ”tre grundläggande övertygelser”:
• Att det ska råda ordning och arbetsro, så att lärare kan undervisa och elever lära;
• Att eleverna ska lära sig behärska världsspråket engelska; och
• Att eleverna ska mötas av höga akademiska förväntningar och mål
Fokuset på ordning och arbetsro möjliggör att man kan ha större klasser och större skolor vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet samtidigt som eleverna får en bra utbildning som skapar god efterfrågan.
De finansiella målen är:
Tillväxt: 10 procent i årlig tillväxt, med potential för ytterligare tillväxt genom förvärv
Lönsamhet: Minst 8 procent i rörelsemarginal (Ebit).
Kapitalstruktur: En soliditet om minst 40 procent.
Utdelningspolicy: 30 procent av nettovinsten med möjlighet till undantag
Bakgrund till debatten om kvalitet och vinster i välfärden
Motståndarna till ”vinster i välfärden” sitter med de enkla och plakatmässiga argumenten och det gäller särskilt grundskolan. Nedanstående är några av de argument som anförs:
- Skattepengar ska inte gå till privata vinster
- Vinstintresset står i konflikt med barnens bästa
- Riskkapitalister och offshore-strukturer hör inte hemma i skolan
- Grundskolan är obligatorisk och det bör därför vara stat/kommun som garanterar tillgänglighet och kvalitet
- Vinster kommer från urholkad kvalitet
- Friskolor lever på att plocka russinen ur kakan och låta svaga och resurskrävande elever gå kvar i kommunala skolor
En röd tråd är att man inte tar hänsyn till att marknadskrafterna, givet rätt regleringsmiljö, visat sig överlägsna på att effektivisera och förbättra verksamheter så att de blir bättre både för utföraren och brukaren.
Det finns ofta vinnare och förlorare i ett marknadssystem men med rätt regleringar är det så gott som alltid ett ekonomiskt plussummespel där förbättringarna är klart större än förlusterna. Politikens uppgift blir då att kompensera så att även förlorarna är med på tåget.
Vad man än tycker om detta delvis ideologiska resonemang så finns det fakta i målet som inte talar till friskolornas nackdel.
– Friskolor har inte högre intäkter per elev än kommunala skolor. Dessutom finns en lång rad statliga bidrag och styrsystem som syftar till att kompensera skolor som har en stor andel elever som drar högre kostnader.
– Friskolornas vinster verkar överlag komma från högre effektivitet, inte lägre kvalitet.
– Det finns så klart svarta får i alla driftsformer men av Sveriges 50 sämsta skolor är 48 kommunala.
– Snarare verkar åtminstone de större friskolekoncernerna hålla en högre kvalitet på många sätt.
Skolinspektionen gjorde 2015 en särskild kvalitetsgranskning av 36 huvudmän där 19 är kommunala och 17 är friskolor. Endast fem av de granskade huvudmännen blev utan anmärkning från Skolinspektionen, däribland IES och de tre andra större skolföretagen Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra.
Skolinspektionen skriver: ”De fyra stora skolföretagen som ingått i granskningen har alla ett utmärkt kvalitetsarbete och en styrkedja som är tydlig för samtliga nivåer i organisationen. Skolans kärnprocess, undervisningen, står i fokus och måluppfyllelse enligt de nationella målen för utbildningen har en framträdande plats i arbetet. De har valt lite olika strategier för sitt kvalitetsarbete, men för det som varit granskningens fokus framstår dessa huvudmän som goda exempel.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.