Flygplatser hotas av nedläggning – trots viktiga för Sveriges försvar

Sverige har ett 30-tal flygplatser som inte ägs av Swedavia och staten, utan av kommuner, regioner eller privata aktörer. Flera av flygplatserna är utsedda till beredskapsflygplatser, och många flygfält ingår i Sveriges krigsplanering.

Trots Försvarsmaktens intresse hotar nedläggning för flera icke-statliga flygplatser.

“Det är dags för staten att bestämma sig”, säger Peter Larsson, VD på Svenska regionala flygplatser (SRF) till Affärsvärlden.

Stora underskott hotar

Sedan 2019 har samtliga, icke-statliga flygplatser haft problem med stora underskott. Under pandemin växte de röda siffrorna, och förlusterna har därefter fortsatt öka. Idag har underskotten passerat 700 Mkr sammanlagt.

Förra året ökade regeringen driftstödet till icke-statliga flygplatser från 103 till 210 Mkr. En summa som delas av de flygplatser som ansökt om stöd.

“I realiteten kanske driftstödet täcker 20-30% av de verkliga kostnaderna för flygplatserna”, säger Peter Larsson.

Många mindre flygplatser har mest inrikestrafik. I en tid där flyget backar och människor väljer andra alternativ, framförallt för inrikesresor, finns det risk att underskotten växer så att regionala flygplatser utan statligt ägande tvingas lägga ner.

I Jönköping har kommunalrådet Andreas Persson (S) flaggat för att flygplatsen kan komma att läggas ned, efter att kommunen behövt gå in och täcka upp för stora underskott.

Nato knackar på dörren

Framförallt är det beredskapsaspekten som skulle drabbas om fler regionala flygplatser läggs ner. De flesta mindre flygplatser har fler samhällsnyttiga flygningar per dygn än kommersiella, som exempelvis brandflyg och sjuktransporter.

Dessutom har det nya säkerhetsläget i omvärlden ökat försvarsintresset för SRF:s flygplatser.

“Jag har själv medverkat till att vi hjälper Försvarsmakten med ren krigsplanering på vissa flygfält, och samtidigt sitter man i kommunfullmäktige och diskuterar om man ska lägga ner flygplatser”, säger Peter Larsson.

För försvaret finns det en fördel att kunna sprida ut stridskrafter och verka från mindre flygplatser.

Peter Larsson menar att situationen till viss del blir parodisk när Försvarsmakten och nu även Nato står och knackar på dörren samtidigt som flera flygplatser riskerar nedläggning.

“Jag brukar säga: Ni får gärna vara hos oss, men ni kan inte räkna med att vi finns kvar om fem år.”

För korta avtal…

Linköping City Airport är en av de 17 icke-statliga flygplatser som har beredskapsansvar.

Flygplatsens VD Magnus Grimhed tycker inte att avtalen möjliggör för en långsiktig lösning, utan att de behöver revideras.

“Det är väldigt korta avtal med bara ett år åt gången. Det hade underlättat om det var längre avtalsperioder”, säger han.

Dessutom är det otydligt hur mycket beredskap som ska tillhandahållas.

“Med tanke på hur vår omvärld förändras borde Trafikverket och andra myndigheter se över kravbilden och kanske omformulera uppdraget och avtalet med de utpekade flygplatserna”, säger Magnus Grimhed.

Ersättningen är i grunden samma oavsett hur stor beredskap det handlar om, även om det finns en rörlig del som tar hänsyn till antal transporter som flygplatsen tar emot.

“Det är en väldigt stor skillnad för vår verksamhet om vi ska ta emot fem ambulansflyg i veckan under normala förhållanden, eller om vi ska ta emot ambulansflyg under mer extrema förhållanden. Då kanske vi behöver både reservkraft och säkerhetsåtgärder.”

…med låg ersättning

Beredskapsansvar innebär att flygplatsen med en timmes förvarning ska kunna ta emot samhällsviktig transport – oavsett tid på dygnet. Avtalen skrivs med Trafikverket, och erbjuder viss ersättning.

Enligt både Magnus Grimhed och Peter Larsson är ersättningen för beredskapen för låg mot kostnaden. Den täcker ungefär två tredjedelar av den verkliga kostnaden, enligt Peter Larsson.

Störst resurser i beredskapssyfte går åt på vintern när landningsbanorna behöver hållas snöfria hela dygnet för att på kort tid kunna ta emot akuta transporter.

“Ett exempel på att det verkligen kostar mer än det smakar”, säger Peter Larsson.

SRF anser också att fler flygplatser borde bli beredskapsflygplatser. Ingen flygplats idag tackar nej till att ta emot ett ambulansflyg även nattetid, men utan ett avtal kommer det inte finnas en organiserad beredskap på plats.

Regeringen utreder frågan

Regeringen har påbörjat en utredning där uppdraget är att se över statens roll som ägare av flygplatser. Via Swedavia äger staten åtta flygplatser, och ansvarar för kommersiell flygtrafik på Ronneby och Luleås flygplats.

Utredningen ska analysera vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle bli om staten tar över olönsamma, icke-statliga flygplatser.

I både Finland och Norge är alla flygplatser statliga, och de mindre flygplatserna bekostas med de stora flygplatsernas överskott.

Förutom att vara viktiga för Sveriges krisberedskap, spelar regionala flygplatser en viktig roll för Natos verksamhet i Norden.

Peter Larsson är positiv till att frågan utreds, men menar att det finns en risk att när utredningen får effekt så är det redan för sent.

Han vill istället se en fortsatt ökning av driftstöden till en grad där de täcker 75% av flygplatsernas underskott. Det skulle motsvara en ökning av driftstödet till 5-600 Mkr.

Läs också

Inrikesflyget har svårt att lyfta – bristande konkurrens bromsar