Mats Qviberg: Regeringen gör rätt och angriper oseriösa lånehajar

Den moderate finansmarknadsministern Niklas Wykman presenterade nyligen förslaget ”Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden”. Det var inte en dag för tidigt. Riksdagen har behandlat propositionen och den blev lag 1 juli i år.

Bara att applådera

För någon som har varit verksam i finansbranschen i ett halvsekel är det bara att applådera. I Sverige har banker varit reglerade sedan Johan Palmstruchs Stockholms Banco på 1600-talet. Jag kan intyga att bankverksamhet inte alltid är lätt. Speciellt när man är inblandad i en rättsprocess där man frias, men ändå får se ett älskat projekt gå i graven.

Det strikta regelverket har dock inte gällt låneinstituten vars verksamhet är lika farlig som de procentare man ville motverka genom grundandet av Riksens Ständers Bank 1658, vilken är föregångare till våra dagars riksbank. Enligt regeringens förslag måste låneinstituten nu ansöka om banktillstånd om de vill fortsätta sin verksamhet.

Det är både en komplicerad och dyr process där man inom sex månader får svar om man får bedriva bankverksamhet eller inte. Företrädare för låneinstituten har varnat för att det kommer ”att slå ut en hel bransch”. Man kan lika gärna säga att branschen förbättras.

Skuldsatta svenskar

Enligt SCB är det svenska folket bland det mest skuldsatta i Europa. Det är endast Danmark och Luxemburg som har högre lån per invånare. Den höga skuldsättningen är farlig för hela samhällsekonomin och dessutom en garant för personliga tragedier. Förslaget innebär ett skydd för vanliga människor och Wykman har helt rätt när han påpekade ”att man inte ska kunna låna pengar som man inte kan betala tillbaka”.

I Europa har reglerad bankverksamhet funnits sedan medeltiden och det är givet att människor måste kunna låna pengar för att starta företag, köpa bostad eller en bil. Det krävs dock ett grundkapital och en avbetalningsplan. Det är befängt att man utan säkerhet mot höga räntor ska kunna låna till privatkonsumtion av exempelvis kläder eller nöjesresor.

Hajarnas system

Instituten, som lika gärna kan kallas för hajar, har satt detta i system och de riktar sig ofta till de som inte läser det finstilta i avtalet. Men det måste man göra om man vill göra något så pass viktigt som att låna pengar. Individer gör inte alltid kloka val och det är därför det behövs lagar och regler.

Lånehajarna har bidragit till en infantilisering av samhället. Man gör vuxna människor till tonåringar som tror att pengar inte behöver betalas tillbaka. Det är därför kritiken från exempelvis Lagrådet, milt uttryckt, är missriktad. Att snabblåneföretagens verksamhet skiljer sig från rena långivare fråntar inte det faktum att de förstnämndas verksamhet är rent skadlig då de nästan är helt fria från regleringar.

Vilda västern

Det blir ett vilda västern som inte bara skadar medborgare utan även vanliga bankers verksamhet. Argumentet att det skulle slå ut en hel bransch stämmer inte heller. Företaget Brixo genomgick ansökningsprocessen och fick godkänt och dess finanschef Michael Alkärr förklarade hur de lyckades.

”När vi påbörjade vår resa mot tillstånd fick de flesta som sökte avslag. Vi tog höjd för det i planeringen och la oss på så hög nivå vi kunde redan från början”.

Så resonerar en klok ledare och det kommer att finnas låneföretag även i framtiden. Men med detta förslag sållar man agnarna från vetet och bidrar till att marknaden blir betydligt mer seriös.

För att låna ett begrepp från ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950) är detta ”kreativ förståelse”. Resultatet blir bättre aktörer och stärkta konsumenter.

Vettiga låntagare blir reformens vinnare. Och vettiga långivare.

Mats Qviberg är finansman och största ägare i investmentbolaget Öresund.