Fria drinkar på S/S Trumptanic

Man kan vara politiskt ute till höger och ändå se Donald Trumps seger som djupt oroande.

Många politiker ljuger men få ljuger så skamlöst och obehindrat som Donald Trump.

Alla människor har karaktärsbrister men efter 30 år i rampljuset kan vi på rätt säkra grunder säga att Donald Trump har den moraliska och mentala mognaden hos en femteklassare. Och då talar vi inte om den sortens femteklassare som vinner ”Vi i femman” utan snarare en mobbare utan spärrar eller impulskontroll.

Oavsett ideologisk hemvist bör man ogilla att en sådan person får makt över världens öde.

Och även om man inte delar min personliga uppfattning om Trumps karaktär så är det ett obestridligt faktum att hans Kremlkramande ökar risken för putinistisk aggression i Östersjön.

Även om Trump förhoppningsvis inte är så galen som många tror så kommer ingen etablerad politiker i Västeuropa vilja krama honom, vare sig bokstavligt eller bildligt talat. Den transatlantiska frosten kommer i sin tur öka den svenska relativismen där Putins nyttiga idioter kommer resonera ungefär:

– Nu är det galningar som styr i både USA och Ryssland – låt oss åtminstone inte reta upp galningen på andra sidan Östersjön.

Det skulle alltså inte vara överraskande om Putinaggressionen ökar och blir ännu fräckare än vad vi redan sett i Georgien, Ukraina och Krim. Hur kan det se ut?

• Vad sägs om att vi får se Moskvalojala marionetter med politisk makt i Lettland?
• Eller att det dyker upp rysktalande gerillasoldater i Estland.
• Eller kanske ett eskalerande cyberkrig mot svenska samhället.
• Eller okända ubåtar som knappt sänker periskopet när de tuffar runt svenska kuster.

Detta låter alarmistiskt men om det är någonting de senaste åren lärt oss så är det att det otänkbara kan bli det oundvikliga snabbare än man hinner säga ”annekteringen av Krim” eller ”Brexit” eller ”minusränta” eller en rad andra saker som nyligen betraktades som fullständigt orimliga.

Ekonomin och börsbolagen då?

Här är några exempel på tänkbara effekter på näringslivet. Och vi exemplifierar med bolag i Börsplus portfölj.

Säkerhetspolitik. Trump har gjort en poäng av att USA tar för stort ansvar för andra länders säkerhet. Det är oklart om han anser att USA är bundna av Natos femte paragraf som stipulerar att ett anfall på en medlem ses som ett anfall på alla. I “bästa” fall utmynnar detta i att försvarsanslagen ökar i Europa mot den nivå på 2 procent av BNP som Trump vill se. I sämsta fall lyckas Putin knäcka Nato varpå kloka länder lär panikupprusta både militärt och civilt.

Federal Reserve. Alla som nu köper aktier agerar i tron att centralbankerna finns till hands om något skulle gå snett. I sista hand köper centralbankerna aktier själva. Trump har dock hårt attackerat Federal Reserves penningpolitik. Man ska inte utesluta att Janet Yellen får sparken och ersätts av en trumpist. Därmed inte sagt att det blir slutet på stimulanspolitiken. Det har ju hänt förr att sedelpressar har finansierat populistisk politik.

Inflationen. Räkna med att den kommer tillbaka som stort hot. Det kanske drivs av en ”zimbabwisk” penningpolitik men mer sannolikt av att ekonomin blir mer inflationistisk när man:

1. Begränsar världshandeln och därmed även globaliseringens starkt deflationsdrivande inflytande.

2. Stimulerar efterfrågan via skattesänkningar, infrastruktursatsningar och andra upprustningar.

Apple. Gynnas av att dollarn fortsätter stiga. Kanske en flykt till ”säkerhet”? Trump har också gjort en stor poäng av att ändra skattelagstiftningen så att landets multinationella jättar kan flytta hem sina stora kassor utan att bli dubbelbeskattade. Apple är en av de största vinnarna på detta. Aktiens värdering har tydligt inte tagit höjd för den gigantiska nettokassan. Det kan ändras. Apple missgynnas dock av ett eventuellt handelskrig med Kina.

Ericsson. Dollarvinnare men också en stor förlorare på handelshinder. Eller är det så? Möjligen kan amerikansk protektionism särskilt mot Kina göra USA också fortsättningsvis till en skyddad marknad för Ericsson och västerländska kommunikationsleverantörer.

Volvo. Dollarvinnare och infrastrukturvinnare men förlorare på handelskrig. Satsningar på vägar, broar och annan infrastruktur var den stora saken Trump tryckte på i sitt segertal. Volvo, och kanske särskilt deras Mack-lastbilar, kan gynnas i ett läge när USA-marknaden försvagats kraftigt.

Studsvik. Kärnkraftsvinnare? Aktien var en av de som tidigt steg under morgonen. Möjligen en cynisk reaktion på Trumps faktaresistenta syn i klimatfrågan (ett påhitt av kineserna för att konkurrera ut amerikansk industri). Kortsiktigt missgynnas dock Studsvik om USA sätter käppar i hjulet för Studsviks export av programvara till Kina.

Swedbank. Även om aktien är stark känns banken som en förlorare. Perioden av minusränta kanske förlängs om Fed nu avvaktar med en decemberhöjning. Swedbanks viktiga baltiska verksamhet löper också latent risk för ryskt sabelrasslande.

Bahnhof. Svårt se direkt påverkan men en ökad paranoia lär väl inte minska intresset för ”integritetssäker” datalagring i neutrala länder.

Sammanfattningsvis: Stämningen i världen kommer bli ännu bistrare och risken ökar att det flaxar in svarta svanar av sämsta sort. Men parallellt kan vi få se en keynesiansk stimulanspolitik som inte går av för hackor. Så kanske ska man fortsätta äga aktier. De bra alternativen lyser ju i alla fall med sin frånvaro.