ABB har tillfrisknat

I ett år har ABB-aktien pendlat kring 40 kronor. Det betyder ett marknadsvärde på drygt 80 miljarder kronor. Den senaste månaden har aktien stigit till 45 kronor. Uppgången bottnar i att investerarna, för första gången på fem år, börjat titta på kraft- och automationsjätten ABB:s lönsamhet.

I ROBOT: Efterfrågan på robotar väntas öka.

Det handlar kort sagt om att tilltron till ABB:s mål har återkommit. Siktet är inställt på att ABB ska nå en rörelsemarginal på 8 procent under 2005. Hösten 2004 är frågan inte längre om marginalmålet ska nås, utan bara när och om ribban ska höjas.

1. Produktefterfrågan.
Efterfrågan på ABB:s produkter kommer sent i konjunkturcykeln, och ABB har till skillnad mot många verkstadsföretag inte slagit i kapacitetstaket ännu.

Utvecklingen för Kraftsegmentet visar vad som väntar. ABB är störst i världen på överföring och distribution med en marknadsandel på 18 procent. Första halvåret föll rörelsemarginalen med nästan en procentenhet till drygt 7 procent. Men det var tillfälligt. 10 000 ingenjörer hade för lite att göra när gamla beställningar betats av. Men det kommer nya, orderingången steg med över 35 procent. När det slår igenom i faktureringen kommer det att synas. På kapitalmarknadsdagen i slutet av september höll kraftchefen Peter Smits fast vid marginalmålet 10 procent för 2005.

Prognoserna för världens energibehov pekar uppåt, och tidpunkten när investeringarna blir verklighet rycker närmare. USA måste förnya energiinvesteringarna och i Europa pågår redan arbetet med att koppla ihop de olika energisystemen. Estlink, den planerade kabeln mellan Finland och Estland, är ett exempel på det. I USA väntas arbetet med en ny el-lag ta fart efter presidentvalet om en månad.

På kapitalmarknadsdagen presenterades kalkyler som pekade på en global uppgång i efterfrågan på 2,4 procent per år fram till 2030, med en efterfrågeökning på över 4 procent i utvecklingsländerna, främst Asien. Jürgen Dormann talar själv om Kina som ABB:s största marknad.

Inom Automation är frågan hur stort behov den kapitalintensiva industrin har av att förnya kapacitet. Processindustrin har ett antal goda kvartal bakom sig och har därmed råd att investera. Det gäller både för stål- och gruvindustrin. Därtill drar ABB fördel av det höga oljepriset, som höjer investeringsviljan hos kunderna inom olje- och gasbranschen.

2. Egna besparingar.
Besparingsprogrammet Step Change slår igenom successivt. Exempelvis har andelen rörelsekapital i relation till försäljningen sjunkit från 19 procent för ett par år sedan till 15 procent.

Mer besparingar finns att göra. Arbetet med att dra ner de centrala staberna har inte varit lika framgångsrikt som utlovats men strategin ligger fast. I halvårsrapporten låg kostnaderna på 400 miljoner dollar i löpande årstakt. De ska ner till 220-250 miljoner mot slutet av 2005, vilket motsvarar en möjlig höjning av rörelsemarginalen med en procent. Och på sikt är planen fortfarande att de ska ner till 150 miljoner dollar.

Inom Automation finns fortfarande en hel del att göra, främst i USA. Allvaret illustreras av att vd-n för Automation, Dinesh Paliswal, sitter på plats utanför New York och samtidigt är chef för hela koncernens USA-verksamhet.

3. Strukturförändringar.
Möjligheter finns både inom Automation och Kraft.
Planerna att växa inom Automation är gamla. Kring millennieskiftet fördes samtal med både amerikanska Rockwell och franska Schneider. De kan återupptas. Stordriftsfördelar och kostnadssynergier är, om de realiseras, värda en slant för ABB:s aktieägare.

Även Kraftverksamheten kan bli föremål för en strukturaffär, och Jürgen Dormann har öppnat dörren för samtal med franska krisföretaget Alstom. Det var från ABB som Alstom köpte på sig sina gasturbiner, men problemen är numer åtgärdade och de två passar bra ihop. ABB har i dag bara distribution och transmission, men de riktiga kunderna, det vill säga kraftverken, finns hos Alstom.

4. Ledningen.
Om nye chefen Fred Kindle, en tidigare McKinseykonsult och liechtensteinare på 45 år, sägs mest positiva saker. Från förre arbetsgivaren Sulzer talas det om honom som analytisk och strukturerad med stort intresse att hitta möjliga affärskombinationer. Där genomförde han omfattande kostnadssänkningar, avyttringar och omfokusering av verksamheten. Ändå beskrivs han i ord som ”resultatorienterad försiktighet”. I ABB-sammanhang är det kittlande egenskaper.

En ny finanschef efter Peter Voser utlovas av ABB till om några veckor.

5. Orosmoln.
Hotbilden mot ABB kan målas med breda penseldrag. Skeptikerna varnar för att industriinvesteringarna inte får någon verklig skjuts uppåt 2005 och 2006. Skeptikerna gäspar åt den amerikanska energipolitiken, och varnar för att även ABB drabbas när råvarukostnaderna drar i väg. Men det förtar inte att ABB drabbas mindre än andra när konjunkturen mattas, och att energisektorn har lättare att kompensera sig för högre priser för insatsvaror.

Asbesten är ännu inte helt borta. En dom kan komma när som helst. Något negativt besked är inte att vänta. En uppgörelse har redan accepterats i två instanser och chansen att högsta domstolen ska bevilja prövningstillstånd är liten, bara tre procent av alla anmälda fall tas upp.
________________________________________

6 frågor till vd Jürgen Dormann: ”Jag blir kvar två år till”

Hur optimistisk är du om framtiden för ABB?
– Mycket, inom kraftverksamheten pekar efterfrågan uppåt på alla marknader och kontinenter. Det ser riktigt bra ut i Kina och Indien åtminstone arton månader framåt. Den efterfrågan styrs inte av konjunkturen.

EU har krävt att Alstom söker samarbete. Hur intresserat är ABB?
– Det viktiga är att EU använder ordet samarbete. Alstom är en viktig kund till oss, vi vill att den goda relationen ska bestå och är beredda att agera när det är dags.

Är du rädd för att Siemens kan vara intresserat?
– Siemens är en god konkurrent, medan Alstom en god kund. Det var väl ett diplomatiskt svar?

Huvudkontorskostnaderna ligger kvar på en hög nivå kring 400 miljoner dollar. Vad hände med det långsiktiga målet 150 miljoner dollar?
– Vi ligger efter schemat, men det beror på att en del avyttringar försenats och på att arbetet med att få ihop de två divisionerna varit mer omfattande än planerat. Vi är på väg åt rätt håll. Målet ligger fast.

Vad blir (nye vd:n) Fred Kindles första utmaningar?
– Han ska fokusera på lönsam tillväxt. Sedan finns det en del justeringar i verksamheterna att göra, som att få ordning på delar av Automation där lönsamheten haltar.

Du är snart 65. Från årsskiftet blir du ”bara” ordförande. Hur länge blir du kvar?
– Det är nog rimligt att räkna med att jag blir kvar två år till.
_________________________________

AKTIEN:

Växla upp

ABB-aktien handlas kring 45 kronor. Branschprognoserna ligger på en vinst per aktie på 45 cent för 2005, ungefär 3,3 kronor. Det ger ett p/e-tal på 14, högre än svenska verkstadskollegorna Atlas, Sandvik och SKF, men en värdering som ligger 15 procent under utländska konkurrenter som Schneider och Rockwell.

I ett scenario där ABB når målet 2005 om en rörelsemarginalen på tio procent och en årlig försäljningstillväxt på drygt fem procent skulle vinsten hamna i närheten av 55 cent. Det ger ett p/e-tal på 11. Aktien kan då räknas hem över femtiolappen.

Investerarna tvekar av två skäl. Balansräkningen är fortfarande svag med en skuldandel på över femtio procent och en soliditet på låga 12 procent. Kassaflödet var negativt under det andra kvartalet. Därtill spökar gamla skandaler – aktien är svartlistad hos flera europeiska placerare.

Ändå är inte frågan om utan när placerarna byter fot. Det är bara en tidsfråga innan ABB ses som ett spännande verkstadsföretag i en bransch med goda framtidsutsikter.
________________________________

Allt pekar uppåt

ABB
Helår, miljoner dollar 2004p 2003
Intäkter 19 500 18 795
Ebit 1 200 660
Vinst före skatt 815 -600

Power Technology
6 mån
Miljoner dollar 2004 2003
Orderingång 5 100 4 000
Intäkter 4 100 3 700
Ebit 7,3% 8%
Ebit, mål 2005: 10,70%

Automation Technology
6 mån
Miljoner dollar 2004 2003
Orderingång 5 900 4 850
Intäkter 5 200 4 600
Ebit 9,3% 7,8%
Ebit, mål 2005 10%