Northvolt
Skellefteå Krafts VD: ”Det måste komma nya förbrukare till norra Sverige”
"Det måste komma nya förbrukare till norra Sverige", säger VD Joachim Nordin.
Batteritillverkaren Northvolt var tänkt att bli Skellefteå Krafts största kund med en årlig förbrukning på 2 TWh. Det vill säga ungefär hälften av det kommunala elbolagets årsproduktion.
Förutom el köpte Northvolt även fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och fiber från Skellefteå Kraft. Dessutom betalar industrier som kräver den sortens elkapacitet stora summor för sin elnätsanslutning.
I Skellefteå Krafts delårsrapport från i maj i år uppvisar bolaget ett tapp i rörelseresultatet på mer än 100 Mkr mot samma period 2024. Investeringsgraden är också lägre än januari till april föregående år, 320 Mkr mot 370 Mkr.
Trots det skulle det inte innebära en katastrof för Skellefteå Kraft om det inte blir ett nytt Northvolt. Det säger VD Joachim Nordin när Affärsvärlden når honom.
Northvolt var aldrig i närheten av sitt tänkta elbehov
2 TWh motsvarar mer än 1% av Sveriges totala elförbrukning. En nivå som Northvolt aldrig ens var i närheten av, berättar Joachim Nordin.
Även innan konkursen hade Skellefteå Kraft flera kunder som var större förbrukare än batterifabriken. Till exempel gruvbolaget Boliden, där bolagets mest energislukande anläggning, smältverket Rönnskär, på egen hand använder 1 TWh årligen.
Trots att fabriken inte nådde sin maxkapacitet har konkursen ändå varit kännbar för Skellefteå Kraft sett till samtliga tjänster som bolaget sålde till Northvolt.
“För att slå ut det totalt på alla våra affärer så har vi tappat en del intäkter när vi inte har en kund som kör där ute”, säger Joachim Nordin.
På sikt skulle det också kunna leda till större problem för Skellefteå Kraft om ingen ny aktör tar över Northvolts fabrik. Problemen är dock mer kopplade till elmarknaden i norra Sverige än till elbolagets försörjning av industriområdet.
Elöverskott i norr pressar priser
I dag produceras 30 TWh mer el än vad som förbrukas i elområde 1 och 2, en yta som sträcker sig från Gävle i söder hela vägen upp till nordligaste Sverige.
“Man skulle kunna placera ut 15 Northvoltfabriker till här och ändå ha tillräckligt med elproduktion för det”, säger Joachim Nordin.
När den gröna omställningsvågen drog in över Sverige under 2010-talet pratades det om att elkonsumtionen i Sverige skulle fördubblas till år 2040. Med utgångspunkt i den kalkylen har elproduktionen byggts ut i Sverige.
Den ökade elförbrukningen har dock uteblivit.
Framförallt är det vindkraften som har byggts ut. I elområde 1 och 2 fanns det sammanlagt 1150 vindkraftverk 2017. År 2024 hade antalet mer än fördubblats till nästan 2800 kraftverk.
Därför har elpriserna pressats ned. Och det är framförallt det som Joachim Nordin menar belastar Skellefteå Kraft.
Mycket hänger på att den gröna omställningen blir av.
“Det måste komma nya förbrukare till norra Sverige om det ska vara riktigt bra för Skellefteå Kraft och alla elproducenter i norra Sverige. Om det inte blir batterifabrik eller grönt stål, då ökar inte förbrukningen här uppe, och då blir elpriset väldigt lågt.”
Sverige är en stor elexportör. Förra året låg nettoexporten på 33 TWh. I princip all el som exporteras kommer från överskottet i de nordligaste elprisområdena, via elområde 3 och 4.
Kapaciteten i ledningarna för att transportera el är dock underdimensionerad vilket skapar flaskhalsar och påverkar exporteringen.
Svårt att räkna hem ny elproduktion
Skellefteå Kraft har inte byggt ut ny tillkommande elproduktion för Northvolts etablering, men bolaget har gjort investeringar för att höja sin effekt i vattenkraften.
Tidigare i år stod utbyggnaden av vattenkraftanläggningen Rengård klar. En investering på 900 Mkr har fördubblat effekten från 35 till 70 MW.
“En investering vi gjort för att möta elsystemets behov i och med att allt mer produktion är väderberoende”, säger Joachim Nordin.
Enligt VD:n är det just nu svårt att räkna hem investering i ny elproduktion för att elpriset i framförallt norra Sverige är så lågt.
“Om du tänker själv att du skulle starta ett företag och intäkterna ligger på 14-15 öre samtidigt som det kostar 50 öre att producera varje kWh. Då skulle man inte trycka på knappen och investera”, säger han.
I södra Sverige finns en större brist på el, men på grund av begränsningar i stamnätet går det inte att sälja mer el nedåt landet.
Stora nedskrivningar för vindkraft
Förutom det låga elpriset har stora nedskrivningar på Skellefteå Krafts vindkraft belastat bolagets resultat.
Totalt äger energibolaget 117 vindkraftverk, och som Afv tidigare skrivit om har värdet på Skellefteå Krafts vindkraft skrivits ned med 1 miljard sedan 2016.
Den senaste satsningen på vindkraft från Skellefteå Kraft, Blaiken, stod klar 2017. Samma år som planerna på att bygga Northvolts fabrik i Skellefteå presenterades.
Men, säger Joachim Nordin, många andra vindkraftsparker har byggts under åren som följde, vilket minskat lönsamheten för vindkraft.
Just nu är det därför inte läge att investera i vindkraft, men bilden kan förändras om alla tänkta industriprojekt i norr kommer igång.
“Då får vi reversera våra tidigare nedskrivningar”, säger Joachim Nordin.
Läs också
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
