AFFÄRSJURIDIK: Rättslös handel

Köparen kan vara svensk som under resa i Norge ringer via sindator till en server i England som skickar beställningen tillett amerikanskt företags dator på Cayman Island vilken beställervarorna från en leverantör i Hongkong som tillverkar dem i Kinavarifrån de skickas till Norrköping. Om köparen blir missnöjd,skadad eller av någon annan anledning anser sig tvingad att gåtill domstol för att få sin rätt, är det inte självklart vilkendomstol han kan gå till eller ens vilken rätt han kan kräva och,om han vinner, hur han skall få den tillgodosedd. Och säljarenkan inte vara säker på att köparen verkligen är den han sägersig vara och även om så är kan han inte alltid lagligt bindasvid sin del av avtalet.Trots detta exploderar internet-handeln.

De kommersiella krafterna är så enorma att parterna struntar ilaglösheten, riskerna och de förluster som uppstår. Så lär detfå förbli ett bra tag till, även om nya lagar är på väg. Till debranscher som kommit längst hör finanssektorn och porrbranschen(!). Den senare tycks kommit längst i marknadsföring ochpresentationsteknik, medan den förra är teknikledande när detgäller säkerhet.

Bankerna säljer sina sedvanliga tjänster via nätet:transaktioner och värdepappersköp. För den typen av affärerkrävs hög säkerhet och speciella koder. I Sverige gör allt flervanliga bankkunder sina överföringar och betalningar viainternet och signerar sina avtal med hjälp av digitalakryptosignaler trots att ingendera är förutsett i de lagar somstyr handeln.

Porrindustrin, som gläds åt nätets anonymitet, säljer sina varoroch tjänster med dagens mest avancerade presentationsteknik.Företagen levererar både stillbilder, ljud och rörliga bildervia nätet och tar (bra) betalt på enklast möjliga sätt. Kundernafår uppge ett betal- eller kreditkortsnummer och säljarendebiterar kontot.

På samma sätt sker de flesta andra elektroniska köp vare sig detgäller böcker från USA eller datordelar från Småland. Säkerhetenär låg men det är säljaren eller kontokortsföretaget som stårför den största risken. Den kund som får sitt kortnummermissbrukat behöver egentligen bara neka till att någonsin hagjort en sådan beställning för att slippa juridiskt hållbarakrav.

De som nu driver på säkerhetstänkande är alltså kortföretagensom vill slippa kundförluster på flera hundra miljarder dollarper år till följd av förfalskade kort och stulna kontonummer.Kontoföretagens reglerande kraft blir långt större änpolitikernas och deras lagars. De företag som vill kunna fåbetalt och de kunder som vill betala via kortföretagen måste jufölja kortbolagens regler. Om inte blir de stoppade från allhandel. Det är förmodligen ett hårdare straff än de sanktionerlagen kan föreskriva.

Med en kombination av kryptoteknik, laddningsbara kort, tuffaregler och stenhård kundkontroll kommer kontokortsföretagensäkert att kunna behålla sin ställning som ledandebetalningskanal på internet.

NYA LAGAR PÅ VÄGDet görs nu rader av försök att skapa moderna avtalslagar så attelektroniska kontrakt kan ges en verklig rättsstatus. FN har,inom ramen för UNCITRAL (UN Commission on International TradeLaw), skapat en mönsterlag som skall reglera den elektroniskahandeln, men det är få stater som ännu införlivat den i sinasystem.

I FN:s lagtextförslag är det också fortfarande upp till enskildastater att definiera vad som är säker underskrift påelektroniska dokument och hur man med tillräcklig säkerhet skakunna förvissa sig om att det som skickas verkligen är ochförblir en originaltext.

EU-kommissionen publicerade i våras en rapport om nödvändighetenatt underlätta och göra den elektroniska handeln juridiskt säker.Arbetet ges hög prioritet och EU:s ambition är att få det mestagjort till sekelskiftet. Problemet är att de regler man kommerfram till måste göras världsomfattande och den typen av övningarbrukar ju ta sin tid.

I USA har delstaten Utah infört en Digital Signature Act somställer krav på vad som krävs för att där göra en elektroniskunderskrift juridiskt bindande. Ännu har dock ingen teknikuppfyllt kraven.

INFOBAHNDen förste augusti infördes i Tyskland vad som sägs varavärldens mest avancerade lag för att reglera elektronikhandeln,Informations- und Kommunikationsdienste-Gesetz. Det är denförsta lagen som, i vart fall i teorin, reglerar en digitalunderskrift av ett elektroniskt dokument genom att göra en sådanhandling bindande om signaturen gjorts med hjälp av avanceradkrypteringsteknik. Ett system med nyckel och lås gör att den somvill komma åt information eller förfalska dokument måste kommaöver båda parters utrustning och koder.

Trots att den nya tyska legala infrastrukturen fortfarande ansesha stora brister hoppas tillskyndarna att den skall göraTyskland till ett av världens ledande länder när det gäller dendigitala handeln.

MOMSFRITT NÄTFörutom inom elektronikhandeln och finanssektorn är bristen pålagar som tydligast när det gäller skatterätt, upphovsrätt,tryckfrihet och integritet.

På skatteområdet har, och kommer, elektronikhandeln att skapastora problem. Hur skall man t.ex. kunna kontrollera och drivain moms på något som skickas via nätet mellan olika länder. Densom i Sverige dag beställer och köper text, bilder, dataprogram,musik eller annat som sänds direkt via nätet borde ju betalamoms vid införseln. Samma sak gäller de som via postorderbeställer sina varor från andra länder. Allt fler har t.ex.upptäckt fördelarna med att beställa sina utländska böcker viainternet och få dem både snabbare och billigare än via svenskbokhandel.

TRYCKFRIHET UTAN TRYCKDet fria, anonyma och okontrollerbara nätet har också skapatstora problem för immatrialrätten. Att slå vakt om sinavarumärken och kräva sin upphovsrätt är inte lätt ens i vanligafall. I dag läggs hela böcker, tidningar, filmer och musik ut pånätet. Att kopiera och kanske sälja dessa produkter är meddagens teknik lika lätt att göra som svårt att stoppa. De lagarsom reglerar upphovsrätten är ännu inte anpassade till den nyatekniken. Det är också det minsta man kan säga om regelverkenkring tryckfrihet, censur och integritet. De lagar som i Sverigereglerar tryckfriheten och datalagring av känslig information ärvisserligen nyligen ändrade eller helt nya, men ofta nog hartekniken gjort dem föråldrade redan innan de trätt i kraft.

Debatten om barnpornografi på nätet, offentlighetsprincipen,personregister och sekretess går hög inte bara i Sverige.Datalagskommitténs förslag till hur svensktryckfrihetslagstiftning skall IT-anpassas har mött kritik frånbåde journalister, jurister och politiker. Lagförslagen kan ledatill kraftigt försämrad insyn och därmed sämre medborgerligkontroll av maktapparaten.

När den tidigare nämnda nya tyska lagen diskuterades gällde enav stridsfrågorna sekretessen för dem som vill göra affärer pånätet. Inrikesminister Manfred Kanther stred hårt för attstatsmakterna skulle få rätt till en kopia av allasekretesskoder för att kunna spåra olagliga transaktioner. Hanfick ge sig för forskningsminister Jürgen Rütters som fickigenom total banksekretess på nätet. Däremot ger den nya tyskalagen vidgade möjligheter att stoppa och döma de som via sinaWWW-sidor sänder ut sånt som är olagligt också i tryck.