ANALYS: Sjukvård för miljarder

Våren 1994 beslutade Bures ledning att investera 500-700miljoner kronor (av de dryga 2,2 miljarder kronor avlöntagarfondpengarna investmentbolaget fått som grundplåt) i denför privata aktörer jungfruliga hälso- och sjukvårdsmarknaden.Förhoppningen var att detta verksamhetsområde skulle nå enfakturering på omkring en miljard kronor tre år senare. Hittillshar investmentbolaget investerat ungefär 200 miljoner kronor,och försäljningen översteg en miljard kronor redan i fjol. Dethar alltså gått fortare och blivit billigare än väntat. För 1997finns investeringsplaner (huvudsakligen handlar det om förvärv)på cirka 200 miljoner. Chefen för hälso- ochsjukvårdsverksamheten, Per Båtelsson, räknar med attförsäljningen klättrar till 1,5-1,7 miljarder kronor. Året därpåstiger investeringarna förmodligen ytterligare, till omkring 300miljoner kronor. Kanske når Bure en försäljning på 2,0-2,3miljarder redan 1998.

Bures satsning på hälso- och sjukvård har till viss del brutitisen runt den monopolistiska och ineffektiva offentligavårdsektorn. I fjol producerades sjukvård (inklusiveäldreomsorgen, medicinska laboratorier och arbetshälsovård) iSverige för runt 190 miljarder kronor. Privata intressen stodför endast fem procent av produktionen.

Bures verksamhet är, hittills i varje fall, främst inriktad påarbetshälsovård och medicinska laboratorier. Detta berorförmodligen på att denna typ av verksamhet är mindre känslig iett politiskt perspektiv än traditionell sjukvård. Debattenkring sjukvården har alltjämt politiska förtecken, och frågan omvem som skall sköta den operativa driften handlar mer omideologi än effektivitet.

PRIVATISERINGAR PÅ VÄGDärför ligger också nästan all sjukvårdsproduktion i händerna pådet offentliga, dvs landstingen. Effektiviteten inom denoffentliga vården har emellertid förbättrats de senaste 5-6 åren,låt vara att mycket återstår att göra, genom de beslut somfattades 1991 om att stimulera konkurrens och alternativadriftsformer. Effekterna av effektivitetsarbetet är delvispositiva. Till exempel har de ökända operationsköerna minskateller försvunnit. De flesta landstingen har brutit uppmonopolsystemet i en produktionsdel och en del som skall ta tillvara allmänhetens intressen.

Finansieringsproblemen, och kraven på fortsattakostnadsrationaliseringar, gör det troligt att nya operatörerkommer att få ansvar för driften i större utsträckning änhittills. Kanske kommer det även nya, eller åtminstonekompletterande, finansieringsformer. Erfarenheten från andraländer visar, att staten måste stå för en stor del avfinansieringen om vårdkostnaderna inte skall bli ohanterliga förvårdkrävande grupper och låginkomsttagare.

Bures övertagande av offentlig sjukvård inskränker sig hittillstill främst Lundby sjukhus i Göteborg. Investmentbolaget har ettdriftskontrakt som löper till 1999. I kontraktet sägs attkostnaderna skall sänkas med fem procent per år. Bure har ansvarför personal och behandling. Jämfört med när sjukhuset drevs ikommunal regi (det finns inget landsting i Göteborg) har Burelyckats dra ner kostnaderna med cirka 20 procent. Ledningensäger att Lundby är vinstgivande idag.

Bures arbete med Lundby sjukhus öppnar perspektiv påsjukvårdsapparaten i Sverige. Om besparingarna som Bure gjort iLundby översätts till totalkostnaden för sjukvården på 190miljarder handlar det om 40 miljarder i besparingspotential. Isjukvårdsdelen av verksamhetsområdet ingår också Läkargruppen iÖrebro, som sysslar med primär- och specialistvård, ochsmärtkliniken Kronan i Stockholm. Kronan är specialiserad pårehabilitering av långtidssjukskrivna. Totalt räknarinvestmentbolaget med att försäljningen inomsjukvårdsverksamheterna uppgår till 175 miljoner för 1996. Iniomånadersrapporten redovisades en vinst på 12 miljoner.

Betydligt större är arbetshälsovården. Här är Buremarknadsledande, med 500.000 anslutna människor. Snittintäktenligger på omkring 1000 kronor, dvs drygt 500 miljoner ifakturering 1996. Verksamheten har uppstått genom attBureledningen har slagit ihop Bygghälsan med Previa. De tvåföretagen har överlappande verksamhet på ett 40-tal orter, ochinvestmentbolaget har genom strukturåtgärder lyckats sänkakostnaderna med 55 miljoner på årsbasis. Strukturarbetet kostade66 miljoner 1996.

Arbetshälsovården skall nu, om man får tro ledningen, växa avegen kraft. Bolaget skall sätta samman företagsanpassadeproduktportföljer i förhoppning att på så sätt få uppgenomsnittsintäkten per ansluten medlem till 2.000 kronor. Ettbeslut om att förlänga företagens kostnadsansvar för sinaanställda vid sjukdom från två till fyra veckor kan också gynnaverksamheten. Detta skulle öka trycket på företagen att erbjudasina anställda förebyggande hälsoprojekt.

Nästa steg för Bure är att knyta samman sjukvården,arbetshälsovården och äldrevården (Bure köpte nyligen Oxievårdhem). Därigenom hoppas investmentbolaget kunna utnyttjagemensamma resurser och skapa nya produkter. Den här typenintegrerade sjukvårdslösningar har blivit vanligare i USA undersenare år.På laboratoriesidan (provtagningar m.m.) är Bure en avde största privata aktörerna i Europa. Verksamheten påbörjadesför snart tre år sedan genom att investmentbolaget fickkontraktet för laboratorieservicen i Skaraborgs landsting. Närlandstingen hade det operativa ansvaret låg budgeten på 130miljoner kronor.

Bure har lyckats sänka kostnaderna med 25 procent, vilket blandannat beror på att driften nu är effektivare tack vare IT–investeringar. Resultatmässigt har hälso- och sjukvårdsområdetvarit en belastning för Bure. Sedan starten 1994 fram tillsseptember i fjol finns en ansamlad förlust på omkring 60miljoner. Detta beror emellertid på start- ochomstruktureringskostnader. Ledningen tror att verksamhetsområdetinom något år kan komma upp i rörelsemarginaler på 5-7 procent.Detta skulle betyda att Bure 1998 kan, baserat på Affärsvärldensomsättningsprognos på 2,0-2,3 miljarder, tjäna 100-150 miljonerkronor.