Analys: UBS – Sviktande fusionsbygge

Felspekulationer och en nonchalant riskhanteringhar skördat offer i högsta ledningen. Förtroendetför banken har fått sig en törn.Europas största bank – skapad genom fusionen mellan de tvåschweiziska bankjättarna Union Bank of Switzerland och SwissBank Corporation – har fått en mardrömsstart. Börskursen i UBSAG, som är namnet på den nya banken, har rasat under hösten. Ettav skälen är att banken hör till dem som har drabbats hårdast avfinanskrisen. Det kan bli ett hot mot de globala ambitioner somvar en av drivfjädrarna för fusionen. Det kan också sättabankens prestigefyllda kreditbetyg AAA, högsta möjliga, i fara.När banken lade fram sin första halvårsrapport i slutet avaugusti var tongångarna ljusa. Ledningen kunde visa på enpositiv vinstutveckling. Den svåra fusionsprocessen var påspåret, hette det. Men knappt hade bläcket torkat ihalvårsbokslutet så kom kallduschen. I slutet av septembertvingades bankledningen utfärda en vinstvarning, innebärande enbefarad nettoförlust tredje kvartalet på tre till sex miljarderkronor.Det är ett bakslag som har flera orsaker, men som utlösts av deninternationella finanskrisen.För det första har UBS-koncernen drabbats av ett avsevärtintäktsbortfall. Den finansiella oron i världen har gjort attintäkterna från de omfattande affärerna i tillväxtmarknaderna -Ryssland, Sydostasien och Latinamerika – rasat med 630 miljonerfranc (3,8 miljarder kronor). Samtidigt har börsraset lett tillatt intäkterna från aktiemarknaden försämrats med nästan likamycket, 600 miljoner franc (3,6 miljarder kronor).

Sexmiljardersförlust på hedgefond

Om det hade stannat vid detta hade reaktionen troligen inteblivit så stark. Det är smällar som den globala och välkapitaliserade banken utan vidare ska kunna ta. Det verkligtuppseendeväckande var att UBS visade sig vara en av de storaförlorarna i den omtalade amerikanska hedgefonden Long-TermCapital Management (LTCM) genom en komplicerad affär, somomfattade både derivat och egna kapitalinsatser. Enbart dennaaffär har kostat banken 950 miljoner franc (cirka 5,7 miljarderkronor) i form av nedskrivningar. Också detta drabbar tredjekvartalet.För denna affär har banken dragit på sig mycket hård kritik. Detmest anmärkningsvärda är att riskhanteringen i banken inte harfungerat, vilket dess egna interna utredning också harkonstaterat. Den har pekat på allvarliga missbedömningar,bristande kontroll och åsidosatta rapporteringskrav. Det äringen smickrande bild.Att förtroendet för banken bland dess många konservativa kunderhar fått sig en knäck är förklarligt. En annan fråga är hur detvarit ställt med tillsynen över banken. Det finns måhända enrisk att de två kvarvarande storbankerna i Schweiz, förutom UBSär det CS Group (efter samgåendet mellan Credit Suisse ochförsäkringsbolaget Winterthur), har vuxit landet över huvudet.Det är en händelse som ser ut som en tanke att den schweiziskabanktillsynsmyndigheten har inrättat en särskild avdelning somenbart ska ägna sig åt dessa två banker.Affärerna med LTCM har skördat offer i allra högsta ledningen.Häromveckan avgick UBS styrelseordförande Mathis Cabiallavetta -tillsammans med tre högre chefer. Trycket på Cabiallavetta harvarit hårt, särskilt som han var chef för gamla Union Bank ofSwitzerland, som förde LTCM-engagemanget med sig i boet. Dennabank drog dessutom redan i fjol på sig stora derivatförluster.Gamla UBS-ledningen var också utsatt för hård kritik från en avägarna, den även i Sverige kände finansmannen Martin Ebner. Detvar nog delvis detta som drev fram fusionen.

Parallell till Nordbanken

Det är riskabelt för den känsliga fusionsprocessen om problemenkommer, eller tycks komma, huvudsakligen från den ena avbankerna. Sådant skapar lätt interna spänningar iorganisationen, vilket det finns exempel på, till exempel igamla Nordbanken i Sverige på 1980-talet.

Obefläckad koncernchef

Mathis Cabiallavetta har interimistiskt ersatts av Alex Krauer,vice ordförande, som har uppdraget att finna en nystyrelseordförande. Men i och med hans avgång är efter kort tiden av fusionens bägge portalfigurer ute ur bilden. Den andra ärMarcel Ospel, bankens koncernchef, som stannar på sin post ochsom uppenbarligen anses obefläckad av skandalen kring LTCM. Hanvar tidigare chef för Swiss Bank Corporation, den andrafusionsbanken, som för övrigt har tillsatt de flestachefsposterna i nya UBS.Det är han som nu måste leda arbetet för attåtervinna förtroendet från kritiska kunder och aktieägare. Det är inteomöjligt att detta kommer att kräva omprövningar. I varje fallhar ledningen i ett brev till aktieägarna betonat att den skafokusera ännu intensivare på sådana affärsområden som kanförväntas ge uthålliga vinster på en acceptabel risknivå.

Säljer investmentbank?

Spekulationerna om förändringar är redan i gång. I FinancialTimes pekades ett av kärnområdena helt nyligen ut som aktuelltför omprövning: investmentbanken Warburg Dillon Read (WDR),vilket dock förnekats av ledningen. Enligt uppgift har blandandra amerikanska Chase Manhattan visat intresse för denna.Det vore en anmärkningsvärd reträtt om banken skulle avhända sigWDR. Det var under Marcel Ospels ledning tidigare SBC köpteförst brittiska Warburg och senare amerikanska Dillon Read.Detta är en av de få europeiskt ägda investmentbanker som haransetts ha potential att utmana de amerikanska jättarna på denglobala marknaden. Av européerna är det bara schweizarna, detvill säga WDR och CSFB (som ägs av Credit Suisse), som kankonkurrera på Wall Street.Dessutom kan man undra över tidpunkten. Just nu är priset påinvestmentbanker antagligen i botten, eftersom resultaten ibranschen är på väg ned. Det har redan kommit varsel ompersonalneddragningar från bland andra holländskägda ING Baringsoch amerikanska Merrill Lynch.Däremot är lönsamheten inte så mycket att skryta med i WDR.Räntabiliteten på eget kapital nådde i fjol inte riktigt upptill åtta procent. Första halvåret 1998 redovisades ennettovinst, det vill säga vinst efter skatt, på drygt 0,8miljarder franc (cirka 4,8 miljarder kronor), motsvarande enräntabilitet på knappt tolv procent. Lönsamheten var därmedklart sämre än för koncernen i sin helhet, trots att förstahalvåret 1998 fortfarande var en bra period förinvestmentbankerna.Den stora vinstgivaren i UBS-koncernen är Private Banking, somensam svarade för en nettovinst på nära 2,6 miljarder franc(över 15 miljarder kronor) första halvåret, vilket kan jämförasmed att hela koncernen redovisade en vinst på 3,5 miljarderfranc (cirka 21 miljarder kronor). Men då ingår resultat av enföretagsförsäljning i divisionens resultat. Ett mer rättvisandeperiodresultat är 1,7 miljarder franc (cirka 10 miljarderkronor).

Personlig service för rika

Det finns olika definitioner av begreppet private banking, somväl är något av en schweizisk specialitet. Enligt en tillspetsadbeskrivning hjälper banken kunderna med allt från att köpateaterbiljeter eller gå ut med hunden, till renförmögenhetsförvaltning. Enklast kan man säga att banken med ettstort mått av personlig service tar hand om sina förmögnaprivatkunders behov på bästa sätt.Detta är en verksamhet som expanderar i UBS-koncernen, ävenutanför Schweiz, bland annat i Australien, Japan och Italien.Nästa år planeras nya satsningar i Spanien och Frankrike.Expansionen kan komma att ske både genom organisk tillväxt,förvärv och allianser. I Tyskland äger UBS redanprivatbankirfirman Schröder Münchmeyer Hengst AG.

Förmögenhetsförvaltning i centrum

En viktig del är förmögenhetsförvaltningen, som i högsta grad ären del av kärnverksamheten i UBS. Enbart divisionen UBS PrivateBanking hade per halvårsskiftet drygt 770 miljarder franc (cirka4.590 miljarder kronor) under förvaltning. Totalt förvaltadekoncernen vid samma tidpunkt inte mindre än över 1.660 miljarderfranc (nära 9.900 miljarder kronor). Av detta svarade UBSPrivate Banking för i runda tal 45 procent och UBS Brinson – deninstitutionella förmögenhetsförvaltningen med högkvarter iChicago – för 35 procent.Resten av förmögenhetsförvaltningen ligger i divisionen Privateand Corporate Clients, som närmast kan beskrivas somaffärsbanken i koncernen. Denna del av banken tjänaröverraskande litet pengar. Första halvåret visade UBS Privateand Corporate Clients en vinst på drygt 140 miljoner franc (850miljoner kronor). Det motsvarar en räntabilitet på eget kapitalpå magra 3,3 procent. Detta är samtidigt den del av koncernensom sysselsätter överlägset flest medarbetare, eller 45 procentav koncernens drygt 50.000 anställda. Här finns uppenbarligen enhel del att göra för att öka lönsamheten.En mindre men växande del av bankkoncernen är UBS Capital, somär ett riskkapitalbolag med en portfölj på 1,4 miljarder franc(drygt åtta miljarder kronor) per halvårsskiftet i bokförtvärde. I Sverige är UBS Capital mest känt för att ha köptparkeringshusföretaget Car Park av Näckebro i våras.Målet för den nya bankkoncernen – som bekräftades i samband medhalvårsrapporten – är en nettovinst på 10-11 miljarder franc år2002, vilket ska ge en räntabilitet på eget kapital på cirka 20procent. Halvårsresultatet 1998 nådde 3,5 miljarder franc (cirka18 miljarder kronor), motsvarande en lönsamhet om drygt 17procent. När fusionen presenterades räknade man med att nåårliga kostnadsbesparingar på tre till fyra miljarder franc(18-24 miljarder kronor) efter några år.Halvårsresultat påverkades av stora engångsposter, både vinsterfrån företagsförsäljningar och avsättningar för den nyligeningångna överenskommelsen om ersättning till nazismens offer.Hanteringen av den senare frågan har inte heller övertygat, mennu har en överenskommelse ändå nåtts. De två schweiziskastorbankerna ska betala 1,25 miljarder US-dollar (cirka tiomiljarder kronor), varav UBS ska stå för upp till tvåtredjedelar. Halvårsresultatet har belastats med drygt 540miljoner franc (cirka 3,2 miljarder kronor).På kort sikt har externa analytikerna givetvis skrivit nedförväntningarna efter vinstvarningen nyligen. Men även på längresikt förutses lägre intjäning på grund av att UBS väntas blimindre riskbenägen efter det som hänt. Efter att ha halveratsfrån halvårsskiftet har bankens börskurs återhämtat sig något.För närvarande är nedgången cirka 40 procent till runt 330franc. Aktien handlas då på ett p/e-tal på ungefär tolv.Med tanke på hur mycket stryk många av de europeiskabankaktierna har fått under hösten, med i många fall halveradekurser, finns det flera potentiella köpkandidater för den somvågar sig in på marknaden. En av dem är UBS. Men en svenskplacerare kan lika gärna välja SEB, som har ett p/e-tal på låganio efter höstens kraftiga kursfall. Det är både billigare ochenklare.

UBS AG

Verksamhet

Europas största bank efter sammanslagningen i somras av UnionBank of Switzerland och Swiss Bank Corporation. Världens störstakapitalförvaltare med nära 1.700 miljarder schweizerfranc (ca9.900 miljarder kronor) under fövaltning.

Ordförande: Alex Krauer (tillförordnad)

Koncernchef: Marcel Ospel, Chief Executive Officer

Huvudkontor: Zürich

Antal anställda: ca 50.000 (varav en tredjedel utanför Schweiz).

UBS, 12 mån 6 mån ändr,miljarder CHF 1997 1998 % 2002Rörelseintäkter 24,9 14,5 14 -Rörelsekostnader 18,6 9,9 9 -Vinst före skatt 6,2 4,6 26 -Nettovinst 4,8 3,5 22 10-11Avk eget kap, % 14,5 17,2 – ca 20I/K-tal 1,4 1,5 – ca 1,7Primärkapital, % 8,3 8,8 – 8,5-9,0Balansomslutning 1086 1084 – –Vinstrik private banking

Antal Nettovinst anställda 6 mån 1998Affärsområden (runda tal) mrd, CHF VerksamhetUBS Private Banking 8450 2,6 Förmögenhets- förvaltningWarburg Dillon Read 16200 0,8 InvestmentbankUBS Private &Corporate Clients 22750 0,1 AffärsbankUBS Brinson 1500 0,2 Institutionellförmögenhets- förvaltningUBS Capital(Private Equity 120 0,3 RiskkapitalÖvrigt 1300 -0,4