Anläggning bättre än sitt rykte

Åsa Söderström Jerring, ordförande i projektet Förnyelse i anläggningsbranschen, talade om ett paradigmskifte.

– Det som har hänt är anmärkningsvärt. Förut läste man om förseningar i tidningarna, men nu fokuseras på nyttan och introduktion av nya tekniker, och det finns många goda exempel om att något har hänt, sa hon och räknade upp flera lyckade infrastrukturprojekt.

Två lyckade exempel på genomförda projekt som lyftes fram var renoveringen av tunnelbanelinjen Farstabanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö. Båda projekten präglades av ett stort mått av samarbete mellan beställare och entreprenör.

Vid renoveringen av Farstabanan lade man stor vikt vid planeringsfasen, berättade Leif Bertilsson, Sverige-vd på Grontmij. Och samverkan inom projektet systematiserades:

– Entreprenörer och konsulter fick betalt för samverkansmöten. Det tror jag är en jätteframgångsfaktor, sa Leif Bertilsson.

I partneringsamarbetet kring Citytunneln bestämde man ett riktpris som låg 20 procent under NCC:s ursprungliga anbud, berättade Tomas Carlsson, vd för NCC Construction. Det slutliga priset hamnade sedan 20 procent under riktpriset, och projektet blev klart före utsatt tid.

– Och det blev fantastiskt bra lönsamhet för oss, mycket bättre än i traditionellt driven verksamhet, sa Tomas Carlsson.

Regeringen har gett Produktivitetskommittén i uppdrag att analysera Trafikverkets åtgärder för att förbättra produktivitet och innovationsgrad inom anläggningsbranschen. Redan nu har kommittén gett Trafikverket tre förslag:

Att genomföra en större andel totalentreprenader med funktionskrav.

Att utveckla och etablera egenskapskrav att använda i totalentreprenaden.

Att ta tillvara möjlighet till upprepning, standardisering och stordrift.

Under seminariet var det även flera talare som belyste problemet med att mäta branschens produktivitetsutveckling. Enligt nationalräkenskaperna släpar anläggningsbranschen efter den övriga industrins utveckling, men beräkningarna ger inte säkra resultat.

Malin Löfsjögård, ordförande i Produktivitetskommittén, menade att bristen på enhetliga mätetal inte fick hindra att man vidtar åtgärder för att förbättra produktiviteten.

– Statskontoret har tittat på hur man kan mäta produktivitet och har kommit med en slutrapport. Den visar att vi med små justeringar kan få ganska bra mått, sa hon.