Årets bonus: jobbet kvar

Schweiziska UBS blev den första investmentbanken att göra en direkt förlustvarning för tredje kvartalet, något den inte gjort på nio år. Nedskrivningar på 3,7 miljarder dollar var en hög siffra som direkt omsattes i kapning av 1 500 jobb fram till slutet av året. Att UBS skulle bli hårt drabbat av krisen stod tidigt klart eftersom den egna hedgefonden Dillon Read Capital Managment fått avvecklas redan under sommaren – en fadäs som ledde till att UBS chef Peter Wuffli fick gå och därmed blev kreditkrisens första verkligt seniora offer. Efterträdaren Marcel Rohner har därefter inte heller dragit sig för att använda bilan, utan har gjort sig av med flertalet tunga avdelningschefer.

Ärkerivalen Credit Suisse klarade sig bättre. I sin rapportering berättade banken att det för hela året till och med lutar åt rekordvinst. På andra sidan gränsen såg det dock sämre ut. Investmentbanken Deutsche rapporterade en direkt förlust på 350 miljoner euro före skatt. Avskedanden valde dock Deutsche att avstå ifrån. Efter Deutsche var det nästan en lättnad när den största amerikanska banken Citigroup kungjorde att den klamrar sig fast på plussidan, men med en varning för vinstfall på 60 procent.

Investmentbanken Merrill Lynch kom med en förhandsrapport för sitt tredje kvartal för en knapp vecka sedan, vilket blev det suraste äpplet av alla: nedskrivningar i balansräkningen med 5 miljarder dollar. Förra årets succébank hade haft de största förlusterna av alla. Under de senaste årens uppgång har Merrill varit ledande inom högriskinstrument, bland annat de numera beryktade Collateralized Debt Obligations (paketerade bolån med särskilt låg kreditvärdighet), vilket innebar stora vinster för banken i fjol.

Är alla dessa nedskrivningar och vinstvarningar bara ett hack i tillväxtkurvan och inte inledningen på en regelrätt nedgång i finansindustrin? Ja, svarar tveklöst samtliga seniora bankers i London som Affärsvärlden talat med. För de banker som har visat negativa resultat under tredje kvartalet handlar det inte precis om förluster i en storleksordning som hotar deras överlevnad. Det är ett av skälen till att bankernas aktiekurser kunnat stiga över hela linjen trots negativa rapporter.

Ingrid Pålsson, svensk rekryterare med ansvar för området alternativ kapitalförvaltning på Whitehead Mann, Englands största rekryteringsföretag, tror också att det rör sig om en tillfällig svacka. Hon gör dock klart att även en kortvarig nedgång har omedelbar inverkan på arbetsmarknaden. Av de rekryteringar som investmentbanker redan beställt och betalt för, uppskattar hon att runt 70 procent nu på kundens begäran kommer att verkställas först under nästa eller nästnästa kvartal.

– Under en tid framöver blir det tufft att behålla jobbet för de bankers som inte gör bra ifrån sig, eller som bara är medelmåttiga. Riktigt duktiga personer kommer som vanligt att klara sig och kan till och med vänta sig höjningar i kompensationen, säger hon.

Eirik Winter menar att bankers är realister vad gäller den otrygghet som hör till finansbranchen.

– De flesta vet vad de ger sig in på när de åker till London. Det är den brutala kapitalismen som gäller: går det bra så går det bra, annars åker man ut. Unga personer åker till London för utmaningen, men också för att ha sidenslips och hängslen och tjäna tre gånger så mycket som pappa. Att det har sitt pris vet alla, säger han.

Hemma i Stockholm bör man förmodligen också förbereda sig på att få en släng av sleven.

– Om det börjar gå nedåt drar bankerna först in på de nordiska teamen som inte anses tillhöra kärnmarknaden, det är alla medvetna om. Under förra krisen syntes det genom att Lehman Brothers stängde sitt kontor i Stockholm, säger en högt uppsatt chef på en amerikansk bank i Stockholm.

Cecilia Ezaz-Nikpay