Attacken mot telia

Med köpet av svenska Vodafone börjar Norges gamla televerk Telenor närma sig slutmålet för sitt nordiska byggande. För runt 10 miljarder får konernchefen Jon Fredrik Baksaas en pusselbit som ger en i stort sett komplett bild i både Sverige, Norge och Danmark. Nu är Telenor rustat till tänderna för kampen mot Telia och danska TDC.

– Nu har vi köpt både bredbandskapacitet och mobil kapacitet i Danmark och Sverige. Vi måste koncentrera oss på att foga samman detta och integrera förvärven så att vi blir riktigt konkurrenskraftiga, säger Telenors koncernchef Jon Fredrik Baksaas till Affärsvärlden.

Telenor har samarbetat med Vodafone tidigare och känner bolaget väl. Dotterbolaget D-juice har också ett så kallat MVNO-avtal med Vodafone i Sverige, men att bara köpa kapacitet blev inte hållbart i längden. I ett MVNO-avtal köper man kapacitet från en nätägare men kan ställa ut egen utrustning i nätet och leverera egna tjänster.

– Vi hade kunnat växa organiskt också men det hade kostat för mycket. MVNO-avtalet vi hade var för svagt och det var bättre att komplettera med Vodafone på det här sättet, säger Baksaas.

Men riktigt färdigt är det inte. Baksaas vill inte kommentera det faktum att Com hem är till salu. Enligt uppgifter till Affärsvärlden är Telenor och danska konkurrenten TDC de två teleoperatörer som finns kvar i budstriden kring Com hem. Dessutom är två riskkapitalkonsortier med i fajten. Ett avgörande bör komma innan årsskiftet.

Telenors aptit på Com hem borde nämligen inte ha blivit mindre i och med köpet av Vodafone eftersom det rör sig om olika verksamheter. Då blir frågan egentligen bara om Telenors balansräkning klarar av ännu ett kontantköp på över 10 miljarder kronor. En lösning skulle kunna vara att delvis betala med aktier för att på så vis kunna behålla den A-rating som är Telenors ambition för kreditvärdigheten.

I maj i år köpte Telenor Bredbandsbolaget för 5,2 miljarder kronor och 2002/2003 köpte norrmännen ut Utfors från börsen för runt 350 miljoner kronor. Det som främst lockar i Com hem är kundstocken och det accessnät som Com hems kabel-tv-nät utgör. Det skulle ge en egen lina rakt in i 1,4 miljoner svenska hushåll. Com hem skulle passa Telenors satsning på digitalt innehåll väldigt bra. I dag äger Telenor Canal Digital och har nyligen köpt rättigheterna till norsk fotboll för de närmaste tre åren.

– De som har innehåll har ett försprång. Vår ambition är att utveckla nytt innehåll för både 3G och bredbandsaccess, säger Baksaas.

I takt med att Telenor nu integrerar förvärven i Sverige och Danmark ökar konkurrenstrycket kraftigt på hela den skandinaviska marknaden. Danska TDC:s köp av Song och den uttalade satsningen på bredband till konsumenter i Sverige kan mycket väl följas av köp av Com hem och/eller UPC som också är till salu.

Samtidigt är Stenbecksfärens Tele 2 en joker i leken. Enligt de flesta marknadsbedömare har Lars-Johan Jarnheimer egent-ligen bara två val på den nordiska marknaden på medellång sikt. Antingen kliver han av eller så satsar han på att stärka sin position för att kunna klara sig i den tuffare konkurrensen. Alternativet är att klämmas ihjäl mellan de tre jättarna.

Om Tele 2 väljer att börja dra sig ur Norden för att satsa ännu mer på andra marknader i Europa innebär det att framför allt Comviq finns ute till salu med bra marknadspositioner i både Sverige och Norge. Det skulle säkert vara attraktivt för TDC.

Striden om den nordiska telekommarknaden är långt ifrån över och själva ägarfrågan i TDC är en del av den. Än har inget bud kommit men flera konsortier av riskkapitalbolag räknar på bolaget. Vilken strategi som då gäller för TDC är en öppen fråga men ett riskkapitalkonsortium köper förstås inte TDC för att sitta still i båten.

För Telenor handlar det nu främst om att göra någonting av de förvärv som man har betalat stora pengar för. Huvudfienden är Anders Igels Telia eftersom Sverige är den klart största marknaden. I Danmark är TDC tvåa både på bredband och mobiltelefoni via Sonofon och Cybercity, men totalt sett är TDC:s position på den danska marknaden starkare än Telias i Sverige. Sannolikt är det mer kostnadseffektivt att flytta fram positionerna i Sverige än i Danmark, men priskrig in absurdum är inget för Baksaas.

– Vi är ju inte ute efter marknadsandelar till varje pris. Liksom alla andra operatörer måste vi finna balansen mellan behov av nya investeringar, marknadsandel och marginaler, säger Baksaas.

Den nordiska marknaden lär bli hård de närmaste åren och ska det bli någon tillväxt måste man antingen ta kunder och affärer från konkurrenterna eller lansera nya produkter. Båda vägarna är svåra, dyra och ofta riskfyllda. I Sverige finns dock en möjlighet som direkt slår mot Telia, att accelerera migrationen av telefonpratande från det fasta nätet till de mobila näten. Med mycket liten exponering i Sverige mot traditionell fast rösttelefoni har Telenor allt att vinna där. I synnerhet som man i och med köpet av Vodafone också blir delägare till ett sprillans nytt 3G-nät som bara väntar på att användas.

– Vi tror att framtiden är baserad på bredband och mobiltelefoni, och vi har nu vad som krävs för att kunna hävda oss på de marknaderna. Det handlar om att hela tiden bli effektivare i driften av nätverken samtidigt som man ska träffa rätt med marknadssatsningar och nya produkter. I Sverige finns en speciell möjlighet genom att en lägre andel minuter telefoni går i mobilnäten jämfört med andra nordiska länder. Där finns en potential men den är inte gratis, säger Baksaas.

En sak som skiljer Telia Sonera och Telenor är ambitionerna i Finland. Baksaas har inga planer på att på bred front ge sig in där och det kanske är klokt med tanke på hur tufft Telia Sonera, som ändå är oomtvistad marknadsledare, har haft det där. I dag samarbetar Telenor i stället med Elisa som är Finlands näst största operatör.

– Norsk ekonomi har nära relationer med både Danmark och Sverige men mind-re så med Finland. Vi har ett bra samarbete i dag med Elisa om kapacitet i näten och så småningom vore det naturligt att utveckla det ytterligare också till det mobila området, säger Baksaas.

Men det finns frågetecken i Telenors strategi. Vilken väg ska bolaget välja i börsnoterade Glocalnet, där det äger 37 procent? Den officiella strategin är att antingen ta kontroll över de bolag man är engagerad i eller lämna dem helt. Det illustrerades klart när Telenor under tredje kvartalet betalade 1,46 miljarder norska kronor för att komma upp över 57 procent och göra thailändska DTAC till dotterbolag inom mobiltelefoni.

Baksaas vill inte kommentera Glocalnet annat än att han är nöjd med situationen för ögonblicket. Det är dock rimligt att Telenor drar sig för att lämna över Glocalnet till de andra storägarna som har kopplingar till Ventelo, som är en ettrig konkurrent till Telenor på företagssidan i både Norge och Sverige.

Förutom på den nordiska hemmamarknaden har Telenor varit fullt sysselsatt med att bygga positioner inom mobiltelefoni på ett antal tillväxtmarknader runt om i världen. Totalt sett har Telenor runt 70 miljoner kunder och de största marknaderna är Ukraina och Thailand bland de sex bolag som konsoliderats. Det är i dessa satsningar som förklaringen ligger till den tillväxt på 11 procent som Telenor lyckades visa upp det tredje kvartalet. I dag kommer 42 procent av omsättningen från konsoliderade marknader utanför Norden.

– Och tillväxten är ju inte slut med det tredje kvartalet, den kommer att fortsätta. I dag, efter köpet av Vodafone, har vi definitivt en bra balans mellan våra hemmamarknader och tillväxtmarknaderna, men vi är förstås med och tittar på nya möjliga tillväxtmarknader när de dyker upp, säger Baksaas.