Böckernas bok – i alla fall denna vecka

Det sägs att han har förändrat världen och vår syn på rikedom och ojämlikhet. Västvärlden har drabbats av Thomas Piketty-feber. Hans nya bok Capital in the Twenty-First Century är slutsåld från Södermalm till Oakland och toppar Amazons bästsäljarlista.

Vad har hänt? För bara en månad var det författaren och journalisten Michael Lewis som härskade över finansmedia med sin bok om robothandel, Flash Boys. Få kände då till Paris­ekonomen Thomas Piketty.

Pikettys forskning visar att avkastningen på kapitalet alltid – förutom under en tid under 1900-talet – överstiger tillväxten. Ojämlikheten är därmed inbyggd i det kapitalistiska systemet. Den überrikaste procenten tar allt. Den visar också att det går att på politisk väg ändra denna grundförutsättning med beskattning av kapitalet.

Och hyllats har den av dem som står mer till vänster än höger om den amerikanska mittfåran. Den har kallats revolutionerande, fantastisk och epokgörande, lika viktig som Karl Marx Kapitalet.

Inte heller kritiken har några gränser.

– Den är absurd. Den är korkad. Den är okunnig. Det har redan prövats. Det har prövats på alla ställen på jorden där man inte vill bo, sa nyligen den amerikanska högermannen och radioprofilen Rush Limbaugh.

Kritiska röster pekar också gärna på vad som saknas i Pikettys analys: Hur är det med hedge­fonderna? Vd-lönerna? Eller guldmyntfotens avskaffande och Kinas utveckling?

Generellt präglas dock debatten av frälsarstämning från den sida man kan förvänta sig. Och visst måste jag konstatera att det är fascinerande att titta på en graf som illustrerar avkastning och tillväxt i världen sedan Kristi födelse. Långsiktighet handlar annars om månader. Bara den grafen gör boken köpvärd.

Att utvecklingen de senaste 30 åren inte kan fortsätta står klart, men vilken effekt får Capital in the Twenty-First Century, och hur långsiktigt blir Thomas Pikettys inflytande? Den normalt så översvallande ekonomipristagaren och (med amerikanska mått) vänsterdebattören Paul Krugman noterar att Pikettys egen forskning pekar mot hopplöshet.

Att en bok plötsligt förändrar saker och ting tillhör inte vanligheterna. Bibeln hade som vi vet en ganska lång startsträcka. Och den som var nyfödd när den lilla skriften Kommunistiska ­m anifestet publicerades 1848, var pensions­mässig vid ryska revolutionen.

Är Pikettys bok måhända en svart svan – en helt osannolik händelse som förändrar allt – en företeelse som beskrevs av Nassim Nicholas ­Taleb i hans bok The Black Swan? Den publicerades 2007 och blev plötsligt och för en tid en del av det allmänna medvetandet när verkligheten bevisade att det verkligen fanns svarta finanssvanar. Nu när alla vet det behövs boken inte längre.

Eller går Thomas Piketty samma väg som Michael Lewis och hans Flash Boys som en kort tid dominerade nyhetsflödet, med sin tes att hela finansmarknaden var riggad av de högfrekvenshandlande robotarna. Ämnet var hur hett som helst – tills Piketty dök upp några veckor senare. Vem bryr sig nu om tekniska frågor kring hur aktiemarknaden funkar?

Kommer Capital in the Twenty-First ­ Century att om trettio år ha kvalat in på samma lista som Kapitalet, Nationernas välstånd och Om arternas uppkomst? Eller blir det en Flash Boys, en Bonfire of the Vanities, böcker som främst är tidsdokument. Vem vet? Man ska ju inte skriva ut recept för framtidens soppkök.

Men en sak har vi lärt oss. Suget efter nästan 800 sidor av komplicerad materia är enormt år 2014. Thomas Piketty har åtminstone bevisat att bokstäver tryckta på papper fortfarande spelar en stor roll för mänskligheten.

Ett annat boktips

The Blood Telegram av Gary J Bass. Om när USA, Sovjet och Kina höll på att dras med i kriget mellan Indien och Pakistan 1971. Individer kan avgöra världsutvecklingen.