Sandström: Stegra, Sweco och DN leker gröna viskningslekar

I veckan har tre professorer sågat den Stegra-finansierade Sweco-rapporten om hur Bodens redan har välsignats av Vargas-etableringen. Rapporten var från början “intern” för Stegra, men läckte sedan ut via Bodens Kommun.

Kritiken framstår som allvarlig, och nästan banalt uppenbar:

• Sweco har missförstått EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), enligt professor Per-Olov Johansson, som menar att man överskattat miljövinsterna med smått enastående 37,6 miljarder kronor.
• De tre professorerna är eniga om att den “samhällsekonomiska” analysen i själva verket är en regionalekonomisk analys. Kostnader likställs med nyttor.

“Gravt missvisande” löd professor Lars Hultkrantz kommentar om rubriksättningen. SLU-professorn Bengt Kriström påtalade flera “direkta felaktigheter”.

Ändå har rapporten publicerats, citerats och spridits, såväl av Dagens Nyheter som Bodens Kommun och Stegras VD Henrik Henriksson.

Vän av ordning frågar sig hur allt detta är möjligt?

Ingen smörja

Företag har naturligtvis rätt att beställa vilken smörja som helst.

Likaledes står det konsulter fritt att mot liberal kompensation signera smickrande beskrivningar av den gröne kejsarens nya kläder.

Och fega dagstidningar kan förstås efter eget behag kabla ut underdånigt lismande för mäktiga särintressen.

Väldigt lite av ovanstående har dock skett i det här fallet.

Mekanismerna som leder fram till Sweco-rapporten och dess spridning är mer subtila.

Enklast kan de förstås som en symbiotisk viskningslek.

“Habilt arbete”

Rapporten är inte uselt genomförd. “Habilt arbete” lyder Hultkrantz omdöme.

Johansson kallar det för en “väl genomförd regionalekonomisk analys“.

Inne på Sweco arbetar en skicklig konsult, med god analytisk förmåga, som är angelägen om att göra ett bra jobb.

Kunden har alltid rätt

Konsulten är dock precis som cheferna väl medveten om att Stegra är en viktig kund för företaget.

De vet också att om kunden inte får vad den önskar finns det andra bolag som står redo att ta över.

Samtidigt måste de skapa en trovärdig produkt.

Kompromissen blir en regionalekonomisk analys, som sedan glider över i att kallas för en samhällsekonomisk analys. Och att miljönyttan beräknas som om EU ETS inte existerar.

Inte en gurka

Rapporten kan i slutändan liknas vid en grön banan av hög kvalité. Som får titeln gurka.

Den innehar trots allt flera attribut som gör att den liknar en gurka.

Grön, hård och avlång, exempelvis.

Om beställaren sedan väljer att kabla ut rapporten som en fantastisk och enastående gurka, är detta bortom Swecos kontroll. Och ansvar.

Beställarens gurka

När Sweco konfronteras med faktumet att rapporten egentligen är en grön banan håller de med om att så är fallet. I sitt svar till Afv skriver de att rapporten är en nyttoanalys.

Bortom detta hänvisar Sweco lämpligt nog till beställaren Stegra.

Grön, hård och avlång!

Stegra är exalterade över den gröna bananens attribut och kommunicerar dessa – men bara till en enda nyhetsredaktion.

Kolla här!

Den är grön, avlång och hård!

• Bodens kommun gläds (“den landade jättebra“).
• VD Henrik Henriksson är också glad (“förvånande nästan och glädjande“).
• Presschefen är nöjd (“rubrikerna blev bland de bästa på länge“)

DN återger sakligt och korrekt. Men utan att ställa motfrågor eller söka andra perspektiv. Och med flåshurtig rubrik om “miljardregn”.

“Kostnadsexplosion” hade varit mer korrekt.

Ingen har ljugit. Alla har ryggen fri. Men ändå har den gröna bananen förvandlats till en gurka. En kostnad har blivit en nytta.

Och så länge ingen säger emot blir den förhärskande uppfattningen att det handlar om en gurka, inte en grön banan.

Mönstret känns igen

Jag har observerat precis denna viskningslek gällande utvärderingar av myndigheters företagsstöd.

I en övergripande studie av näringspolitiska utvärderingar (2022) visade forskarna Elias Collin, Karl Wennberg och undertecknad att av 110 utvärderingar var 61% positiva, 33% neutrala och 6% negativa.

De positiva utvärderingarna är ofta så kallade “effektanalyser”.

Enkelt uttryckt letar utvärderaren (ofta ett konsultföretag) efter positiva effekter, men struntar i att studera kostnader, problem, risker, fusk och mygel. Byråkratin runt stöden låtsas man inte om, för det allra mesta. I en genomgång av 80 utvärderingar fann jag att 85% saknade all form av  hänvisning till potentiella problem med att företag får ansöka om skattemedel som de sedan tilldelas.

Rapportförfattarna är som regel tydliga med att det är just effektanalyser. Inte samhällsekonomiska analyser.

Ibland kallas utvärderingarna för lärande-utvärderingar. De syftar alltså till kontinuerligt lärande och uppföljning, inte till att säga “bu” eller “bä”.

Bananen används som gurka

I nästa steg används utvärderingar av myndigheter för att beskriva verksamhetens förträfflighet vis-à-vis politiker och departement.

Precis som i fallet med Stegra och Boden kan inte författarna ta ansvar för hur rapporten nyttjas.

Grön banan blir slagträ

På så vis blir en utvärdering som syftar till lärande ett slagträ för att fixa ökade anslag till myndigheten.

Vid en genomgång av Energimyndighetens, Vinnovas och Tillväxtverkets årsredovisningar 2010–2020 identifierades 654 fall av att myndigheterna hänvisade till en utvärdering.

När dessa hänvisningar kodades visade det sig att 84% var positiva, 12% neutrala och blott 4% var kritiska. Annorlunda uttryckt: utvärderingar används systematiskt för att framställa myndigheten i god dager.

Oberoende forskare

När utvärderingarnas resultat delades upp per kategori av utvärderare visades ett intressant mönster.

Av de 56 utvärderingar som utförts av konsulter var 45 (80%) positiva i sina omdömen, resterande var neutrala.

Samtliga fall av kritiska eller negativa slutsatser kom från utvärderingar som genomförts antingen av andra myndigheter eller av forskare. Det vill säga aktörer som var ekonomiskt frikopplade från myndigheten i fråga.

Show me the incentive

Den framlidne Charlie Munger sa “show me the incentive and I’ll show you the result”.

Jag har träffat många skickliga analytiker och konsulter som arbetat på Sweco och liknande bolag. Men de befinner sig i en incitamentsstruktur.

Likaså har jag träffat många duktiga forskare som skakar på huvudet åt all dynga som görs i den gröna omställningens namn. Men de håller klaffen, både när de nu tillfrågats om Swecorapporten och i största allmänhet.

Det är tyvärr ingen slump att samtliga tre professorer som sågat Swecorapporten är över 60 år.

Den som inte behöver klättra längre på karriärstegen bryr sig inte om att det blåser.

Sanningen får man höra av barn och fyllon, samt konsulter utan självbevarelsedrift.

Och forskare som slutat göra karriär.

Läs mer:

Fler professorer sågar Stegras och Swecos Bodenrapport

Professor sågar Stegras Sweco-rapport om Boden

Stegras ‘interna’ Sweco-rapport om Boden har läckt ut

Cirkus Miximus i Boden

Varför är Jens Nylander osynlig?