Börsen på överväxel

På punkt efter punkt övertygar de stora börsföretagen. Det mesta tyder på att en nedgång på börsen kommer tidigast till våren.

– Det ser väldigt bra ut för oss. Försäljningen av vår huvudprodukt, miljöanpassat rostskyddsemballage, ökar i snabb fart.

Orden från Joakim Dock, vd vid Indutrades nyinköpta dotterbolag Tribotec AB, berättar att konjunjunkturfallet i hans bransch är långt borta. Med försäljningsökningar på 30 procent årligen till ledande kunder inom verkstadsindustrin i Sverige och Danmark, har bolaget fått angenäma problem. Efterfrågan är större än vad bolaget hinner med:

– För tillfället koncentrerar vi oss på de viktigaste projekten och kunderna, säger Joakim Dock.

Utvecklingen är symtomatisk för vad som sker i svensk industri just nu. Vinsterna ökar fortfarande, försäljningen stiger och orderingången rusar i höjden vilket gör att konjunkturen ser stark ut långt in i nästa år. De stora börsbolagen har överlag överraskat uppåt när tredjekvartalsrapporterna presenterats och nu skruvas både vinstförväntningar och resultat upp för de kommande åren. Årets sista kvartal blir av allt att döma en veritabel vinstfest.

Men sedan då? Börsen ska ju ligga ett till två år före marknadsutvecklingen. Affärsvärlden tror att börsen tar paus nu. En rekyl som sänker börsen kan komma de närmaste veckorna. Den utlösande faktorn blir i så fall amerikanska konjunktursiffror men en sådan svacka kan mycket väl bli tillfällig.

Med det sagt är det dags att nämna att Affärsvärlden i början av hösten konstaterade att med kursdubblingar och mer därtill under en treårsperiod ligger de flesta av börsuppgångarna redan bakom oss. Sedan dess har kurserna stigit med i storleksordningen 12 procent, en uppgång som gör att kurserna i år gått upp drygt 15 procent.

De farhågor vi hade för att tredjekvartalsrapporterna inte skulle nå upp till de högt uppskruvade förväntningarna kom på skam. Kurserna har hissats ytterligare av att uppköpsbuden har haglat och att bolagen har ställt i utsikt utdelningar på i storleksordningen 250 miljarder kronor, en siffra som kan jämföras med ett totalt börsvärde på 4 000 miljarder kronor.

En majoritet av alla svenska bolag som redovisat sina resultat fram till nu har överraskat positivt, enligt de analytikersammanställningar som görs av SME. Till de största överraskarna hör buddopade Scania och läkemedelsföretaget Meda, vilkas tredjekvartalsrapporter landade cirka 20 procent över prognoserna. Sämsta utvecklingen märks i ett par bank- och finansbolag, Handelsbanken och Carnegie, som missat målen med ungefär lika mycket.

Vinstprognoserna för de kommande åren har skruvats upp en aning efter att ha legat still eller till och med fallit under hösten. Till en del förklaras det med att analytikerna har höjt förväntningarna på supervinstföretag som Ericsson och Telia Sonera, men ett annat trendbrott märks också i det att analytikerna nu tycks tro att metallpriserna kan bestå på höga nivåer. Ett exempel är SSAB, där analytikerna nu dragit upp de kommande årens vinstprognoser rejält.

Det som bidrar mest till att vinsterna för de kommande åren inte skruvas ned utan till och med lyfts en aning är de goda konjunkturutsikterna. Snart sagt varje industriföretag redovisar ökningar i orderingången som ligger i nivå med, eller högre än försäljningsökningen. Traditionella verkstadspärlor som Sandvik och Atlas Copco, eller det mindre Gunnebo Industrier är bara några exempel på beställningar som under det tredje kvartalet ökade med 15-20 procent.

Det i sammanhanget lilla handelsföretaget Indutrade, som är underleverantör till företag i de flesta branscher i svensk industri, utmärker sig därmed som en precis konjunkturmätare och där ökar orderingången under tredje kvartalet med drygt 20 procent.

– Vi ser inga tecken på en avmattning någonstans, säger Johnny Alvarsson, vd vid Indutrade.

Håller trenden i sig väntar en fortsatt konjunktur på högvarv i vart fall fram till nästa sommar – ungefär så långt fram som bolagsledningarna kan se. Tar då investeringarna vid som draglok för att lösa upp flaskhalsarna i industrin betyder det att konjunkturutvecklingen kan hålla i sig ytterligare en tid och då framstår inte dagens p/e-tal på 14,6 för i år (14,2 och 13,4 för de två följande åren) som orimliga.

Tvärtom – den som tror att konjunkturen håller i sig kan argumentera för att börsen är undervärderad, särskilt mot bakgrund av att räntorna ligger kvar på relativt låga nivåer och direktavkastningen nästa år når rekordnivåer på 3-4 procent.

Sådana här positiva signaler bidrar till det märkliga fenomen som brukar inträda vid varje kursuppgång och som innebär att ju mer kurserna stiger desto mer optimistiska blir flertalet investerare. Egentligen borde det ju vara tvärtom – fallhöjden och riskerna stiger med kursuppgångarna.

Men pessimisterna är i minoritet i dessa dagar. För att sänka börsen krävs i praktiken inflation eller krympande ekonomisk tillväxt, recession. Pessimisterna tar sikte på risken för att amerikansk ekonomi ska göra ett magplask och drabbas av hög inflation och/eller låg tillväxt.

Sådana tecken saknas för all del inte i USA just nu. Löneökningstakten, energipriser, råvarupriser och räntor är högre nu än på många år och utvecklingen mot högre inflation kan sprida sig över världen. Här hemma har LO:s lönekrav redan fått kritik från arbetsgivarhåll för att vara alltför höga.

Störst tyngd bland dessa pessimister har Merrill Lynch och Morgan Stanley. Den senare bankens chefsideolog, Stephen Roach, är en av dem som fick rätt när börserna rasade på försommaren och som dessutom har behållit sin negativa framtidssyn sedan dess. I sitt senaste nyhetsbrev från i förra veckan anför han två argument för att världens ekonomier, och därmed börserna, kan vara på väg mot en avmattning.

* USA:s bostadsbubbla har inte krympt klart ännu. Husmarknaden är i recession och den kommer att sprida sig till den övriga amerikanska ekonomin.

* De kinesiska ansträngningarna för att kyla av ekonomin har större chanser att lyckas nu än tidigare.

– Om båda de här motorerna stannar, vilket jag misstänker, kommer världen om ett år att vara en väldigt mycket annorlunda plats att vara på än i dag, skriver han i sitt senaste brev.

Hedgefonden Pecunia är en av den svenska marknadens pessimister. Fonden har länge trott på en negativ kursutveckling på börsen – och fått fel. Fortfarande är hållningen försiktig.

– Jag tycker vi ser motstridiga signaler från ekonomin i USA som pekar lite åt det stagflationistiska hållet. En faktor som har potentiellt stor påverkan på ekonomin är kredittillväxten. Lånetillväxten kan skapa bubblor inom allt från hus till aktier och metaller. Företagen tål en belåning men pressas i vart fall från kostnadssidan och kanske också från intäktssidan, säger Ragnhild Wiborg, en av dem som förvaltar Pecunia.

Medhåll får hon delvis av aktiestrategen Bo Lundström vid SEB som inte tror på något större ras på marknaden men väl att börsen nu har klättrat klart för den här gången. Andelen aktier i SEB:s idealportfölj har sänkts.

Claes Ahrel, aktiestrateg på Länsförsäkringar bank, har däremot en fortsatt optimistisk syn på börsen som helhet och tror på en uppgång också nästa år:

– Vi är fortsatt optimistiska i vår aktiesyn och jag tror att börsen kan klättra några procent till i år. Men man ska vara medveten om att efter en stark uppgång som den vi har sett kan det komma bakslag. För nästa år tror jag på fortsatt positiv avkastning, säger Claes Ahrel.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.