BÖRSKOMMENTAR: 1997 ett svagt börsår

Under de senaste två åren har Stockholmsbörsen, mätt i US–dollar, gått hand i hand med USA-börsen (se diagram). Understörre delen av 1996 föll den långa räntan i USA vilket gynnadebåde de amerikanska och svenska börserna. Men trots att räntansedan vände uppåt under december förra året så har börsernafortsatt sin uppgång.

Det är de positiva ekonomiska signalerna, och därmedförväntningar om att börsbolagen kan generera högre vinsterunder flera år, som har haft starkare effekt på börsernasutveckling än vad avkastningskravet har. Sedan årsskiftet hardärför teknologiaktierna (bland andra Ericsson) samt ABB ochHennes & Mauritz fortsatt att stiga i Sverige.

Frågan är bara hur länge börsen fortsätter att fokusera påmöjligheten till bättre vinster snarare än räntan. Dessutom harpå senare tid många röster höjts för att börskurserna kommer attkorrigeras nedåt igen efter den börsuppgång som hittills harskett. Rösterna kommer från börsbedömare ur olika läger, ochtrots att de använder olika argument så landar de i sammaslutsats: börsåret 1997 blir ett svagt börsår.Bland de störstabörsoptimisterna är tilltron till den amerikanska ekonomin god.De senast publicerade nyckeltalen för USA var alltigenomgynnsamma: en hög ekonomisk tillväxt i slutet av förra årettyder på att årets tillväxt kan nå över 2 procent, kanskenärmare 3. Att tillväxtökningen främst beror på exportsektorn iUSA talar dessutom för att resten av världsekonomin håller påatt återhämta sig. Samtidigt är den amerikanska inflationenfortfarande mycket låg. De ekonomiska förutsättningarna ser medandra ord idealiska ut för börserna.

USA-RÄNTAN STYR STOCKHOLMDen stora frågan för Stockholmsbörsen är vad den amerikanskacentralbanken Federal Reserve (Fed) gör med räntan. Men inte ensoptimisterna tror på att de goda förutsättningarna i USA kommeratt gälla för evigt. En viss ränteuppgång är redan väntad avaktiemarknaderna. Om ekonomin fortsätter att växa i den härtakten lär Fed förr eller senare tvingas höja räntan för atthindra den överhettning som arbetsmarknaden kommer att bjuda på.Börserna i både USA och i Sverige, som tidigare gick uppåt tillföljd av den goda ekonomiska tillväxten, vänds då nedåt av bådelägre vinstmöjligheter samt ett högre avkastningskrav. Förhelåret lär såväl USA- som Stockholmsbörserna som bäst gå uppmed bara några procentenheter. Om kronkursen fortsätter attfalla gynnas dock vinsterna i de svenska bolagen, vilket talarför att valutaförsämringen ger Sverige en bättre börsutvecklingän i USA.Det finns också mer pessimistiska bedömare avvärldskonjunkturen. Även dessa väntar sig en börsnedgång under1997 men av helt andra skäl än de förra. Argumenten förbörsnedgången är här att vinstförväntningarna blivit alldelesför höga.

Den ekonomiska tillväxten i exempelvis Tyskland har inte kommitigång på det sätt som tidigare väntades, vilket tyder på attkonjunkturuppgången denna gång inte bara kommer senare än väntatutan även blir svagare. Detta ger även återverkningar på USA:sekonomi samt på börsbolagens vinster vilket i sin tur slårtillbaka på börskurserna.

Andra pessimister pekar på att svag ekonomisk tillväxt kommeratt störa planerna på EMU, den monetära unionen. Nyanedskärningar kan ge social och politisk oro och i värsta fallblir då EMU försenat. Det kan skapa en flykt till D-marken,vilket leder till stigande räntor samt svaga valutor i ländersom Sverige. Även om en valutaförsvagning bör ge en omedelbarbörsuppgång, så innebär ett försenat EMU på lite längre siktproblem för Sverige, vilket förr eller senare drabbarbörskurserna.