Chefsekonom: Låg inflation är ett globalt fenomen

Den låga inflation som råder i dag är ett globalt fenomen med globala orsaker, bland annat ökad produktionskapacitet i världen, enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Varför har vi så låg inflation?

“Jag tror att inflation i dag är ett globalt fenomen. Inflationskrafterna skapas på global nivå och den huvudsakliga drivkraften för inflation är hur mycket resurser du har, inte minst hur mycket lediga resurser du har”, säger Robert Bergqvist till SIX News.

“Det som har hänt i världsekonomin 10-15 år tillbaka i tiden är en enorm globalisering. Man har öppnat dörren mot hela den asiatiska produktionsapparaten. I dag finns 25 procent av all arbetskraft i Kina och 15 procent finns i Indien. Den globala arbetsmarknaden håller på att hitta tillbaka till någon typ av jämvikt, och under den här jämviktsprocessen pressas lönekostnaderna nedåt”, fortsätter han.

Vidare har företag tagit på sig en för stor kostym under de goda ekonomiska år som föregick finanskrisen, drivna av skulduppbyggnad, anser chefsekonomen.

“När man pratade med företagen på den tiden pratade de, och även centralbankschefer, om superkonjunkturen – att företagen kunde sitta med den där kostymen för att efterfrågan skulle finnas där. Nu märker vi att av olika skäl kommer inte efterfrågan tillbaka, men vi sitter med samma stora kostym. Antingen måste vi växa i den, eller så måste vi sy igen den. Jag tror att det nu handlar om att sy igen kostymen, och i den processen pressas också priserna ned”, resonerar Robert Bergqvist.

En tredje förklaring till den låga inflationen som han lyfter fram är att ekonomer har fokuserat för mycket på efterfrågesidan i sina analyser av energi- och råvarumarknaderna, och missat effekten av utbudsförändringar.

“Där tror jag att vi ekonomer har gått fel. Vi har kunnat titta på efterfrågesidan och sagt att ’tillväxtekonomierna växer och de kommer att efterfråga mer råvaror’, men vi har glömt utbudssidan. Under den här perioden med höga råvarupriser investerades det enormt mycket i produktionskapacitet. Det är det vi ser effekten av just nu”, säger chefsekonomen och exemplifierar med livsmedelspriserna.

“Där har man sett ekonomer som har sagt att ‘hushåll i tillväxtekonomier ska klättra på konsumtionsstegen, och ju mer de klättrar, desto mer kommer livsmedelspriserna att stiga’. Men det man har glömt är att de här länderna också har börjat producera livsmedel och faktiskt medverkar till att hålla nere priserna”, säger han.

Kvantitativa lättnader (QE) verkar inte överdrivet effektivt för att skapa inflation. Tyskland på 1920-talet och Zimbabwe “lyckades” ju däremot få hyperinflation med sina sedelpressar?

“Det handlar om att du måste få en mycket starkare koppling mellan en centralbank som trycker pengar och samtidigt också ha en regering som spenderar pengarna – att det kommer ut mer pengar i samhället. Den QE-politik man har haft på senare år tycker jag har fått viss effekt, om än avtagande, men det har hjälpt till att lyfta tillgångspriser. Det har varit en medveten strategi från centralbankerna eftersom vi har gått igenom en balansräkningsrecession”, säger Robert Bergqvist.

När man har byggt upp sin balansräkning med både skulder och tillgångspriser, varpå tillgångspriserna plötsligt sjunker som de gjorde under finanskrisen, måste man få ned skuldsättningen, menar han.

“Då biter ingen ekonomisk politik, utan det du kan hoppas på är att reparera balansräkningen snabbare genom att pumpa upp finansiella tillgångspriser, och då kan du få igång ekonomin. QE-politiken

påverkar kanske inte inflationen, men den hjälper till att lyfta tillgångspriser och påskyndar reparationen och minskar tiden för den här balansräkningsrecessionen, och då kan man få bättre tillväxt”, enligt chefsekonomen.

Vidare kan man hoppas på att de kvantitativa lättnadsåtgärderna ska lyfta inflationsförväntningarna, men det har man inte heller riktigt lyckats med, noterar Robert Bergqvist.

“Vi har så mycket andra negativa krafter som trycker ned både konjunktur och inflation”, tillägger han.

För ett par veckor sedan meddelades att den svenska KPI-inflationen i oktober var -0,1 procent i årstakt, medan inflationen exklusive ränteförändringar (KPIF) var +0,6 procent. Utfallen var något högre än vad marknaden hade räknat med, enligt SIX News analytikerenkäter. Däremot var inflationen fortsatt lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

 

 

nullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.