Thedéen om sänkning i juni: ”Kommer inte luta oss tillbaka”

“Läget är ovanligt svårbedömt”, betonar riksbankchefen gång på gång under pressträffen. Den hålls kort efter torsdagens räntebesked där det tillkännagavs att den ligger kvar på 2,25%, i linje med förväntningarna.

Under dagens så kallade “mellanmöte” ges ingen ränteprognos, och hur mycket journalisterna än lirkar vill Erik Thedéen inte dela med sig några utsikter framåt.

“Mitt vaga språk är avsiktligt och inte för att vara otydlig”, säger han under presskonferensen.

Men direktionen bedömer att det är mer troligt att inflationen blir lägre än i prognosen som gavs i mars, snarare än högre. Det skulle i sådana fall kunna tala för en något lättare penningpolitik framöver.

Inväntar data

Riksbanken ser två scenarion framför sig: Att inflationen blir hög i USA, men låg i Europa. Eller att Europa svarar med tullar och att inflationen blir hög även här.

Det förstnämnda är mest trolig, påtalar riksbankschefen. Men tillägger samtidigt att man inväntar mer information och att man inte vill agera för snabbt.

Vad behöver ni se för att det ska bli en sänkning på nästa möte i juni? 

“Den stora frågan är ju inflationsdynamiken. Kombinationen konjunktur och inflationsdynamik måste bli tydligare i ena eller andra riktningen för att vi ska vara lite mer övertygade om vad nästa steg är”, säger han till Affärsvärlden.

Men även om EU svarar med högre tullar, får man väl tro att det blir en engånghöjning i priser snarare än en prisspiral?

“Det är precis det dilemmat som centralbanker kommer att hamna i, om hur de här effekterna blir. Precis som du säger, det skulle kunna vara så att det här är en tillfällig prisnivåeffekt och tolv månader senare så går det ner igen”, säger riksbankschefen och fortsätter:

“Men det skulle också kunna vara så att den här prishöjningen, som man är tvungen att göra för att kompensera för tullarna, sprider sig i flera olika varugrupper. Vidare att de sätter sig på inflationsförväntningarna och på så sätt startar en inflationsdynamik som inte är en engångseffekt utan kan bli mer persistent.”

Erik Thedéen säger att om oljepriset höjs en dag och går ner nästa, så ska inte centralbankerna agera.

“Men för tullar där många länder är inblandade över längre tid, går det inte att säga säkert att det blir en engångseffekt.”

Osvettig riksbankschef

Hur reagerade du på Liberation Day när tullarna tillkännagavs?

“Jag tänkte att det var väsentligt högre tullar än vad någon hade sett framför sig. Och att det skulle få stora effekter på finansiella marknader.”

Blev du nervös och svettig?

“Nej, nervös blev jag inte”, säger han och skrattar.

“Men att det var en viktig information som kom där och då och att det här skulle prägla mycket av de diskussioner som vi har var ju uppenbart.”

Är det verkligen så svårt?

Riksbankschefen återkommer gång på gång till den stora osäkerheten och hur svårbedömt läget är.

Men hur ovanligt svårt är det? Det är väl inte ett svårare läge än under pandemin?

“Jag tycker det är en bra fråga. Vi brottas med den också. För i nästan varje pressmeddelande står det att det är ovanligt osäkert. Det är i alla fall en speciell situation, så kan man säga. Det är en osäkerhet som uppstår av en administrations förändrade policy. Det har vi inte sett sådär väldigt ofta.”

Samtidigt betonar han att banken navigerat andra osäkerheter, som 9/11, Covid och finanskrisen.

“Jag går inte så långt att säga att det är den värsta osäkerheten”, säger Thedéen.

Inga risker med att vara sen

Vad finns det för risker om man är för sen på bollen med att sänka räntan?

“Jag tycker inte att det är en väldigt stor risk att vara sen på boll när vi säger att vi inte har tillräckligt med information. Men vi flaggar ju ändå för att det skulle kunna gå i en viss riktning. Då tycker jag vi har ett mindset som visar att vi inte kommer att luta oss tillbaka och vänta på någon extremt tillförlitlig data om två år. Det är inte där vi är.”

Hur mycket tar ni känslan hos gemene man i beaktande, att priserna är höga?

“På något sätt gör det oss ännu mer motiverade. Inflationen är extremt central. Ibland har vi haft en diskussion i Sverige som snarare handlar om hur ska vi rädda konjunkturen, där folk glömmer bort att vi har ett inflationsmål. Men det är vårt huvudfokus. Diskussionen om matpriserna pekar just på de negativa effekterna med inflation och varför det är så viktigt att ha ett inflationsmål”, säger han.