Höstbudgeten
Chefsekonom om budgeten: Jag är skeptisk till sänkt skatt på bensin och snus
På onsdagen la regeringen fram budgeten för 2024. Budgeten innehåller reformer för omkring 40 miljarder kronor.
10 miljarder kronor kommer gå till ökat statsbidrag till kommuner och regioner, samt ytterligare 6 miljarder i olika riktade satsningar. 11 miljarder kronor hänförs nytt jobbskatteavdrag. Bland de större satsningarna ses också 6 miljarder i sänkt skatt på bensin och diesel och 4 miljarder allokeras till polisen.
”Även om 40 miljarder kronor är mer än förra året så är det i förhållande till den totala statsbudgeten på ca 1 200 miljarder inget dramatiskt belopp. Det kan också jämföras med att vi bara under 2022 hade ett budgetöverskott på 160 miljarder”, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson i en makrorapport från banken.
Magnusson säger också:
”Av de reformer som läggs fram kan jag tycka att till exempel satsningen på yrkesutbildning, jobbskatteavdraget och resursökningen till polisen känns mycket rimliga i det läge Sverige befinner sig i. Klart mer skeptisk är jag till exempel till skattesänkningarna på bensin, diesel och snus.”
Chefsekonomen anser att det hade varit bättre att stötta personer med höga transportkostnader genom mer generella stöd, och behållit de mer klimatvänliga drivkrafter som de högre drivmedelspriserna medför.
”I budgeten saknar jag också större grepp kring till exempel energiomställning och bostadsmarknaden”, fortsätter Jens Magnusson.
Regeringen understryker i budgeten att svensk ekonomi befinner sig i ett svårt läge med svag tillväxt och pressade hushåll. Och att man vill visa handlingskraft och ansvar genom satsningar på kommuner och samtidigt stötta hushållens köpkraft och arbetslinje med ytterligare jobbskatteavdrag, noterar chefsekonomen.
”Sammantaget blir dock intrycket lite spretigt och kortsiktigt och de större och mer långsiktiga och strukturella reformerna uteblir”, skriver Jens Magnusson.
Expansivare finanspolitik kan ge stöd åt kronan
Gällande den svaga kronan konstaterar Jens Magnusson att en, i teorin, mer expansiv finanspolitik kan ge stöd åt kronan genom större lånebehov och därmed högre räntor som kan dra till sig kronköpare.
”Sverige är redan inne i en lågkonjunktur – räkna med att arbetslösheten stiger”
”Å andra sidan krävs det ganska stora belopp för att det verkligen ska ge effekt. Då finns risken att omvärlden, som i nuläget redan har en dyster syn på Sverige, börjar undra om de svenska statsfinanserna är på väg att försämras. Det skulle kunna verka i motsatt riktning”, framhåller chefsekonomen.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.