Finanspolitik
Chefsekonomernas krav på finanspolitiken: ”Dags att våga – inflationen är på väg ner”
Swedbanks chefekonom Mattias Persson och LO-chefsekonomen Laura Hartman vill båda se tydliga satsningar på skolan.
Under torsdagen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson förutsättningarna för höstbudgeten.
“Vi ser ljuspunkter med en lägre inflationstakt, men kärninflationen är fortfarande för hög. Det pressar hushåll och företag hårt och bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur. Nu måste vi vara uthålliga i inflationsbekämpningen så att vi kan vända utvecklingen i svensk ekonomi”, sa finansminister Elisabeth Svantesson under pressträffen ute på Harpsund och berättade att reformutrymmet kommer att vara 40 miljarder kronor.
Hon kunde inte gå in på detaljer kring den budgetproposition som lämnas den 20 september, men välfärden ska inte lämnas därhän, meddelade hon. Pressträffen skvallrar om att de stora reformerna kommer att få vänta. Likt vårbudgeten tycks även den här bli restriktiv.
Det är inte den höstbudget som Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt hoppas på.
“Jag önskar att man vågar vara ganska framåtblickande. Att det är en mer långsiktig budget som tänker på vad vi behöver åtgärda för att Sverige ska öka sin tillväxt och produktivitet på sikt. Att det inte blir ytterligare en krisbudget är min förhoppning. Men efter finansministerns pressträff är jag är rädd för att det inte blir så.”
Man är för bakbunden av inflationen, helt enkelt?
“Ja, eller att man anser sig vara det. Jag tycker inte att man ska vara det. Inflationen är tydligt på väg ner. Det man beslutar nu i höstbudgeten kommer att få genomslag under nästa år. Då gör de flesta bedömningen att inflationen kommer att ligga i närheten av Riksbankens mål”, säger han.
Swedbank: Skjuter fram skattesänkningar
Swedbanks chefekonom Mattias Persson tycker däremot att regering gör rätt i att vara försiktig.
“Det är alldeles självklart att man behöver föra en återhållsam finanspolitik. Om det sedan är 30 eller 40 miljarder kanske inte spelar jättestor roll”, säger han och fortsätter:
“Vår prognos är att man kommer att ha en återhållsam finanspolitik. Det kommer att vara fokus på framförallt kommuner och regioner, samt trygghet och försvar.”
Det stora reformerna kommer att få vänta till 2025, tror Swedbanks Persson. Han bedömer att finansministern under pressträffen försökte spela ned förväntningarna om skattesänkningar 2024.
Svenskt Näringsliv: Satsa på tillväxt
Sven-Olov Daunfeldt på Svenskt Näringsliv tror istället att det skulle gynna kommuner och regioner om man på sikt ökar tillväxtkraften i Sveriges ekonomi.
“Det lät på finansministern som att en stor del av reformutrymmet kommer gå till att täcka en tillfällig kris i kommunerna och regionerna på grund av att deras pensioner ökar mycket i år och nästa. Men kommunerna har gått med överskott. Så det finns en stor effektiviseringspotential där”, säger han och fortsätter:
“Det viktigaste för kommuner och regioner är att vi får en ökad tillväxtkraft i den svenska ekonomin. Det är endast på det sättet som deras skatteintäkter kan öka på sikt.”
Persson tycker däremot att det viktigaste är att inte dra ner på pengar till kommuner och regioner.
“Att långsiktigt till exempel dra ner på skolan, det gynnar inte Sverige på sikt. Så jag tycker att pengarna ska riktas till kommunerna och även utsatta hushåll. Det ligger mig varmt om hjärtat. Att långsiktigt bygga konkurrenskraft. Det handlar om att satsa på skolor, vård och omsorg.”
LO vill se utbyggnad av välfärden
Även Laura Hartman, chefsekonom på LO, anser att det krävs satsningar på skolan.
“Svensk ekonomi behöver rätt injektioner. Det gäller egentligen inte bara att hålla välfärden under fötterna. Den borde byggas ut. Ta skolan som exempel. Idag skärs det ner på grundskolor, det betyder att det skärs ner på framtiden för Sveriges konkurrenskraft. Rätt riktad arbetsmarknadspolitik är något som är viktigt på kortare sikt.”
”Sverige är redan inne i en lågkonjunktur – räkna med att arbetslösheten stiger”
Hon anser att det finns sätt för regeringen att satsa, utan att riskera att driva på inflationen.
“Det är inte inflationsdrivande att skydda, och till och med att passa på att bygga ut välfärden. Sedan behövs mer riktade insatser till utsatta hushåll. Vi har sett i våra jämförelser att andra länder i Europa varit betydligt mer frikostiga i stöd till utsatta hushåll än vad vi i Sverige varit – utan att det drivit inflationen”, säger Hartman.
Reformer för arbete
Enligt Sven-Olov Daunfeldt på Svenskt Näringsliv är listan lång på ekonomiska reformer som behöver genomföras, däribland arbetsmarknaden.
“Finansministern hävdade att arbetsmarknaden är stark, men det vänder jag mig mot. Vi har haft en strukturellt hög arbetslöshet i 30 års tid. Vi hade behövt reformer som ökar drivkraften att arbeta, att man genomförde jobbskatteavdrag för de med lägre inkomst. Att man kombinerade det med en strategi för att öka drivkraften att gå från bidrag till arbete. Sedan behöver vi också se över marginalskatten i Sverige.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.