Dags för ett nytt kapitel

Ljudboksbolaget Storytel har fått en flygande start på 2020 med en kursuppgång på drygt 20 procent. Faktum är att värderingen nu är snäppet högre än för självaste Spotify.

VÄNTA Storytel är kanske börsens mest expansiva tillväxtbolag. På relativt kort tid har bolagets ljudbokstjänst lanserats på 20 marknader och tre kontinenter världen över. Detta har skett till priset av stora förluster, men börsen har valt att fästa blicken på den fina tillväxten. Börsvärdet är nu omkring 10 miljarder kronor.

Bara några veckor in i 2020 har företaget hunnit med en hel del. Storytel har annonserat intäkterna för det fjärde kvartalet. Streamingintäkterna växte 45 procent till 421 miljoner, vilket var något bättre än bolagets prognos. För helåret 2019 landade streamingintäkterna på drygt 1,4 miljarder kronor och bolaget passerade 1,1 miljon betalande prenumeranter.

Dessutom har Storytel hållit en kapitalmarknadsdag där bolaget presenterade nya finansiella mål. För 2020 är de mest centrala målen:

• Att antalet betalande kunder ska växa till 1,5 miljoner motsvarande en tillväxt på 36 procent.

• Att intäkterna för streamingverksamheten ökar med 32–39 procent till 1,9–2,0 miljarder kronor.

Fram till 2023 siktar Storytel på att växa antalet prenumeranter med i snitt 40 procent per år. Målet är dessutom att växa streamingintäkterna med i snitt 35 procent per år. Anledningen till att intäktstillväxten väntas bli lägre än prenumeranttillväxten är att den genomsnittliga intäkten per kund generellt sett är lägre utomlands än i segment Norden.

2019 lanserade Storytel ljudbokstjänsten på fem nya marknader. Målsättningen för 2020 är att lansera på 1–3 nya marknader. Lanseringstempot kommer sakta in under året och Storytels strategi är i stället att växa på befintliga marknader.

I dag är Storytel lönsamma på fem marknader: Sverige, Norge, Danmark, Island och Nederländerna. Viktiga faktorer som påverkar lönsamheten är mognadsgrad på marknad, konkurrens och storlek. I Finland, Polen och Sverige tog det drygt tre år för Storytel att nå 50 000 prenumeranter. I Turkiet tog det enbart 15 månader.

Historiskt sett har det tagit mellan sex månader (Island) och fem år att nå lönsamhet. Kommande marknader som Storytel förväntas uppnå lönsamhet på är Ryssland, Polen och Turkiet. Det väntas ske under innevarande år eller under 2021. På prenumerantnivå tar det ungefär tio månader för att kunden ska bli lönsam.

Tillväxtstrategin framöver handlar såväl om att växa på befintliga marknader, vilket är huvudfokus 2020, som att lansera på nya marknader samt förbättra existerande produkter och även lansera nya produkter. För något år sedan lanserade bolaget Storytel Reader, som är en läsplatta för e-böcker. Att sälja hårdvara är kanske inte superattraktivt, men faktum är att kunderna som även köpt Storytel Reader har en betydligt högre kundlojalitet, enligt ledningen.

2019 avslutades med 1,1 miljon betalande abonnenter. Segment Norden står för 85 procent av intäkterna. Här är ljudboksanvändandet betydligt högre än på bolagets andra marknader. Även genomsnittliga intäkten per kund (ARPU) är högre och uppgick till 154 kr under senaste kvartalet. Intäkten per kund har stigit sedan momsen sänkts från 25 till 6 procent samtidigt som priserna i stort är oförändrade.

Bolagets andra segment, Non-Nordic eller Övriga länder som vi kallar det, står för resterande 15 procent av streamingintäkterna. Det segmentet förväntas växa med tresiffriga tillväxttal (över 100 procent) under kommande år, enligt ledningen. Storytel har under året lanserat tjänsten på stora marknader som Tyskland, Brasilien och Sydkorea.

I höstas genomförde Storytel en refinansiering och utökade sina krediter till 500 miljoner kronor. Bolagets tillväxtstrategi känns helt rätt, men kostar en hel del. Det är därför sannolikt att Storytel kommer behöva ta in nya pengar för att kunna upprätthålla tillväxttakten under kommande år. Hösten 2018 gjordes en riktad emission till institutionella placerare på 500 miljoner kronor till kurs 115 kr. Kanske är det snart dags igen? Det brukar vara bäst att ta in kapital när man ”kan” och inte när man ”måste”.

2020 räknar vi med att Storytel växer streamingintäkterna med 36 procent till 1 960 miljoner. Det är inom bolagets prognosintervall (1,9–2,0 miljarder). Samtidigt tillkommer intäkter på ungefär 450–500 miljoner kronor från förlagsverksamheten. Lönsamhetsmässigt räknar vi med att rörelsemarginalen förbättras, delvis genom skalfördelar, men det är ännu långt kvar till svarta siffror. Använder vi oss av en multipel på 3,5x ev/sales finns en uppsida på cirka 30 procent ett par år ut. Kanske ska Storytel värderas högre än så?

Samtidigt ser Storytel spännande ut på lång sikt. I dag är börsvärdet 10 miljarder kronor. Givet att Storytel kan upprätthålla tillväxttakten framöver så är uppsidan fortsatt stor. Det finns få bolag som över tid kan växa med såpass höga tillväxttal. Uppsidan i det optimistiska scenariot är med andra ord stor.

I den andra vågskålen finns en ökad konkurrens, risk för att Storytel tappar betydelsefulla förlag och titlar samt att tillväxttakten bromsar in (pessimistiskt scenario).

Ovan redovisas hur ett par andra streamingbolag värderas. Den amerikanska jätten Netflix värderas högt. Spotify som är noterat i USA värderas faktiskt lägre än Storytel sett till ev/sales-multiplar. Är det verkligen rimligt?

Storytel är ett spännande tillväxtbolag och de långsiktiga utsikterna är ljusa med en strukturellt växande marknad. Aktien har gått starkt sista månaderna och vi upplever att förväntningarna är relativt höga. Kanske behöver bolaget ett år på sig att växa in i värderingskostymen?

2020 är bolagets målsättning att dra ned på lanseringstempot något och försöka växa mer på befintliga marknader. Det är kanske helt rätt. Samtidigt finns risken att aktiemarknaden inte kommer att uppskatta den tillfälligt långsammare lanseringsplanen och att bolagets tillväxtstory ifrågasätts.

Vi har tidigare haft ett köpråd på Storytel, men efter en kursuppgång på 60 procent sedan dess sänker vi nu detta till en neutral rekommendation.

Fotnot: Analysen publicerades först hos Börsplus den 15 januari 2020. Från och med 1 mars 2020 tar Börsplus över driften av Affärs­världen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.