Därför hejdades handeln i Carnegie

En samling mycket hemliga dokument ligger inlåsta i kassaskåpet på Stockholmsbörsens övervakningsenhet. Informationen är så känslig att den bara finns på papper. Digitala kopior är förbjudna av säkerhetsskäl. En samvetslös spekulant skulle kunna göra sig miljoner på uppgifterna.

Det handlar om en pärm med information om 15-20 bolag där Stockholmsbörsen har fått information om att någonting spännande eller besvärande är på gång. Kanske ett bud? Eller en stororder som snart ska publiceras? Eller pågående förhandlingar om en strukturaffär? Håller banken på att dra in krediten? Kort sagt, information som skulle påverka aktiekursen om den kom ut.

Därför håller börsövervakarna extra koll på bolagen i pärmen. Om kursen plötsligt drar i väg eller faller oförklarligt kan nyheten ha läckt. Då måste kanske handeln stoppas.

Om en aktie måste stoppas ska stoppet vara så kort som möjligt.

– Utgångspunkten är att handeln ska vara i gång. Det spelar ingen roll om det är goda tider eller dåliga tider, det ska alltid finnas likviditet, säger Torsten Örtengren, chef för Stockholmsbörsens noterings- och bolagsövervakning.

Han rättar för övrigt Affärsvärldens reporter ett antal gånger. Det heter inte “börsstopp” när en enskild aktie sätts på avbytarbänken. Det heter “handelsstopp”. Börsstopp betyder att hela börsen stängs, och det ska ske enbart vid krig och annan force majeure. Att stänga aktiemarknaden är ett regeringsbeslut och har inte inträffat i modern tid i Sverige. (Att börsens handelssystem har varit trasigt ett antal gånger, är en annan sak.)

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 stängdes både New York-börsen och Nasdaq i fyra dagar. Stockholmsbörsen höll öppet som vanligt.

Investmentbanken Carnegie fråntogs som bekant sina tillstånd av Finansinspektionen den 10 november i år. Handeln i Carnegieaktien hade stoppats redan innan Stockholmsbörsen öppnade samma dag. Beslutet var ovanligt på så sätt att det var Finansinspektionen, inte börsen, som fattade det.

En av de vanligaste missuppfattningarna om handelsstopp är att bolagen har något att säga till om saken. Så är det inte. En vd eller chefsjurist kan slå en signal till Torsten Örtengren eller hans kollegor på andra börser och rekommendera att deras aktie stoppas. Men beslutet fattas alltid av börsen, i regel den övervakningsansvariga Nästan alltid.

Det finns två undantag: NGM Holding och Carnegie. Finansinspektionen har sedan den 1 november i fjol befogenhet att stoppa handel i värdepapper, som en del av EU:s Mifid-direktiv. I samband med styrelsebesluten att dra in tillstånden i NGM och Carnegie utnyttjade Finansinspektionen sin rätt. Övervakningsmyndigheten satt alltså på information som var kurspåverkande, men inte publik.

– Normalt är det börserna som får information som ger anledning till handelsstopp. När det gäller noterade finansiella företag under vår tillsyn kan vi ha information som varken börsen eller bolaget känner till, säger Jan Axelsson på Finansinspektionen.

Rent formellt har Finansinspektionen varit initiativtagare en tredje gång. Den isländska systermyndigheten Fjármálaeftirlitið stoppade handeln i Kaupthing i början av oktober. Eftersom aktien är sekundärnoterad i Stockholm informerades svenska Finansinspektionen om beslutet. Per automatik avbröts handeln även här.

Den gången var det dock inte ett aktivt beslut. Stockholmsbörsen stoppade ändå omedelbart handeln i Kaupthing så fort informationen blev känd.

Carnegie är också ett av de längsta handelsstoppen, till dags dato drygt tre veckor. Det är ytterst ovanligt. Långa stopp är nästan alltid detsamma som att bolaget är i en mycket svår situation.

Den absoluta lejonparten av handelsstoppen är korta, bara minuter eller timmar, och bygger på vanlig hederlig informationsasymmetri. Det kan vara att ett sant eller osant rykte driver aktien eller att ett viktigt pressmeddelande snart ska publiceras. Oavsett vilket har inte alla investerare tillgång till samma information.

Torsten Örtengren och hans kollegor uppmärksammas antingen av bolaget, andra intressenter eller genom att det tekniska övervakningssystemet Smarts sniffat upp märkliga kursrörelser. Efter en kort intern diskussion fattas ett beslut. Handelsövervakningen stryper sedan alla instrument kopplade till bolaget, inte bara aktier utan också derivat. Orderböckerna töms. En småsparare som lagt en order och sedan gått till jobbet ska slippa behöva komma hem till en otrevlig överraskning. Ett kort meddelande skickas ut i stil med:

“Börsen har fattat beslut om att stoppa handeln för aktierna i Diamant Finans AB tills vidare. Information väntas senare.”

Därefter förväntas bolaget så fort som möjligt skicka ut ett eget pressmeddelande som i möjligaste mån jämnar ut informationsobalansen.

Vid längre stopp är det oftast inte informationsasymmetri som ligger bakom. Antingen är aktien omöjlig att värdera (som i fallet Carnegie där det är oklart vad börsbolaget äger). Eller så kan handeln “skada investerarnas intressen”, som det heter i lagtexten. Konkursrisk, med andra ord. Kanske något vi får se mer av framöver.

_____________________________________________________________

Handelsstopp vi minns

Carnegie

Stoppades av FI i dubbel bemärkelse den 10 november i år. Kan eventuellt börja handlas igen innan årsskiftet, men i så fall sannolikt på en inofficiell lista.

Scanmining

Guldet blev till sand. Gruvbolaget handelstoppades 22 oktober 2007 och avnoterades i början på december, efter konkursbeskedet.

Kaupthing

Den isländska före detta superbanken har varit stängd för handel sedan 8 oktober. Men aktien är bara sekundärnoterad i Stockholm. Kaupthings huvudnotering är på börsen i Reykjavik, Nasdaq OMX-ägda Icex.

Klippan

Handeln i det plågade pappersföretaget stoppades vid lunchtid fredagen den 20 januari 2006 eftersom det fanns stora oklarheter kring fabrikör Gösta Welandsons bud. Först efter helgen kom handeln i gång igen och bolaget köptes ut från börsen. Några månader senare begärdes Klippan i konkurs.

Trustor

Handeln i skandalbolaget stoppades den 30 oktober 1997 och varade i fyra veckor. När handeln drog i gång igen steg aktien 31 procent. Det är alltså inte alltid så att långa handelsstopp och dystra nyheter betyder att loppet är kört.

Scania

Börsen stoppade handeln i lastbilstillverkaren Scania den 11 september 2006. Medier hade rapporterat att tyska konkurrenten MAN planerade ett bud, vilket fick aktien att rusa. Scania tvingades bekräfta att det fanns “skälig anledning” att anta att ett bud var på väg.

SAS

Den 12 september i år stoppades det problemtyngda flygbolaget SAS på Stockholmsbörsen sedan kursen rusat 11 procent på rykten om en Lufthansa-affär. SAS publicerade ett kryptiskt pressmeddelande om “samtal rörande möjliga strukturella lösningar”. Vi väntar fortfarande på en affär.

OMX

Stockholmsbörsens ägare befann sig i en kaotisk budprocess där Nasdaq, Borse Dubai och Qatar fajtades om bolaget. Det ryktades och läckte som om det inte fanns någon morgondag. Fyra handelsstopp blev det innan affären var i hamn.