Det ljusnar för konjunkturen

Nu är prognosmakarna på väg att revidera upp sina prognoser förden svenska ekonomin. Stark privat konsumtion, förvånansvärtsnabbt ökande sysselsättning, ännu lägre räntor än väntat,tecken på att industrikonjunkturen stabiliseras, mycket starkaretillväxt än väntat i USA, en stabilisering på fleratillväxtmarknader och tecken på att botten är passerad för denbrittiska konjunkturen. Allt detta är orsaker som prognosmakarnanämner som skäl för att revidera upp sina prognoser.Nästa vecka är det dags för Merita-Nordbanken (MN-banken) ochIndustriförbundet. De har tidigare båda spått att Sverige skullefå en tillväxt på under två procent i år och nästa år.

Ljus i mörkret

Industriförbundet, som nästan alltid hör till pessimisterna,håller visserligen fast vid en mörkare bild än de flesta andra.Men till och med Industriförbundets ekonomer tvingas alltsårevidera upp sin förra prognos en del. De spår nu att bådeinvesteringar och privat konsumtion blir något högre än detrodde tidigare.MN-banken, som tidigare trodde att årets tillväxt skulle bliknappt två procent, tror nu också att den blir högre. FörMN-bankens del är det framför allt starkare investeringar somligger bakom upprevideringen.Dessa båda får stöd av sina kollegor på S-E-Banken (SEB) ochHandelsbanken, som också kommer att revidera upp sina prognoser.

Nöjda optimister

På SEB, som redan tidigare låg ganska högt med två och en halvprocents BNP-tillväxt i år, säger man sig vara nöjd med densenaste prognosen. Man har stärkts i sin tro på en relativtstark utveckling och har redan inofficiellt justerat upptillväxten ytterligare. Handelsbankens ekonomer gick nyligen uttill sina kunder och meddelade att den förra prognosen på tvåprocent kommer att revideras upp med åtminstone en halvprocentenhet.Det finns dock ett par undantag från den allmänna trenden motmer optimistiska konjunkturprognoser. Föreningssparbanken, somhade en prognos på drygt två procents tillväxt, ser ingenanledning att revidera upp sin prognos. Konjunkturinstitutet(KI) ser inte heller någon anledning att revidera prognosenredan nu, men det beror mycket på att den presenterades för baratre veckor sedan.Håkan Frisén, som är ansvarig för KI:s prognoser, står dock fastvid bedömningen att chansen för en bättre utveckling är störreän risken att den blir sämre än huvudscenariot.

Dystert ändå

Industriförbundets ekonomer, som presenterar en ny prognos inästa vecka, menar att det trots en viss upprevideringfortfarande ser ganska dystert ut. Särskilt för industrin. Detror inte alls att botten är nådd ännu och menar att det finnsen risk att även deras prognos kommer att visa sig alltföroptimistisk. Den bygger på att industrikonjunkturen når bottenmot slutet av året.Orsaken till att de ändå drar upp sin prognos är utvecklingen iresten av ekonomin. Att både sysselsättning och detaljhandelhittills ökat betydligt mer än väntat innebär att den privatakonsumtionen bör bli litet starkare än vad man trodde för ettpar månader sedan. Men Industriförbundet håller ändå fast vidatt den svaga utvecklingen inom industrin så småningom kommeratt dämpa den privata konsumtionen.

Starkt utanför industrin

Samma mönster går igen i investeringarna. Det ser dåligt ut förindustrin, men mycket bättre för andra sektorer.Industriförbundet har till och med reviderat ner sin prognos förindustriinvesteringarna med några procentenheter och tror nu attde faller med fem procent. Men investeringarna i det som kallasövrigt näringsliv är mer än dubbelt så stora – och där reviderarman i stället upp prognosen rejält.Tomas Pousette, ansvarig för MN-bankens prognoser, håller intealls med Industriförbundet om investeringarna. Han menar attbruttoinvesteringarna bör bli betydligt högre än så. I den förraprognosen låg visserligen också MN-banken relativt lågt, med enökning på bara ett par procent i år.

Milda kriser

Men Tomas Pousette menar att det nu har visat sig att detta varalldeles för pessimistiskt. Effekterna av de internationellakriserna har inte alls blivit så stora som väntat, vilket börslå igenom både på industrins investeringar och påinvesteringarna i övrigt näringsliv. Det som kallas övrigtnäringsliv är ju ofta beroende av industrin och därmed indirektav den internationella konjunkturen.När det gäller exporten anser Industriförbundet att den förraprognosen på ett par procents ökning står sig ganska bra.Statistiken för januari och februari visar på en mycket svagutveckling och inger om något farhågor för att exporten kan bliännu svagare, kanske till och med minska under året som helhet.Industriförbundets prognos bygger dock på en mycket svagaremarknadstillväxt än vad till exempel KI tror på. Enligt KI blirmarknadstillväxten för svensk export drygt fyra procent i år.Industriförbunder tror att den bara blir en procent.Att Industriförbundet tror på en så svag export beror alltså påatt det har ett mycket dystrare scenario för den internationellakonjunkturen.

Hoppfullt

Irma Rosenberg, chefekonom på Posten, menar tvärtom att detredan finns tecken på att exporten nu håller på attstabiliseras. Litet ljusare internationell konjunkturbildinnebär enligt henne att det till och med kan finnas skäl attrevidera upp exportprognosen. Irma Rosenberg menar att bådestarkare export och starkare privat konsumtion talar för atttillväxten nästa år kan bli närmare tre procent i stället förtvå och en halv som hon trodde tidigare.